”Ja, jag har en sån där….”

110312 Ekorren är hungrig.

Igår blev det fart på snösmältningen hos oss i Storsved. +9º hela dan och solen tittade fram mellan molnen då och då och värmde så gôtt. Det blåste lite också. Snön tinade på vår lilla grusväg så det blev i det närmaste oframkomligt då alla lager snö blev som en stor sörjig massa. Bonden åkte ut med traktorn igår kväll och försökte få någon ordning på vägen. Han höll på till mitt i natta’. Det var jag tacksam för idag när jag skulle åka till badet. Nu är gruset framme på stora delar av vår lilla väg.

Inte är det konstigt att kroppen bråkar en dag som denna… Väderomslag var och varannan timme. Solen sken i morse och det var +7º redan vid 7-tiden. Det blåste lite grand. När jag åkte till badet vid 9:30-tiden så började det regna och det fortsatte från och till i några timmar.
När jag kom hem från badet, efter att ha handlat både på DollarStore, besökt en handarbetsaffär och en elaffär i Ljusdal och ICA i Järvsö och kört iväg med sorteringssopor, så blåste det som bara den. Det visade på vindar upp till 7 m/s på vår lilla väderstation.
Nu skiner solen så fint men det blåser fortfarande riktigt friskt.

110312 Undrar vad ekorren ser?

Hur blir då kroppen när den blir bråkig? Bl.a. så får jag ont. Jag hade svårt att somna igår kväll – fick gå upp och ta värktabletter. Idag har kroppen inte velat göra nånting alls om den fått bestämma men det får den ju inte för det är jag som bestämmer. Den (kroppen) värker och är jättetrött. Huvet hänger inte med heller, jag tappar ord och då kan det bli hur dumt som helst.

Stod inne på elaffären idag och frågade efter ett munstycke till dammsugarn som ska vara bra för katt- och hund-hår (kompisen Leif har precis köpt en och rekommenderade den varmt). Den unga expediten talade om att de inte hade  några såna munstycken hemma men beställde hem när någon ville köpa ett sånt och så frågade hon vad jag hade för dammsugare.
Ja, jag har en sån där…. (tomt i huvet – vad har jag för dammsugare?) … en… ja du vet en… (pinsamt!). Jo, så här är det, sa jag. Jag har fibromyalgi och då kan man bli så här så att man tappar bort ord. (ser att expediten nog inte vet vad fibromyalgi är för nåt). Jo, jag har en sån där dammsugare som jag inte behöver ha själva dammsugarn med mig när jag dammsuger utan bara en lång slang… (Oh, vad pinsamt! Känner mig fruktansvärt dum!)
Jaha, säger expediten. En centraldammsugare?
Ja! Så heter den ju! säger jag lyckligt. En centraldammsugare har jag.
Vad har du för märke på centraldammsugaren då? frågar expediten. Och så behöver vi ett serienummer på den också.
Nu blev det lite för mycket för mig, kände att nu ger jag upp. Jag skiter i att köpa ett sånt där munstycke! Märke och serienummer!!! Jag som inte ens vet att jag har en centraldammsugare!!!
Du, sa jag till expediten. Jag kollar upp det och så kommer jag tillbaka en annan dag. Tack för hjälpen. Hejdå. Sen går jag, så fort jag kan, ut ifrån affärn och funderar på om jag inte ska ta och köpa ett sånt där munstycke i Bollnäs istället.
Det är tur jag är van och inte bryr mig så mycket om vad andra tycker och att jag kan skratta åt det efteråt. Satt och fnissade i bilen sen och funderade på vad expediten tänkt och vad hon berättade för sina jobbarkompisar ”om en tant som inte ens vet att hon har en centraldammsugare”. 🙂

Det är ju såna här dagar jag verkligen borde lyssna på kroppen och stanna hemma och inte göra nånting och absolut inte gå ut bland folk och i affärer och göra bort mig. Men jag kan ju inte låta kroppen bestämma – det är jag som bestämmer. Envisan sätter in och då får jag ju skylla mig själv. 🙂
Jag hoppas att du som läser fått le lite nu. Kanske någon t.o.m. känner igen sig. 😉

Tulpanbukett.

 

24 reaktioner till “”Ja, jag har en sån där….”

  1. Men , vad ska jag skylla på som inte har fibro? Hjärnsläpp antagligen, för jag tappar ord vareviga dag. Roligt är att Hasse försöker förstå och gissar och gissar och till sist blir jag arg på honom för att han inte kopplar, haha
    Här har vi också haft blåsigt som attan, inte en chans att hitta lä men det var ju ganska varma vindar ändå, mössan åkte av med en gång
    Kramen

    1. C brukar ”hjälpa” mig med förslag på ord när jag inte hittar orden men han tar till de mest osannolika ord han kan komma på. 🙂
      Mössa använder jag sällan – bara när det är riktigt kallt och jag ska vara ute länge så min mössa har åkt av för länge sen.
      Kramen.

