Jodå, vi sysselsätter oss.

121109 Vid Ljusnans strand.

Hej och hå vad tiden rusar iväg! Här går vi hemma båda två och man kan ju tycka att det ska bli lite långtråkigt och långa dagar men våra dagar går så fort och inte tycker jag att vi direkt har det långtråkigt heller.

Det har väl inte hänt så mycket sen sist jag skrev… tror jag. *kliar mig i huvet och funderar*. Vill ju gärna skriva ner det lilla som händer för mitt eget minnes skull.

Tisdag (30/10) var det bassängträning som vanligt. Efteråt var vi till Ljustorget och fikade. Linnea, som egentligen är barnledig, var där och donade och grejade i cafeterian. Det är hon som är hjärnan bakom alla goda bakverk de serverar där och hon har lärt upp några i personalen som kan baka en del utav allt gott men vissa saker är det bara Linnea som kan baka har vi fått veta.

120928 Ljustorget.

På onsdan (31/10) var vi till Ljustorget igen men vi drack bara en slät kopp kaffe den här gången(!). Vi var där för att försöka hjälpa till att få igång en ljusskrivare (ja det finns såna också) och ett program till skrivaren som sedan ska få in bilder på lyktor och ljus. Nu fattades ett usb-minne med programvaror på så det blev inte så mycket gjort för oss men jag skannade in ett par bilder som så småningom ska pryda två lyktor om vi får allt att fungera och C packade upp och kopplade ljusskrivaren.

När vi donat klart på Ljustorget åkte vi ner till Bollnäs till sonen T med hans vinterdäck. Passade även på att besöka dottern L då vi ändå var i stan.

121109 Vid Ljusnans strand.

Vi var iväg och tog influensa vaccin på torsdag (1/11) så nu ska vi förhoppningsvis klara oss hyfsat om vi får säsongsinfluensan.

På fredan (2/11) var det dags för provtagning igen för mig. Sen åkte C och Leif och hämtade älgkött. Mor och far skulle också ha älgkött så de åkte hit upp för att hämta det. Nu visade det sig att den älgen var väldigt grovstyckad. Nog för att min far varit med och styckat älg men den här hade han inte verktyg att ta sig an så vi fick fika och umgås en stund istället och så åkte de hem utan älgkött. Leif känner en slaktare som tog på sig att stycka älgen men inte förrän på lördan.

120928 Ljusnan vid Henriksfors utanför Färila.

På lördageftermiddag (3/11) åkte så C och Leif till slaktarn och fick älgen styckad och uppdelad på tre och köttfärsen mald. Leif skulle direkt till sitt jobb efter besöket hos slaktarn så hans kött skulle få stå i vårt förråd under natten. Nu blev det så olyckligt så att Leif fick dödsbud då de var hos slaktarn. Hans mamma hade dött. Det blev inget jobb för honom den kvällen.
När C kom hem frös vi ner vårt kött utom köttfärsen och sen packade vi köttfärsen åt mor och far och åkte till Alfta med deras kött. Där blev vi bjudna på mat innan vi åkte hem igen. Mamma hade gjort kotlettrad och potatishalvor med bacon och lök på i ugnen. Det var gött!

121104 Rulltårtsbakelse.På söndan (4/11) började vi dagen med att packa både vår och Leifs köttfärs. Sen åkte stora syltkastrullen på spisen och där kokade vi älgben. Leif kom på eftermiddan och hämtade sitt kött och vi blev sittande en bra stund och pratade.
På kvällen kom äldsta dottern E hit och hälsade på. Vi åt älgfärsbiffar med kantarellsås och pressad potatis och till efterrätt hade jag bakat en rulltårta som jag gjorde bakelser av. C eldade i braskaminen så E fick sitta och mysa vid den.

På måndan (5/11) hade vi slödag. Ja, vi tog reda på de kokta älgbenen förstås men annars gjorde vi inte så mycket nytta. Jag satt vid datorn och fixade några grattiskort till vänner som fyller år och C satt mest och spelade spel på laptoppen. På kvällen såg vi en hyrfilm ”Spelets regler” som var riktigt spännande och bra.

120928 Blå bron i Ljusdal.

Tisdag (6/11) dags för bad igen och ett besök på Ljustorget med tillhörande fika. 😉 Fortfarande inget usb-minne så vi fick inget vettigt gjort där.

