Något jag sett mer och mer av sen facebook gjorde sitt intåg i mångas liv är alla ”språkvårdare/språkpoliser” som dykt upp i grupper för just det språk/skriftfel dom brinner för. Särskrivningar är nog det mest uppmärksammade och har åtminstone 8 grupper på facebook. En grupp t.o.m. hatar särskrivningar. Att hata har visst blivit väldigt populärt på sista tiden men nog lär det väl vara att ta i, att säga att man hatar särskrivningar. Visst kan jag tycka att det blir tokigt då saker och ting skrivs isär när det egentligen är sammansatta ord. T.o.m. i dagstidningarna händer det att ord skrivs isär. Men det är väl ingen katastrof för oftast har jag fantasi nog att få ihop det så jag begriper.
Sen kan det vara väldigt roligt med särskrivningar också för betydelsen blir ju en helt annan. Många särskrivningar kommer nog från telefonernas T9. De som tillverkar telefonerna verkar inte ha sammansatta ord i sina ordlistor så ibland är det nog inte så konstigt att det blir som det blir. Då är det värre när det sätts upp skyltar med särskrivningar för då kan det bli riktigt tokigt och även missförstånd. Paula har lagt in några bilder på särskrivning och på dem ser man hur det kan missförstås om man särskriver. Här kommer ett exempel som visar hur det kan bli.
I veckan som var såg jag en bild från en grupp på facebook som jag inte hört talas om tidigare. Bilden kom från en grupp som heter ”Lär er skillnaden mellan de och dem”. (Jag vägrar lägga upp den bilden).
Bilden bestod av en text som ondgjorde sig över dem som inte ser skillnaden. Min vän som lagt ut bilden tyckte att den var klockren och fick medhåll av några av sina vänner. En annan gjorde nån utläggning bestående av hur grammatiken ska fungera i det fallet. En tredje skrev att ”då behöver ni inte läsa det jag skriver för jag har dyslexi och kämpar för att skriva ändå”. Då rann sinnet till på mig så jag författade en lång kommentar om hur dumt det är att på ett sånt ställe som t.ex. facebook och andra informella ställen kräva att folk ska skriva grammatiskt rätt. Naturligtvis ska man se till att skriva grammatiskt rätt i en formell text – men på ”fejjan”(?). Jag tycker att det är snudd på snobberi att lägga ut en sån bild som faktiskt kan såra människor som kämpar för att ens våga skriva. Till tjejen som hade dyslexi skrev jag att jag tycker att hon ska fortsätta skriva och strunta i folk som slår ner på allt de bara kan.
Nästa dag då jag gick in för att kolla om jag fått några mothugg på min kommentar – då hade bilden och allt plockats bort. Det hedrar hen som la upp den för kanske hen insåg att det var taskigt gjort.
Jag tycker att var och en ska få skriva efter sin förmåga och som vuxen är det inte lätt att lära sig skriva rätt. Samtidigt så ska vi vara medvetna om att vi bör bevara vårt språk och då det gäller folk som jobbar med ordet så ska de se till att kunna skriva rätt. Sen har det blivit mer och mer vanligt att man skriver dom istället för de eller dem. Det är ju så många säger när de pratar. Det kan man skriva när det är informella texter har jag läst när jag sökt på de tre orden på nätet. Här där jag bor säger vi aldrig de eller dem när vi pratar, vi säger dom. Men det viktigaste är väl ändå att vi inte sårar andra i jakten på att vara så perfekta…
Vad tycker du??
Som mamma har jag kämpat med mina barn för att de ska lära sig att stava. Och nu försöker jag lära våra asylsökande och nysvenskar hur vi pratar och skriver vilket många gånger är två skilda saker. Men fråga mig, för allt i världen, inte om grammatik för den grammatik jag lärde mig i skolan, den har jag glömt och det är inget konstigt med det då det är 38 år sen jag gick ut gymnasiet.
När jag skriver blandar jag hejvilt med hur jag pratar för det känns mest naturligt för mig. Men om jag verkligen behöver så kan jag även skriva formella texter.
Min yngsta dotter, L, hon kan det där med svensk grammatik. Hon har pluggat på högskolan i fyra år och läst massor om svenska språket, grammatik och hur man skriver. Och som hon har kämpat!!! Hon har dyslexi men ändå klarat av högskolestudier. Så om jag eller någon jag känner har några frågor om grammatik så vet jag vem jag ska ringa till. 🙂
Den här veckan har känts rätt intensiv trots att jag väl inte gjort något hela tiden.
