Glad Påsk

Jag vill önska dig en riktigt Glad Påsk!

Jag gick i ide efter jul men börjar titta fram nu igen så jag kanske lyckas få till en blogg så småningom.

God Jul!

Jag önskar Dig en riktigt God Jul!

En vecka med gott och blandat

Nu är det den tråkiga månaden november, säger många. Jag vet inte om jag tycker att november är så tråkig. Visst, vädret är tråkigt men f.ö. är den väl som vilken månad som helst. Lite skönt ändå när jag kan sitta och titta på tv eller streama nån serie, tända ljus och mysa med en virkning eller sitta vid datorn som inte fått så mycket uppmärksamhet under sommaren och hösten.

Först måste ändå oktober avslutas med Halloween. Jag fick besök av V och hennes kusin A med mamma A som skjutsades hit av V:s pappa T. Bus eller godis? Jag valde att ge dem godis så klart. Hade de inte fått godis hade de busat genom att sätta tejp på vattenkranen så vattnet hade sprutat åt alla håll berättade V för mig i lördags.

I tisdags förmiddag hade jag sista mobilcirkeln med styrelsen. De låg verkligen på olika nivåer men det verkade ändå som att alla lärt sig något nytt.

På onsdan hade jag en riktigt eländig värkdag då jag inte gjorde nånting alls mer än tittade på fåglarna vid fågelstugan. Men det blev ändå något vettigt gjort eftersom J kom hit och fikade på eftermiddan och då hjälpte han mig med att byta glödlampa till halvljuset på bilen. Det hade jag inte kunnat fixa själv så jag är så tacksam att han hjälpte mig med det. Han fick t.o.m. åka och köpa lampan för någon sådan hade jag ju inte hemma.

Jag försöker ju klara så mycket som möjligt själv men ibland är det bra att få besök av nån karl också som kan sånt som jag inte kan.
Min morbror hjälpte mig att byta batterier i larmkameran i källaren då han var här. Då var vi tvungen att vara två för att det var ett riktigt pygelgöra.

I torsdags såg jag säsongens första domherre. (Förlåt för en dålig bild men tog den genom köksfönstret.)
Sen på eftermiddan började min andra grupp på mobilcirkeln. Det är ett gäng SKPF-damer i ålder mellan 77 och 86 år. De var glada, trevliga och positiva och ville verkligen lära sig att använda mobilen till annat än att ringa och sms:a med. Det var en rolig eftermiddag men jag var totalt slut i skallen då jag åkte hem men det bevisade ju att jag hade fått jobba lite. Jag har tyvärr ingen bild på dessa underbara damer men ska försöka komma ihåg att ta en bild på torsdag och fråga dem om jag får lägga ut bilden här också så klart.

Framåt kvällen på fredagen hämtade jag mamma och så åkte vi till kyrkogården för att sätta en lykta vid min mormor och morfars grav och sen tände vi ljus för dem vi saknar och som ligger i minneslunden. Sen åkte vi upp till pappa och hälsade på honom en stund.

När jag kom hem fixade jag en lykta med ett levande ljus i, som jag satte på altanen, och tände den för dem som inte finns med oss längre.

På lördag morgonen när jag kom ut ur sovrummet möttes jag av en syn som blivit vanlig här på sista tiden. Där ligger Snoozen och Mumlan bredvid varann och bara väntar på att jag ska vakna och komma för att ge dem mat och släppa ut dem.

De är ju visserligen helsyskon men eftersom Snoozen alltid bott med oss och Mumlan bodde med E från början så kände de inte igen varann den dag Mumlan flyttade hit till oss sommaren 2017. Snoozen tyckte inte om att få sällskap av en ”ny” katt men nu efter fem år så har han accepterat det och Mumlan får ta mer och mer plats här hemma och de kan t.o.m. ligga bredvid varann.