Onsdag (7/11) blev det en resa till Ljustorget igen. Nu var usb-minnet på plats så vi kunde installera skrivare och det speciella programmet. Jag donade lite med bilderna i photoshop elements (ett program jag inte kan) men var inte nöjd med dem men vi tänkte ändå testa att skriva ut en av dem på ett ljus. Då fattades det en drivrutin till skrivaren! Vi kom överens med ägaren att ett proffs skulle få leta rätt på drivrutinen istället för att vi skulle leta oss blå och ändå kanske ta hem fel drivrutiner. Jag lånade med mig fotona hem och kikade på dem i ”riktiga” photoshop och kom på att jag gillar det ”riktiga” photoshop bäst för där kunde jag göra lite med bilderna men än är de inte färdiga. Längre än så kom jag inte den kvällen.

121109 Vid Ljusnans strand.

På onsdagseftermiddan ringde en läkare från hudmottagningen. Nu hade de fått provsvaren som togs på foten sist. Det var någon form av svamp. Så då vet jag varför foten blivit bättre nu sen jag var dit och fick en salva mot svamp. Jag var ju inte helt säker på det eftersom jag i samma veva fick sänka Metojectet. Läkarn hade haft en tanke på att sätta in tabletter mot svamp men då salvan fungerat så bra så ska jag nog klara mig med bara den. Jag ska fortsätta med salvan i ca två månader till och så ska läkarn höra av sig igen om två månader och höra så allt var bra. Får jag tillbaka besvären ska jag höra av mig.
Jag kom på efteråt att några tabletter mot svamp ska jag nog inte ha för de går inte så bra ihop med mitt Remicade-dropp.

120928 Ljusnan vid Henriksfors utanför Färila.

På torsdan (8/11) var det dags för en resa till Hudiksvall och reumatologen. C följde med mig in till reumatologen (första gången han var med där) och jag blev undersökt och utfrågad.
Jag kommer tydligen att få fortsätta med Remicade-droppet i ca 3 år och detta p.g.a. skleriten i mitt öga som från början kommer från min psoriasisartrit. Min psoriasisartrit i sig är inte så pass allvarlig så jag behöver biologisk medicin men mitt öga behöver denna biologiska medicin om jag förstod reumatologen rätt. Han pratar inte så bra svenska så ibland är det lite svårt att förstå honom liksom han har svårt att förstå mig allrahelst då jag pratar dialekt utan att tänka mig för.
Då jag talade om att jag fortfarande mår dåligt av Metojectinjektionerna så sänkte han styrkan på Metojectet igen. Mår jag bättre av den lägre styrkan ska jag få fortsätta med den men mår jag inget bättre av den så ska jag återgå till den högre styrkan… och må dåligt… Sen förklarade han att den biologiska medicinen behöver Metojectet för att fungera fullt ut så därför måste jag fortsätta med Metoject även om jag inte mår så bra av den.
Sen fick jag Citodon utskrivet på prov eftersom den enda värktablett jag har nu är Alvedon och den räcker inte så långt.
Jag var nöjd med besöket och C tyckte att min reumatolog verkade bra och duktig och det kan jag ju hålla med om.
Väl hemma så kokade jag kålsoppa för första gången i mitt liv…

121108 Räkmacka.

När vi var på väg hem från Hudiksvall åkte vi in på Ljustorget en sväng för att jag skulle lämna tillbaka bilderna jag lånade med mig dan innan. Naturligtvis tog vi en fika men denna gång åt vi en räksmörgås så det var lite nyttigare än fikabrödet. 🙂

Igår (9/11) var det C:s tur att besöka sjukvården. Jag och virkningen följde med men satt i väntrummet. 🙂
Solen sken så fint och jag hade förstås lämnat kameran hemma men när vi åkte en sväng och tittade så åkte mobilen fram och den kameran fick duga. Bilderna blir inte som med den riktiga kameran och allrahelst motljusbilderna får lite annorlunda färg men de blev skapliga ändå.

120928 Svanar.

Idag har vi tagit det rätt lugnt. Vi har löst melodikrysset som vi alltid gör på lördagar. Leif har varit hit och fikat. Snabeldraken har fått motion och så har vi tittat på andra och tredje perioden av Finland – Sverige-matchen som Sverige tyvärr förlorade. Under första perioden pratade jag i telefon och fixade kvällsmat så därför såg vi bara två perioder.
Nu blir det snart ”Så mycket bättre” och det vill vi gärna se.