  2. OM jag känner igen mej:O)!!!
    Vi har också haft, en blåsdag, som Nalle Puh skulle sagt, eller rättare sagt, det blåser ännu…
    varmt som sjutton och det har tinat massor idag.
    jag känner också av väderomslagen.
    Har inte gjort det, sedan jag var till homeopaten, men detta blåsväder kände jag av…
    Tror det är därför jag varit så seg i kroppen…
    kramiz

    1. Blåsväder är sämsta vädret som finns för de flesta med värk, så är det bara. Här fortsätter det att blåsa. Var inte så hårda vindar i morse men nu börjar det ta i igen. Usch! Men snön tinar så det är nån fördel me’t ändå.
      Kramen.

  3. Säger som Paula, VAD ska jag skylla på som inte har fybro men också glömmer ord och speciellt namn 😉 ?
    Tycker att du inte ska ge upp, jag har ett sådant munstycke till min dammsugare och den är toppen ! Behöver köpa en ny dammsugare och jag tänker ta med mig munstycket till affären och prova alla dammsugar tills jag hittar en som munstycket passar på ;-).
    Men du fick mig i alla fall tills att le, tack för det ;-).
    Måste fråga; den söta lilla ekorren, var den hemma hos dig ? Helt underbart söt !
    Sköt om dig !
    Kram

    1. Jag ska skriva upp vad dammsugarn heter och serienummer och skostorlek och allt som bara finns. 🙂 Sen kan de få beställa ett munstycke till mig.
      Ekorren på bilderna finns här utanför ett av mina köksfönster varje dag. Han kommer och äter solrosfrön och är så söt där han sitter och håller i fröet mellan tassarna och kikar sig omkring hela tiden.
      Kramen.

  4. Ja, det är inte lätt det där, och menar de på fullaste allvar att man ska veta vad man har för dammsugare? Det är nog bäst jag går och läser på med en gång! 😉 Tycker det är bra att du kan fnissa åt det i efterhand i alla fall, och jag hoppas du lyckas få tag på vad du skulle ha i alla fall! 🙂

    Vad gäller envisheten förstår jag precis vad du menar, att vägra låta kroppen bestämma och istället trotsa och göra det man vill ändå! Och jag blir aldrig riktigt klok på det där, om man ska vara envis och köra på, eller lyssna på kroppen. Eller kanske är det en balans som är bäst… vad vet jag?!

    Svar: Tack för din fina kommentar på min blogg, jag blev glad 🙂 Och för att svara på din fråga om varför jag inte sover, så är det för att jag har ont och har ångest, tråkigt, för ingenting blir ju direkt bättre av sömnlöshet! :/

    1. Jag tror att man ska försöka få in en balans i att både lyssna på kroppen men ändå göra saker som man vill och har lust med. För man kan ju inte sluta leva bara för att kroppen värker heller. Men att få in balansen – det är inte lätt. Även om jag trotsar kroppen, vilket händer alltsom oftast så mår jag rätt bra då jag gjort saker även om kroppen då protesterar. Men har jag gjort något jag gärna velat göra eller har gjort något som känts som nödvändigt här hemma och sen får en bråkig kropp så brukar jag tycka att det ändå är värt det.
      Sömnlöshet kan bli en stor ond cirkel. Jag hoppas du kan få hjälp på något sätt så du får sova för då kanske ångesten minskar också.
      Kramen.

      1. Jo, det är väl som med mycket annat att det handlar om balans. Svårt alltså! Det är svårt att veta vad man ska göra och inte göra. Ska man lyssna på kroppen eller psyket? Om jag mår bra i själen av att göra en sak men får sota för det med värk sen, är det då värt det? En del saker är det, en del kanske man borde låta bli. Ack kvack! Men som du säger, man kan ju inte sluta leva bara för att kroppen värker och vägrar samarbeta!! Nej, det gäller att kämpa på ändå liksom! 🙂

      2. Ja, balansgången är svår och ibland hjälper det ju inte hur man än gör utan det värker ändå. Därför gör jag ofta saker som gör att jag mår bättre psykiskt men då protesterar kroppen. Eftersom jag har fibromyalgi så är det inte så farligt att trotsa kroppen ibland men hur det ställer sig vid psoriasisartrit det vet jag inte. Spelar ingen roll egentligen heller för jag vill leva och jag kämpar på för att leva så normalt som möjligt – även om det tar emot ibland.
        Kramen.

  5. Fniss, jag tror att du gjorde hennes dag! Tänk när hon kom hem och berättade för familjen ha,ha.
    Det kunde varit jag som var i affären, min vardag ser ut så. Igår ringde jag två samtal, första till banken det gick bra men nästa var till frissan. Trodde att det var banken( hade glömt bort första samtalet), min lilla frissa sa bara ”Malin du är på Hårtrollet vill du beställa tid eller ska vi ta det en dag du fungera?” Tur hon vet att jag e lite ”tankspridd” när värken sätter in. Fick min tid och ska dit idag.
    Kram på dej och ha det bra.

    1. Vad skönt det är när det finns folk som känner till hur man är och kan hjälpa till då man virrar till det. 🙂
      Vad virrigt det kan bli ibland. 🙂 Tur att humorn finns med i allt dumt man gör såna gånger. Det är ju en gåva att få ”göra någons dag”, få glädja någon med sin virrighet. 🙂 Jag verkar ju inte vara ensam om att tappa ord eller virra till det, vad det ser ut på kommentarerna här iaf.
      Ha det gôtt!
      Kramen.