Båda två har blivit mer och mer kelig med åren. Ingen av dem vill ligga i knä men däremot så lägger de sig på varsin sida om mig när jag sitter framför tv:n, tätt intill mina ben så jag har Snoozen på min vänstra sida som vill att jag ska klia honom och så har jag Mumlan på min högra sida som vill att jag ska smeka henne. Då gäller det att ta fram simultanförmågan och lyckas göra det samtidigt. Klia med vänster hand och smek med höger hand. När C levde så låg Mumlan hos honom i soffan och Snoozen låg vid mig. Nu får de samsas om mig.
Ingen av dem tycker om att bli buren men Mumlan kan jag faktiskt ta upp nu och klappa lite och hon kan sitta i famnen i åtminstone en minut. Det är skönt att ha sällskap här hemma fast det ”bara” är två, ständigt hungriga, katter.

I lördags kom E och V hit och hämtade mig och sen åkte vi hem till min mamma (deras mormor/gammalmormor) och fikade. De hade med sig våra jultidningsbeställningar. Vilja har sålt massor med jultidningar så hon kommer att få en mobiltelefon (som är nyare än min) i belöningspremie.
Vi fick en mysig eftermiddag tillsammans.

Igår satt jag och kikade på Quiz-kortleken jag hade beställt av V, och funderade på när jag skulle använda den.

Varför beställde jag en sån? Jag har ju inte en massa kompisar att spela med heller. Men jag kom på att jag ska nog få med mig morsan, ungarna och barnbarnet på en omgång Quiz. Den ska ju vara för hela familjen enligt vad det står på förpackningen så det ska nog fungera. Jag får väl locka med en middag antar jag. 🙂 Det blir nog trevligt.

På eftermiddan satt jag vid datorn en stund och var inne på Facebook. Då fick jag se att den teaterföreställningen jag läst om för några veckor sen skulle gå av stapeln på Bygdegården i Runemo samma kväll. På en timme hade jag kollat om jag kunde samåka med någon (det är tråkigt att åka själv) och ställt mig i ordning. Hade sån tur så jag blev upphämtad här hemma.

Det var Özz Nûjen med föreställningen Laika, en smart och rolig pjäs om sociala och politiska orättvisor, som jag fick se. I 90 minuter spelade han.
Tyvärr var det jobbigt att sitta på en lite obekväm stol så pass länge men det var intressant och jag fick något att tänka på när jag kom hem. Efter föreställningen bjöds vi på fika och möjligheten att ta en bild på Özz.
När jag skulle ta bild på honom så ryckte han telefonen ifrån mig och ställde om så det blev en selfie. Roligt men samtidigt lite synd för min telefonkamera är så dålig och selfiebilderna blir det inte alls nån bra kvalité på.

Idag regnar det och är mulet och grått, nästan så att det behövts knäppas på lysen men det har jag inte gjort. Vägrar. Jag har suttit vid datorn och ägnat en stor del av dagen åt att fixa med mina bilder och skriva blogg så det har inte blivit nåt annat vettigt gjort heller. Jag får väl ta nån annan, regnig och grå, dag till det då.

En lugn period med en hel del småpyssel

Normaltid! Tack för att jag fick tillbaka min timme. Jag har saknat den. Jag är ingen älskare av sommartid eftersom jag inte är morgonpigg utan en kvälls och nattmänniska. Min inbyggda klocka stämmer bättre med normaltiden.

Sist skrev jag om att jag hade en lång dag framför mig med mobilcirkel och skjuts till ridningen och det blev en riktigt lång dag. Jag åkte hemifrån 8:25 och kom inte hem förrän 20:10. Tro inte att allt stod stilla här hemma för det. Nä, för under eftermiddan var L här och krattade åt mig. Ja, jag har snälla hjälpsamma barn. Jag hade inte bett om det men hon gjorde det ändå. ”Hon gjorde det av sin godhet” som Emil i Lönneberga skulle ha sagt.