Jag har blandat gamla och nya bilder i denna blogg. Vi har inga löv kvar på träden längre…

121109 Vid Ljusnans strand.

Tandläkarbesök, ”Fulfoten” och lite av varje.

120913 Rabatt vid grillplatsen.

Det blir mer och mer höst här hos oss. Träden skiftar i gult och orange även om vi har en hel del grönt i träden ännu. Tallarna vid vår tomt släpper massor med barr så C har rensat takrännorna igen. Bäst att hålla efter.
Vi har börjat använda braskaminen oftare på kvällarna och får en skön och go värme. Jag stänger till sovrummet för där vill jag inte ha alltför varmt då det är dags att sova. Sen är det mysigt att grilla korv i braskaminen också. 🙂

Vad har då hänt här sen sist?
C har fixat en rabatt vid grill/solplatsen för clematisen och den finska rosen vi fick av Nitha och Mäster för några år sen. De har inte verkat trivas nåt vidare där vi satte dem från början men nu har de fått en egen rabatt. Hoppas de trivs bättre nu. Får väl plantera nånting mer där också för det är lite plats över men det får vänta till våren.

Torsdag (13/9) var jag till tandläkarn i Bollnäs. En tand skulle lagas och så skulle han ta tandsten och polera mina tänder. 1400:- slutade det på. Varför ska det vara så dyrt att gå till tandläkarn? Jag måste dit en gång per år p.g.a. de mediciner jag tar som ger muntorrhet och större risk för hål i tänderna.
Efter mitt tandläkarbesök hämtade vi upp yngsta dottern L och så for vi till Alfta för att gratulera min far som fyllde 76 år den 12/9. Hos mor och far blev vi bjudna på en jättegod smörgåstårta, nybakad vetelängd och rulltårta.

120913 Smörgåstårtan vi blev bjudna på hos Mor och Far.

På fredan (14/9) blev det en resa till Gävle sjukhus och hudmottagningen med min ”fulfot”. En annan läkare denna gång och så hade hon en kollega med sig som bröt på tyska. De tittade och frågade och hämtade överläkarn som också tittade och frågade. 3 läkare som stod där och kliade sig i skallen… ja det är väl typiskt för de grejer jag råkar ut för.
Till sist blev det en ny biopsi (vad de förväntas se på den vet jag inte) och så skrapade de av hud i ett provrör som de skulle skicka till Uppsala för analys. Det ska kollas om det är svamp jag har på foten. Jag fick även en svampsalva utskriven (Lamisil) som jag ska använda tills läkarn på hudmottagningen hör av sig om provsvaren. Om det blir nåt mer återbesök vet jag inte.
Det visade sig att Lamisil varken fanns på sjukhusapoteket där i Gävle och inte heller i Järvsö, dit jag ringde för att kolla om de hade den. Lamisil omfattades heller inte av förmånen (högkostnadskortet på apoteket) fick jag veta av apotekarn i Järvsö dessutom var den rätt dyr. Däremot hade de en salva som heter Terbinafin (50:- billigare än Lamisil) som omfattades av förmånen och den hade de hemma. Vi som börjat åka mot Valbo fick vända tillbaka till hudmottagningen för att få läkarn att skriva om receptet för kan jag få mediciner på högkostnadskortet så då vill jag ha det. Läkarn hade inte hunnit gå på lunch och var snäll och skrev ett nytt recept, denna gång på Terbinafin.
Då kommer en fråga upp i mitt huvud. Varför måste jag som patient hela tiden vara alert och på hugget och kolla upp vilka mediciner som omfattas av förmånen? Borde inte läkarna vara måna om att vi patienter får det så billigt som möjligt?