  6. Jag känner ingen mig. Har haft lika i några dagar nu fast för mig poppar det upp helt fel ord emellanåt. Igår var det extremet för det blev bara fel ord. Det var till slut bara att skratta åt eländet.

    1. Tur att vi har humor. 🙂 Även om det är frustrerande ibland när det blir såna där dagar, vilka infinner sig oftare och oftare har jag märkt.
      Kul att du lämnar ett avtryck härinne, kära syster. 🙂 Det värmer.
      Ha det gôtt!
      Kramen.

  7. Känner igen mig? OM! Igår blev jag tvungen att ta taxi till stan (se min blogg) och visste för mitt liv inte vilken gata jag skulle till när jag ringde och beställde! Har liksom varit på den adressen ett otal antal gånger… När taxin kom hade det klarnat *pust*. Det absolut fånigaste (enligt mig) var när jag för flera år sedan tappade ordet grytlapp – när jag talade i telefon. Där satt jag och ritade grytlappar i luften men inte såg den jag pratade med vad det var. Försökte med de mest underliga förklaringar…
    Här var det 7 m/s och 12 m/s i byarna i går på förmiddagen. Idag när jag inte måste ut är det, hittills, rätt lugnt.
    Det blev lite mycket för mig i går också så vi tar väl det lite lugnt i dag, då?
    Kram på dig!

    1. Jag brukar också ta till ”teckenspråket” ibland då jag tappar ord. Det fungerar ju inte så bra då man pratar i telefon.
      Vilken tur du hann komma på var du ville åka så du slapp åka runt hela stan för att leta adressen. 🙂 Men det kanske hade varit lättare att visa vägen om du inte kommit på adressen?
      Ja, vi tar det lugnt idag – det är vi värda.
      Det har friskat i med blåsten här igen men jag har iaf fått sova riktigt bra inatt.
      Kramen.

  8. OM jag kände igen mig, du kan aldrig ana!
    Just det där med att tappa ord, det gör jag titt som tätt och maken, som är van, han tycker nog inte att det är så konstigt, men andra…
    Hastiga temperaturväxlingar och blåst, det är det värsta för mig också och här blåste det halv orkan igår, men varma vindar som tur var..
    Våren kan vara ganska jobbig, varma dagar och kalla nätter, det känns..
    Fina bilder på ekorren!
    Ha dé!/Kram

    1. Vad skönt det känns när jag är omgiven av så många som känner igen sig i det jag skrev. 🙂 Jag är inte ensam. *fniss*
      Den närmaste omgivningen vet ju hur jag är så de hjälper till så gott de kan utom sambon då som alltid föreslår de mest otroliga ord när jag försöker hitta det ord som precis flög bort från mitt ordförråd. Men han gör det med glimten i ögat och med de tokroliga förslag han kommer med så blir det väldigt roligt ibland. 🙂
      Det har friskat i med blåsten här igen men jag tror det blåser i motsatt riktining idag. Blir till att ta det lugnt för i morgon ska jag åka kors och tvärs i landskapet så jag försöker samla krafter.
      Ha det gôtt!
      Kramen.

  9. Ja du Ninni…. Nog blir det fel alltid. När det är något ”viktigare” jag ska säga i telefonen så skriver jag orden jag är rädd att glömma vad de heter. Kan bli mycket pinsamt ibland. Vissa har noll förståelse o jag känner mig nästan ”mindre värd” då. Vet att man inte ska känna så men det går liksom av bara farten. Min jobbarkompis, vi har jobbat ihop länge, vet nästan jämt vad jag tänkt säga. Det är inte bara ord som försvinner utan det jag håller på att berätta är bara borta ibland….. Nåja, Ninni, om det kan kännas som en tröst så är vi tydligen inte alls ensamma 🙂
    Kram på dig o ha nu en skön lördag 🙂

    1. Jag brukar också skriva stödord när jag ska telefonera. 🙂 Men försök att inte känna dig mindre värd, Britt Inger. Vi är ju många som har det så här.
      Kramen och ha en fortsatt skön helg!

  10. Tänk så lustigt det blir när man känner igen sig av dina beskrivningar. Hjärnsläpp har jag titt som tätt, men inget att skylla på, så nu gruvar jag mig för det värsta. – Tänk om jag blivit dement?
    Å inte vill jag heller gå till en affär där jag måste berätta exakt vilken packapär jag har hemma. Det blir blir pinsamt att jag har en gammal dammsugare från 1970-talet, när jag behöver köpa ny slang eller munstycke. Man får så beklagande blickar.

    1. Vad häftigt att ha en dammsugare sen 70-talet! Det lärer då vara en rejäl dammsugare då den har hållt så länge. Undrar varför de ger dig beklagande blickar? Det är väl din sak om du väljer att ha en gammal dammsugare eller en ny. Jag tror den gamla är mycket bättre än de dammsugare som görs idag.
      Kram.

Lämna ett svar till ninni1960 Avbryt svar