Nästa dag (19/10) var jag riktigt slö men jag skjutsade mamma till tandhygienisten i Edsbyn och passade på att tanka bilen. Jag blir lika chockad varje gång. Knappt 43 liter bensin och det kostade 898 kronor! Förstå att jag är glad varje dag då bilen får stå oanvänd. Det är mammas bil jag kör för min bil sålde jag ifjol. Jag har egentligen inte råd att ha någon bil. Så bröt mamma sin arm för ett år sen och eftersom hon då inte kan köra bil så hamnade bilen hos mig och det är jag som kör mamma då hon behöver åka till pappa och hälsa på eller till sjukvården t.ex. Nu får vi se hur länge vi åker på den här tankningen och nästa gång är det mamma som betalar bensinen. Jag lovar att vi inte använder bilen i onödan utan passar på att uträtta fler ärenden samtidigt om det är möjligt.
Jag tycker synd om alla som måste använda bilen för att ta sig till jobbet varje dag. Fy vad dyrt!

På torsdan (20/10) krattade jag färdigt! Så skönt! Jag har fyllt 30 säckar med löv, kvistar och kottar. Ja ja, det finns löv kvar ändå eftersom pilen och två syrenbuskar hade en hel del löv kvar som nu ramlat av så jag kanske krattar ihop lite under dem om jag får lust och vädret är vackert.

Dagen efter var vi ute och åkte igen. Mamma skulle till hjärtmottagningen i Bollnäs för att kolla sin pacemaker. Allt var bra med den. Då passade jag på att åka till Skokällan där de hade 20% rabatt på dubbade vinterskor. Jag minns inte när jag köpte nya vinterskor sist. Mina gamla hade en förmåga att släppa sulan då och då så C har limmat dem minst en gång om året och en gång lämnade jag dem till skomakarn för omsulning men det blev inte bättre så C fick fortsätta att limma fast sulorna. I fjol limmade jag dem och samtidigt lovade jag mig själv att köpa nya vinterskor till nästa vinter. Nu blev det då av. Jag har rätt krångliga fötter. De är breda och så har jag hög vrist dessutom. C brukade skratt och kalla mina fötter för Kalle Anka fötter och det är då sant. Gissa om jag blev överraskad då den första kängan jag provade satt som en smäck. De är fordrade med fårskinn och inte var de billig heller. 1360:- efter avdragen rabatt. Men naturligtvis köpte jag dem. Nu får jag se hur många år jag kan använda dem.
Vi passade också på att åka till A&H och handla. Där fick jag tag på ett par överdragsbyxor till ett överkomligt pris. De är naturligtvis en decimeter för lång så jag måste lägga upp dem men så är det alltid då jag köper byxor.

Det har stått en fin bil vid mitt hus i en vecka. Kan tänka mig att grannarna har funderat vem som varit hos mig både dagar och nätter. Har jag kanske träffat nån ny karl? Förklaringen är enkel. På lördagskvällen (22/10) kom min morbror S hit. Han skulle hälsa på min mamma, sin syster, men för att mamma skulle orka med så bestämde vi att han skulle sova hos mig i mitt gästrum. På dagarna har han varit hos min mamma och sen kommit hit vid 21:30 tiden. Vissa dagar då de skulle åka någonstans så har han haft mammas bil. Den är hög och hon tar sig lättast in i den. Då har ju hans bil stått kvar hos mig…

Det var roligt att få ha honom som nattgäst. Vi har suttit och pratat till sent på kvällarna. På morgnarna såg jag till att han fick kaffe och en pratstund innan han åkte till mamma. Både han och jag uppskattade den tid vi fick till alla samtal. Vi har löst världsproblemen, pratat om böcker, ekonomi, ja allt. Det blev tomt då han åkte hem i fredags.

Det blev en riktig hemmapysselvecka för mig. V var förkyld så det blev ingen ridning på tisdan så jag har bara varit hemma.
Fåglarna fick glädjefnatt när jag började mata dem i fågelstugan. Snacka om trängsel! Det lugnade ner sig till nästa dag men jag hade fyllt upp med tre skopor (sån där plastskopa som vi hade hängande i köket som hela familjen använde för att dricka vatten ur då jag var liten) första dan och nästa dag var det tomt. Nu fyller jag på med två skopor varje dag. Det får faktiskt räcka men det är alltid tomt varje morgon. Tre talgbollar har det gått åt den här första veckan. Jag hoppas någon granne också kommer att mata. De flesta börjar väl med det när snön kommit.