120918 Mosaikgolvet som C har lagt vid ingången till biblioteket i Färila.

När jag fått rätt salva utskriven så åkte vi till Valbo och IKEA. Inte för att vi skulle handla något särskilt utan bara för att göra något. Vi köpte några småprylar i alla fall (servetter behövs ju alltid) innan vi gick till restaurangen och åt kotlettrad med pommes frites vilket, enligt mig, är den bästa maten de har på IKEA-restaurangen. Vi kostade t.o.m. på oss en varsin efterrätt, chokladpudding, som kostade 7:- styck. Fredagsmys… 😉 Sen var vi nöjda med vårt besök i grannlandskapet så vi åkte hem till Snoozen som varit inne då vi var borta. Han blev glad då vi kom hem fast först grälade han på oss då han fått vänta så länge på att få komma ut och göra sina behov. Han valde själv att vara inne då vi åkte eftersom det var ruggigt och regnigt ute.
När vi åker till Hudiksvall eller Gävle, ja även då vi åker till Bollnäs, så tar jag med mig virkningen och sitter och virkar i bilen då vi åker eftersom det i stort sett alltid är C som kör. Det blir några varv på virkningen varje gång. 🙂 Nu tar jag med mig den svarta löparen jag virkar till äldsta dottern och hemma virkar jag på en lila gardinkappa till sovrummet men gardinkappan är snart färdig och blir lite otymplig att ta med sig, därför brukar jag ha en lite mindre virkning på gång samtidigt.

120915 Orkidén från Nettan.

På fredagskvällen fick vi besök av Nettan, min goa vän från Alfta. Hon hade med sig en fin orkidé och godis till oss. Vi hann in några timmar på lördan då vi som vanligt hade massor att prata om. C höll mest till framför tv:n. Han var väl inte så intresserad av vårt babbel kan jag tro.

På lördan (15/9) sov vi rätt länge, trötta efter Gävleresan och en sen fredagkväll. Sen blev det som vanligt Melodikrysset och samtidigt intag av frukosten. Åh, vad jag gillar lördagsmornarna. Det är mysigaste frukosten på hela veckan och så är det kul att lösa melodikrysset också. Vi äter kokt ägg, varm choklad (riktig choklad gjord på kakao och socker) och smörgås. När C jobbade så åt vi alltid gröt på vardagarna men nu blir det oftast te och mackor därför känns det lite lyxigare då vi äter något annat då det blir helg.

Resten av lördagen gick åt till städning. Skönt att få det gjort. På kvällssidan kom Leif och hälsade på en sväng.

Söndagen gick obemärkt förbi. Vi slöade framför datorerna och tv:n.

120918 Fågelstaty utanför konsthallen i Färila.På måndan (17/9) var det då dags igen. C var till HC och träffade sin läkare. Ja, jag var också med. 🙂 Det resulterade i att han blev sjukskriven resten av året. Det är ju några undersökningar inplanerade framöver och så blir det ett återbesök på HC i december igen. Nu får vi hoppas att FK inte har några synpunkter på sjukskrivningen.
På eftermiddan var det min tur. Jag har fått en remiss till en kurator då jag kände att det blivit lite väl mycket (mest sjukdom och elände) som ligger och bubblar inom mig. Jag behöver nån att bolla och bearbeta allt med. Nån som inte hör till familj och vänner. Kuratorn var bra. Jag ska tillbaka till henne några gånger till och det känns bra.

Igår (18/9) blev det inget bad för mig eftersom hudläkarn tog en bit hud och kött från mitt ben. Jag är ju extra infektionskänslig också nu när jag får Remicade-droppet. Det var jag när jag stoppade i mig alla TBC-mediciner också men klarade mig bra från infektioner (förkylningar och annat) då och hoppas klara mig lika bra nu.
Vi ville ut och röra på oss så vi åkte till Färila och tänkte gå på en konstutställning som heter ”100 gubbar”. Det är Sture Collin som gjort dessa gubbar. Nu fick vi inte se några gubbar då de denna sista vecka har öppet bara fredag – söndag. 😦 Vi kikade in på biblioteket i Färila där de vid ingången har ett fint golv. Det är C som lagt mosaiken där och det är konstnären Gunnar von Gegerfeldt som gjort själva konstverket. Vi passade också på att handla på Delins (ICA-butiken i Färila som är i två våningar och har ett stort utbud av varor) då vi ändå var där och sen åkte vi hemåt via Ljusdal och tog då en fika på Ljustorget. Där åt vi en varsin kolapaj tillsammans med deras goda kaffe. Åhhh… den pajen var god!

120918 Kaffe och kolapaj på Ljustorget.

Vi hämtade även en ljudbok och en film jag reserverat på biblioteket i Ljusdal så filmen, ”I nationens intresse” med Mikael Persbrandt som Hamilton, såg vi igår kväll.