I söndags hjälptes vi åt att städa golven här hemma i alla fall. Tänk vad mycket fortare och lättare det går när man hjälps åt. Det var skönt att ha undan det.
I måndags kom sonen T och hälsade på redan på morgonen. Han hade lämnat in bilen på verkstan och kom till oss för att vänta på att bilen skulle bli färdig. Och han fick minsann vänta. Vi satt och pratade en hel del men så gick han och vilade och då satte jag mig och förberedde inför onsdagens språkgrupp. Sen åkte vi och hälsade på mor/mormor och fikade med henne innan sonen fick klartecken att han kunde hämta bilen.
På kvällen tog C med sig fyra killar från Quren till ett konstevenemang i Söderhamn medan jag gick för att hälsa på en syrisk vän inte långt härifrån. Lektionen i arabiska var inställd då våra lärare också skulle till Söderhamn.
Jag trodde att det skulle bli bara hon och jag och eventuellt grannkvinnan men då jag kom dit så var det 6 kvinnor och en hel drös med barn som väntade på att få träffa mig. Det var rätt överväldigande. Värdinnan tackade mig innan jag gick hem och sa att det hade betytt så mycket för dem att jag kommit. Innan alla gått hem så bestämde vi att vi skulle träffas hemma hos en av de andra kvinnorna (som bor ensam) nästa kväll för att de skulle få lite hjälp med svenskan. Och barnen skulle få stanna hemma med sina pappor till mammornas stora förtjusning 😉 Så där föddes en till språkgrupp.
På tisdan var det vår tur att lämna bilen till verkstan. Vi fick en tvåa på besiktningen sist som vi var tvungen att åtgärda. Bakre spindelleden på höger sida glappade. C kunde ju tack och lov ta jobbarbilen för att köra mig hem och även låna den sen för att vi ska kunna hämta bilen.
Vid lunch dök en av våra syriska vänner upp. Han behövde lite hjälp av C så vi fikade medan vi väntade på C. Sen fick vi hämta bilen strax efter lunch och då åkte vi direkt till besiktningen och släckte tvåan. Men naturligtvis så hittade den nitiske besiktningsmannen ett litet glapp på motsvarande spindelled på vänster sida men han bara gjorde oss uppmärksamma på det, vi slapp en tvåa på den, så nu är det bara att byta ut den med.
På kvällen åkte jag och en väninna till de syriska kvinnorna för att hjälpa dem med lite svenska. De var väldigt taggade och sög i sig allt vi lärde dem. Vi fikade också och innan vi åkte hem vara vi bara tvungen att äta hemgjord pizza också. Det finns ingen hejd på deras gästfrihet. Vi bestämde att vi skulle ses om två veckor igen. Det får bli varannan vecka för att jag ska orka med. Vi har ju arabiska på måndagar och språkgrupper på onsdagar. Egentligen borde jag bada på onsdagar så jag ska försöka ändra onsdagens språkgrupp till en annan dag när det blir en ny grupp som startar om ett par veckor.
Igår fick vi besök av E och lilla V. Efter ett tag kom min mamma också för att träffa barnbarnsbarnet. Vi fikade, busade och hade en mysig eftermiddag. E och lilla V stannade kvar och åt middag också.
När tjejerna åkt hem var det dags för oss att åka till Quren för att ha språkgrupper. Vi leder en varsin grupp och till vår hjälp har vi syriska killar som är bra på engelska och de översätter till arabiska eller engelska när så behövs. Det har varit lite lustigt med dessa språkgrupper. Det kommer 10 – 16 stycken varje gång men det är bara två av dem som varit med alla fyra gångerna. Några har kommit bara en gång och andra har varit där två eller tre gånger. Varje onsdag undrar jag om det ens ska komma några andra än vi och killarna som hjälper oss men när tiden är inne kommer det några till och fem minuter efter att vi börjat så ramlar det in flera stycken.
Idag har jag tagit det rätt så lugnt. Jag körde runt med snabeldraken för att fånga upp en del hårbollar som Snoozen släpper ifrån sig överallt och för att jag ska slippa dammsuga i helgen för i morgon har jag inte tid. Sen tog jag hand om lite tvätt men på eftermiddan la jag mig och sov i två timmar. Oj vad skönt det var.
I morgon ska jag till Bollnäs och vara barnvakt några timmar så barnbarnets föräldrar får gå ut och äta lunch och sen handla i lugn och ro. Och i helgen ska jag sitta framför tv:n och titta på skidåkning och virka. Ja, jag ska plugga lite arabiska också. 🙂