Sen har jag städat bort en massa grejer ute och på altanen och stoppat in blomkrukor och fågelbadet i redsapsboden. Vattenslangarna får hänga i garaget till nästa sommar. Jag har hängt upp lyktor på altanen och har en lykta stående på trappen vid ingången. De är laddade med batteriljus och tänds då det blir mörkt ute.

En dag tog jag itu med att rensa undan C:s kläder ur garderoberna. En del, de som är hela och ser bra ut, ska till klädinsamlingen på Erikshjälpen eller Röda Korset och de utnötta eller de med färgfläckar ska till återvinningen och bli möbelstoppning eller vad det är de gör med det.
Tre bortrensade jackor tog jag och sprättade bort dragkedjorna på. Det är nånting jag lärt mig av min mormor. Hela dragkedjor och knappar sprättade hon alltid bort för att ha för att byta ut nån trasig dragkedja, knapparna använde hon till kläder hon sydde eller stickade.

Min virkning har ökats på lite under veckan och så har jag rensat lite här och där så jag har haft att göra hela tiden. Vore ju dumt att bli sysslolös. De där byxorna jag köpte ägnade jag några timmar åt att fundera hur jag på bästa sätt ska lägga upp dem. Jag får ta med mig byxorna till mamma så får hon hjälpa mig att lösa hur jag ska nåla upp dem och sy. Hon är mycket bättre på det än jag. Men nålar och syr gör jag själv.

I fredags fick jag ett brev från fjärrvärmeföretaget. De ska höja våra avgifter. Både den fasta avgiften och den rörliga. Jag satte mig och räknade ut att min fjärrvärmekostnad kommer att öka med 500:-/månad i snitt. Jag gör av med ca 19 – 20 MWh varje år. Nu går det ju en hel del mer värme under vintern så det kommer att bli några jobbiga räkningar i vinter men sen sjunker det ju under sommaren då det mest jag då betalar för är fasta avgiften och varmvattnet. Jag ska väl absolut inte klaga för de som har eluppvärmda hus får det mycket värre med de elpriser som är nu. Jag får vara tacksam för att jag har fjärrvärme och att jag bor i rätt elområde. Jag får väl dra ner värmen i källaren för att spara på värmen men f.ö. så är det svårt att ta till sig alla råd som dyker upp i tidningar och på tv. Jag lever redan snålt vad gäller värme, vatten och el. Sånt lärde jag mig, och många i min generation och äldre, från uppväxten. Jag kan inte spara på så mycket mer än vad jag redan gör.

Det börjar verkligen dra sig mot vintern nu. Vi har haft några frostnätter men trots det så kan jag fortfarande plocka in små buketter av luktärter som jag ställer i C:s hörna. Jag kan inte ha dem på köksbordet för de doftar för starkt om jag sitter för nära så jag blir allergisk. Men jag bara älskar dessa tåliga små blommor och det är så fint att ha dem i C:s hörna.

En låång sammanfattning av två månader

Som jag skrev i föregående blogg så har jag inte mått så bra i sommar. Trots det tackar jag sällan nej till sånt jag vill göra utanför hemmets väggar och trädgård.
Slutet av augusti var lugnt vad gäller roliga aktiviteter så jag passade då på att ”dona” lite hemma som att putsa fönster och städa ordentligt men tog det även lugnt och ”gjorde ingenting” då kroppen verkligen behövde vila.
En söndagseftermiddag var jag ute i skogen med E och letade svamp och bär. Det var mysigt.

Första september var mor och jag till Edsbyn och vaccinerade oss med femte covidsprutan. Det hade då gått sju månader sedan sist vi fick vaccin så det var verkligen på tiden att få lite skydd igen. Det var många i våra trakter som hade covid då, så även sonen T som fick det efter tre dagar på jobbet efter sin semester och det satt i nästan tre veckor för honom.