Idag har vi inte gjort nåt särskilt. Tänkte åka till vänner och fika men de var inte hemma (tur vi ringde först då de bor ca 3 mil härifrån) så då blev det slödag idag. Det passar till vädret… regnskurar varvat med några solstrålar ibland och så blåser det lite. Nu ska jag ta itu med kvällsmaten och jag tror jag ska göra chokladrutor också för det är lite skralt med fikabröd här just nu. Då gör jag ju nån nytta idag i alla fall. 🙂

Vill du veta vad bilderna föreställer så peka med muspekarn på bilden så får du en bildtext.

120628 Snoozen är kamouflerad och smälter in i stenarna.

Några dagar med våra vänner från Kalmar.

120630 Min kompis tjuren.

Nu äntligen har vi börjat få lite av sommarväder även här hos oss. Vi har ju varit förföljda av regnet och jag tror det vara bara två dagar i juni då det inte regnade. Men det är kalla kvällar och nätter fortfarande så den där riktiga sommarkänslan har inte infunnit sig än och lär nog inte infinna sig heller som det verkar.

M och S har varit hos oss på besök. De kom hit i söndags och åkte härifrån och fortsatte sin semesterresa i torsdags.
Vi började med att åka till DollarStore och Ljustorget redan nån timme efter att de kommit. Vi fikade här först och sen blev det naturligtvis en fika på Ljustorget också för att dricka det väldigt goda kaffet de har och testa deras goda fikabröd. Ja, C och jag har hunnit fika där många gånger redan men M och C måste ju också få chansen att testa. Våra vänner gillade både kaffet och fikabrödet där. De använder Guldrutans kaffe ifrån Söderhamn och det kaffet kan jag verkligen rekommendera till dem som har kaffeservering.
Vi (C och jag) köpte två fina alabasterlyktor som jag sneglat på ett tag. De ser inte mycket ut för världen då de inte är tända men då man tänder värmeljus i dem så lyser de otroligt fint. Jag har tyvärr ingen bild att visa nu men ska försöka komma ihåg att lägga in en bild på lyktorna vid ett senare tillfälle. Sen om en bild kan återge det varma skenet från lyktorna återstår att se…

120718 Elvens antik & Café i Norrby. 120718 Gammal säng.

På måndan (16/7) var det dags för mig att få första Remicade-behandlingen så vi tog våra vänner med oss till Hudiksvall. C följde med mig upp till dagavdelningen på medicinmottagningen en stund medan våra vänner gick till Konstkulverten för att få lite ögonfröjd. Det var skönt att ha C med för jag var lite gruvansam inför droppet. Man kan ju få allergiska reaktioner på det och eftersom jag har en del allergier så var jag lite nervös.
Det tog nästan en timme innan de kom igång med mitt dropp och det bara för ”fulfoten”! Man får inte ha några sår eller någon infektion då man ska få Remicade-dropp så jag visade naturligtvis min ”fulfot” för att det inte skulle bli nåt strul bara för den. Sköterskorna vågade inte ge mig nåt dropp då de sett min ”fulfot” så de fick ta kontakt med reumatologen i Gävle för att få ok från en läkare där först. Hudiksvalls enda reumatolog har fått semester denna sommar så han var ju inte tillgänglig och inte har han sett min ”fulfot” heller på över ett år. Men ett ok fick de och kopplade sedan upp mig till droppet och erbjöd oss båda kaffe och skorpa. C avböjde men jag ville gärna ha kaffe. Bara droppet kommit igång och C såg att jag var i säkra händer så återvände han till våra vänner. De åkte ut till Kuggören och Hölick och tittade på den mysiga miljön där medan jag låg i sängen och läste Ljusdalsposten. Lunch fick jag också. Spagetti med köttfärssås. Såsen var riktigt god och välkryddad medan spagettin var överkokt. Men efter maten låg jag mest och sov eller slumrade. Jösses så trött jag var.
C kom upp en stund innan saltlösningsdroppet var klart och sen var det bara att tacka för den här gången då jag fått en ny tid för nästa behandling om två veckor.

C, M och S var fikasugna för de hade inte fått i sig nånting alls under dan så vi åkte till Café Skutan för att fika. De hungriga åt mackor medan jag klämde i mig äppelpaj med vaniljsås. Jag bad om extra vaniljsås för de brukar vara lite snåla med den på fiken och jag fick några skedar extra. Va gött det var. 🙂 Sen for vi hemöver. Jag var trött och lite klen resten av dan.

