Kubb, tårta och paj.

Jag har inte hunnit med att sitta vid datorn de senaste dagarna för jag har haft fullt upp ändå.
I fredags var jag ute på vift hela dan då jag var på återbesök på ”Ögon” i Hudiksvall och sen badade på eftermiddan. Återbesöket var snabbt avklarat och hade det inte varit för att min läkare glömde maila recept på ”magmedicin” (jag får en fruktansvärd halsbränna av kortisontabletterna) till apoteket hade jag kommit iväg därifrån en hel timme tidigare än vad det nu blev. Men jag passade på att äta lunch i kafeterian där då jag fick vänta på att apoteket skulle få in om min nya medicin och det var ju inte så dumt det heller. Det var tur jag stannade kvar för när jag var in på apoteket en stund innan bussen skulle gå så hade hon fortfarande inte mailat in nåt recept så då ringde de från apoteket och sa till henne att hon fick snabba sig på eftersom jag skulle med bussen snart. Den servicen hade jag ju inte fått på apoteket här hemma.

I lördags vaknade jag tidigt så innan Melodikrysset började så hade jag både hunnit städa av golven. Senare under dan gjorde jag tårtbottnar och så bakade jag kubb. Kom på att jag skulle förära min far kubb som farsdagspresent. Jag har inte bakat kubb sen jag var ca 18 år och då bakade jag det hemma. Jag hade fått receptet av min första pojkväns mamma. Hon berättade då för mig att hon brukade baka dubbel sats och hon gjorde kubben rätt små så det blev ca 150 kubb då hon bakade. När jag sen skulle till och baka kubb så hade det varit slut mellan mig och den där pojkvännen ett tag och mitt minne var inte så strålande heller men jag mindes att hon sa att hon brukade baka dubbel sats.
Mina föräldrar var på väg ut i lagårn för kvällsmjölkningen så jag lovade dem kubb när de var klara. Jag satte igång och göra degen men jösses vad deg det blev och inte räckte mjölet heller så jag ringde grannen och frågade om hon hade en påse mjöl att låna ut och det hade hon, tackochlov. När degen var klar började jag baka ut kubben… och jag bakade… gräddade… och bakade… och gräddade… När mor och far kom in från lagårn stod jag fortfarande och bakade! Jag hade ju gjort dubbel sats – på en redan dubbel sats!!! 300 små kubb blev det den gången! Pappa åt kubb på morgonen, tog med sig kubb till skogen och avslutade kvällen med kubb och mjölk. Det bjöds friskt på kubb hos oss då. Gissa hur länge den räckte? 8 dagar!!! Sen dess har jag inte bakat kubb förrän i lördags. 🙂 De blev lite väl torra. Blev nog lite för mycket mjöl i degen men då vet jag det till nästa gång. De gick att äta i alla fall. Det blev inte mer än 85 kubb denna gång för jag gjorde dem lite större och jag dubblerade inte receptet heller…

Till kvällsmat gjorde jag en Västerbottenpaj. Den tillsammans med kantareller och grönsaker är ju så gôtt.

I söndags gjorde jag i ordning tårtan. Det var första gången jag använde min sprits från Tupperware. Den var suveränt bra men min tårta blir ju inte på långa vägar lika fin som de som dottern E gör men hon är ju verkligen duktig på att garnera tårtor så jag ska inte jämföra mig med henne.

Sen åkte vi till mor och far för att fira far på eftermiddan. Mor hade redan förvarnat att hon skulle bjuda på mat. Vi fick en underbart god gryta med ris och sallad. Sen hade ju inte jag talat om att jag skulle ta med tårta så mor hade förberett en efterrätt också och naturligtvis så fick vi ner även den. Marängsviss med blåbär och banan. Jättegôtt!

När maten fått sjunka en stund blev kaffe med både kubb och tårta. Jag tror far tyckte om att få kubb. Trisslotter fick han också men tyvärr ingen vinst. Då vi åkte hem så var magen sprängfylld och den tårta som blev över delade vi på så vi fick med oss tårta hem också.

Tårtan kom väl till pass igår för då körde C upp för sitt körkort. Teorin fixade han i onsdags och igår så blev han godkänd på uppkörningen. När vi kom hem från uppkörningen i Ljusdal så firade vi med en tårtbit.
Nu kan han åka var han vill utan att behöva släpa med sig mig och det måste ju vara lite skönt för honom. Inte för att jag någon gång nekat att åka någonstans utan jag har alltid försökt att vara tillgänglig. Resor till Svenssons bygg och järnhandeln är väl det han slipper släpa med sig mig till framöver. Annars åker jag ju gärna tillsammans med honom. 🙂