3/9 tog jag med mig E och bästa vännen N på en utomhuskonsert med Clara Klingenström i Bollnäs. Hon sjunger bra egenskrivna låtar och vi hade en trevlig kväll även om det blev rätt kallt i slutet av konserten.

Dagen efter skjutsade jag mor till far som ju bor på ett särskilt boende. Jag valde att inte följa med in eftersom risken för covidsmitta var stor då. Jag åkte till kyrkogården i stället och tittade till min mormor och morfars grav och sen satte jag mig i minneslunden och njöt av tystnaden och stillheten där. Satt och mediterade en stund och fick en väldigt häftig upplevelse då.
Jag verkade vara helt ensam där så jag spelade lite musik på telefonen. Jag spelade för C så det blev begravningsmusiken jag lyssnade på. Plötsligt ser jag något i ögonvrån och vem kommer gående där om inte… SNOOZEN! Men han ville inte alls stanna med mig utan jamade bara till mig och gick hemåt.

Veckan efter innehöll två höjdpunkter. Det ena var att T kom hem till mig och lagade Quesadillas till oss. Han smittade inte covid längre och jag hade inte träffat honom sen 14 augusti.
Den andra var när mor och jag åkte och hämtade V på skolan, åkte på McDonalds drive in och köpte mat som vi sedan avnjöt vid Långnäsparken.

På söndan åkte vi hela vår lilla familj till min pappa. Han skulle fylla 86 år på måndan så vi firade honom lite i förväg. Mamma hade tillverkat tårtor både till oss och till alla de andra på boendet. Vi hade en trevlig eftermiddag tillsammans och pappa var rätt pigg och verkade njuta av sitt lilla kalas.

Nästa dag (måndag 12/9) mådde mamma inte bra så jag åkte dit. 1177 skickade en ambulans men de ville inte ta med mor till sjukhuset utan tyckte vi skulle åka till HC. Då mor inte orkade ta sig ut till bilen så fick jag till sist en läkare att komma på hembesök. Hon pratade med sjukhuset i Hudiksvall och så beställde hon en ambulans. Den här gången tog ambulansen med mamma till Hudiksvall. Jag ringde mina bröder och sa till dem att jag inte blir förvånad om de skickar hem henne ikväll. Mycket riktigt. 22:10 fick jag ta emot mamma som hade fått morfin och blivit instoppad i en taxi för hemfärd. Hon hade hamnat ”på fel ställe” på sjukhuset och skulle få en tid att komma tillbaka till rätt mottagning någon gång under veckan. Hon skulle själv få ta kontakt med dem!!? Vad matt jag blir… Det är ju tur att mor har både larm och hjälp av hemtjänsten en sån gång att få övrig hjälp av.

På onsdan var jag på planeringsdag med SKPF men efter lunch kom min ”Göteborgsbror” LL med tåg och buss för att hjälpa mamma nu när hon var dålig. Jag överlät allt till brorsan (han är sjuksköterska) och passade på att känna mig ledig. Han skötte om allt så bra. Det dröjde ända till fredan (16/9) innan hon fick åka till ”rätt mottagning”. Då hade min andre bror, JL, jagat folk på den mottagningen för att mor skulle få komma dit. LL följde med henne så klart. När han åkte hem, 12 dagar senare, hade mor piggnat på rätt bra.

I början av september fick E ett vikariat på en byskola i sin kommun. Hon är anställd som fritidspedagog men är även ”resurs” i en förstaklass. I och med det så kunde hon inte längre skjutsa V på ridningen på tisdagseftermiddagarna så nu har jag tagit över den sysslan. Då hämtar jag V när hon slutar sin skoldag och så åker vi hem till dem och äter mellanmål innan vi åker på ridningen.
Hon rider islandshästar på ett härligt ställe, Hälsinge Ridupplevelser, utanför Glössbo som ligger knappt två mil från Bollnäs. V som ridit några år redan får rida med tjejer som är i 12 – 13-års åldern men Karro (ägaren) lyckas bra med att anpassa även för en 7-åring.