120717 Räkmacka från Lill-Babs Caffär.

På tisdan (17/7) gjorde vi också en rundtur med bilen. Vi åkte till Laforsen i hopp om att de skulle ha släppt på lite vatten där men det hade de inte så vi fick bara se torra stenar i älvfåran. Jag hoppas våra vänner såg lite fint efter vägen – jag minns ingenting eftersom jag bara sov och sov så fort bilen började rulla. Trött och klen även denna dag. Ovanligt mycket värk hade jag också.
Innan vi åkte hem så åkte vi till Lill-Babs Caffär där vi åt en ”Rekorderlig räkmacka”.  (Då höll jag mig vaken minsann). C och jag delade på en macka för jag har provat att äta en förr och jag klarade inte av att äta upp hela och det är ju himla synd att spara nåt så gött. Den kvällen orkade vi inte äta nån middag… men äldsta dottern E och hennes sambo T kom en sväng så det blev rabarberpaj med vaniljsås till fikat.

På onsdan (18/7) följde jag med C till HC. Han blev sjukskriven till 16/9.
På eftermiddan gjorde vi en tripp till södra Hälsingland. Vi började med att stanna vid Långnäsparken för att visa denna pärla. Tyvärr så började det regna när vi kom till Bollnäs men det var inte värre än att vi gick ur och kikade lite och tog några bilder.

120718 Långnäsparken i Bollnäs.

Sen styrde vi mot Alfta så klart.. 😉 Vi åkte runt åt Runemo (där jag bodde med mina barn och deras far i 11 år), Gäddvik, Norrby, Önneberg och Näsbyn. I Norrby alldeles bredvid sågen gick vi in på Elvens Antik & Café. Fick tipset av en vän på fb som nyligen varit dit och vi såg även en skylt vid riksvägen innan vi svängde av mot Runemo där det stod att man kunde få ostkaka just på detta ställe. Och det var klart att vi var sugna på ostkaka. Nu fick våra småländska vänner smaka på vår hälsingeostkaka. M tyckte att den var lite som kalvdans men det kan ju inte jag hålla med om förstås. Gött var det och kaffet likaså och trevliga ägare som var pratsamma och tillmötesgående på alla sätt. Det spöregnade då vi kom dit så vi fick sitta inomhus och äta ostkakan och det var nog mysigare än att sitta ute då vi var omgivna av gamla fina grejor. M och S köpte ett baktråg som de ska ha som fruktfat. Vi har redan ett sånt som kommer ifrån mitt föräldrahem.

120718 Ostkaka. 120718 Fästmanssoffa.

Mätta och belåtna åkte vi sedan till ”sörsian” av Alfta så de fick se min födelseby, Älvkarhed innan vi tog vägen över skogen tillbaka till Järvsö. Vi åkte över Knåda, Ryggesbo och Harsa alltså. 🙂
Jag höll mig vaken hela tiden i bilen denna dag och det var skönt att slippa vara så trött.

Igår for våra vänner vidare på sin semesterresa. Jag hade magknip och blev rätt klen under dan. Tackochlov för Imodium. Magen lugnade ner sig. Solen sken så jag försökte sola en stund men blev så klen så jag fick gå in och lägga mig en stund. På eftermiddan la vi oss för att vila men jag somnade och sov 2½ timme! Ändå kunde jag somna till natten! Biverkningar? Ja antagligen.
Idag började magen bråka med mig redan före frukost så jag har inte fått nåt vettigt gjort idag. Imodium fixade till magen så småningom och C fick åka till apoteket för att köpa mer Imodium ifall magen tänker bråka med mig fler dagar. Jag har varit matt och klen både igår och idag men får väl vara tacksam att det inte har blivit värre biverkningar än så på Remicade-behandlingen – än. Nu hoppas jag att jag slipper en bråkig mage i helgen för vi har sneglat på några små aktiviteter även i helgen men dem får du läsa om i nästa blogg i fall vi kommer iväg.

120718 Lantlig idyll. 120718 Fågelbad.

Idag har jag tagit sista TBC-medicinen!