Jag är ju ersättare i styrelsen för SKPF Bollnäs – Ovanåker. Vi har hunnit ha några styrelsemöten redan och en planeringsdag inför nästa års aktiviteter. Jag är även studieansvarig och tanken är ju att medlemmarna ska lämna in önskemål på studiecirklar så ska jag/vi vara behjälpliga med att komma igång.
Jag föreslog en mobiltelefoncirkel och nu har jag börjat med styrelsen och med eventuella intresserade respektive. Vi har kört en gång och har två gånger kvar. Det blir lite rörigt då alla är på olika nivåer men jag hoppas att alla känner att de lärt sig nånting nytt då vi är klar.

30 september kom tre ”gubbar” från Helsingevatten för att återställa det som blev förstört när jag hade vattenläckan. Läckan var ju på deras del så därför måste ju de återställa. Jag var till dagvårdsavdelningen på sjukhuset i Bollnäs den dan, för att få mitt dropp, så jag hann bara se precis när de började. När jag kom hem såg det ut som på tredje bilden här nedanför. Häcken var de tvungna att ta bort och då fick de ta den kvarvarande rönnen också eftersom de tog den andra när de grävde efter läckan och den rönnen överlevde inte sommaren.
Veckan efter var de här i nästan tre dagar och fixade och donade. Naturligtvis misslyckades det så att de grävde av fiberkabeln, första dan, så då kom det två ”fiberreparatörer” också som skarvade kabeln och blåste i ny fiber och de blev färdiga lagom till kl 16. Jag hade bakat chokladrutor på morgonen och bjöd på fika både på måndan och tisdan. Jag ställde ut fikat på trappen på tisdan innan jag skulle skjutsa V på ridningen. På onsdan var de färdig vid 14-tiden. På fredan kom de bara hit och satte fast min postlåda och knackade ner ett rör till fågelstugan eftersom det andra försvann i förra grävningen. Nu ska fyllningsmassorna få sätta sig under vintern så kommer de med matjord till våren.

Det blev väldigt mycket insyn och öppnare. Jag har ju tyckt om att inte synas så väl så det är lite kluvna känslor nu.
Vad tycker DU om förvandlingen? Kommentera gärna.

Den 4/10 hade min mamma en tid på ortopeden i Gävle. Jag hade inte möjlighet att skjutsa dit för jag åker ju på ridning med V på tisdagar så min Östersundsbror, JL, åkte ner under natten för att skjutsa mor nästa dag. Jag tyckte att det var bra att han hade möjlighet att köra henne dit för han är ju själv ortoped.
De kunde bara konstatera att mammas arm, som hon bröt den 10 oktober i fjol, inte har läkt alls. Det går att operera och fästa ihop bendelarna men det är en omfattande operation så mor fick tre veckor på sig att bestämma sig för om hon ska opereras eller inte.

8/10 fick jag följa med E och V till IKEA och Lager 157 i Gävle. En rolig men även jobbig dag. Jobbig för att det blir så mycket gå på såna ställen. Men det är roligt att komma iväg på sånt man inte gör så ofta så det var en höjdpunkt.

I torsdags, 13/10, var jag på Höstmöte med surströmming med SKPF. Vi var ca 60 stycken på mötet. Det var tur att det fanns inlagd sill också för jag äter inte surströmming. På mötet fick jag chansen att puffa för mobilcirkeln och fyllde då novembers cirklar. Nu har jag fått några fler anmälningar så det blir en cirkel i december också. Det här blir roligt, tror jag. Hoppas jag lyckas lära ut något också.

I fredags kom jag äntligen igång med lövkrattningen. Jag krattade i närmare tre timmar. Gissa om jag fick ont sen. Idag har jag krattat igen och nu har jag avverkat halva baksidan så slipper jag blåsväder och regn så blir jag nog färdig med krattningen innan snön kommer.
I morgon är det mobilcirkel på förmiddan och skjuts till ridning på eftermiddan. Jag har inga sysselsättningsproblem i alla fall.