120611 Christers tårta.

Känner att jag bara måste skriva en blogg. Varför? Jo för att jag vill skriva om att idag (15/6) har jag tagit sista TBC-medicinen!!! Det känns så skönt. Sista dosen. Nu kan jag kliva direkt ur sängen och sätta mig vid frukostbordet och äta på en gång om jag vill. 🙂 Jag behöver inte ta TBC-medicinen först och sen vänta 30 minuter innan jag får äta. Nu kanske jag kan njuta av en kopp kaffe direkt på morgonen också. 🙂 Jag har vant mig av med att dricka kaffe direkt på morgonen sen jag började med TBC-medicinen. Från början, då jag hade två tablettsorter till, blev jag ju så dålig i magen så jag kunde inte dricka kaffe förrän efter kl. 14 då jag tagit en magsårstablett. Men då jag, efter två månader, fick sluta med två av medicinerna (de som jag tog 4 av varje sort utav) blev jag bättre i magen och då kunde jag sluta med magsårstabletten och kunde dricka kaffe tidigare på dan. Men jag har dragit ner på kaffekonsumtionen rejält under de här sex månaderna med TBC-mediciner.

Idag när jag är på toa och kissar sent på förmiddan ska jag jubla. För då är det sista gången jag kissar ”rött”. 🙂 Nu har jag inte kissat så väldigt rött (mer orangefärgat) de senaste fyra månaderna som jag gjorde de två första – men ändå. 😀
Annat positivt med att sluta med TBC-medicinen är att jag ska kunna minska ner både Omeprazol och Tenormin till en tablett om dagen. När jag började med TBC-medicineringen fick jag öka Omeprazol med en tablett per dag och Tenormin till tre tabletter per dag. En Tenormintablett tog jag bort för knappt 4 månader sen. Och kortisonet ska kunna minskas till ca hälften, dvs. till 10 mg/dag. Nu ska ju det trappas ut försiktigt men förhoppningsvis så ska det räcka med 10 mg/dag om några veckor. Redan i morgon börjar jag trappa ner till 17,5 mg. Sen är det bara att hoppas att de otäcka kortisonbiverkningarna försvinner snart…

Jag ska dessutom få börja med TNF-alfablockad (biologisk medicin) så snart jag tagit ett hepatitblodprov och det är ok. För nån hepatit ska de väl ändå inte hitta på mig?

120524 Underbar utsikt i kvällsolen.

Min reumatolog ringde i tisdags (12/6) då vi precis slagit ner ändan på IKEA:s restaurang i Valbo för att äta lunch. Han väljer minsann ”rätt” tillfällen att ringa han. 🙂 Då hade han fått brev från St. Eriks och ville snarast möjligt komma igång med den biologiska medicineringen på mig. Men först ska hepatitprovet tas (bara för att jag jobbat inom sjukvården tidigare i mitt liv) och så ville han att jag skulle ta reda på ifall det var ok från Lungmottagningen att vi körde igång medicineringen direkt. Så istället för att han skulle skriva brev (som kunde komma bort och det är så pinsamt, sa han) till min ”lungläkare” så undrade han om jag kunde fråga sköterskan på lungmottagningen, som jag haft kontakt med, om det. Och visst gjorde jag det. Någon timme senare knatade jag upp till lungmottagningen och lyckades träffa på TBC-sköterskan och fick ett ok från henne att köra igång.

C:s läkare ringde då vi ätit färdigt och gått till Coop för att kika lite. Då hade provsvaren från den senaste undersökningen kommit och denna gång ringde hans läkare istället för att skicka brev. Smart eftersom brevet den gången tog en hel vecka på sig för att komma fram.
Provsvaren var glädjande, de hade inte hittat något farligt, så nu kan vi slappna av efter sex veckor av mer eller mindre orolig väntan på att få reda på vad de hittat. Tackochlov så har C ingen allvarlig sjukdom. 🙂

Väldans vad vi var eftersökta av våra läkare just den här dan då vi var på vift…

120530 Gamla Edängebron.

När vi uträttat det vi skulle och avverkat alla samtal och uppdrag var det dags för det som vi egentligen åkt till Gävle för – ett besök på hudmottagningen med min ”fulfot”. Hudläkaren la pannan i djupa veck och undersökte utslagen på fulfoten och tittade även på mina utslag som jag har mellan skinkorna. De sistnämnda utslagen, som min ”extra” husläkare trodde var psoriasis, sa hudläkaren att det kan vara samma sorts utslag som jag har på foten.
Hon hade en läkarkandidat (eller vad han var) med sig och de diskuterade en hel del medan en sköterska tog hand om mig och tog en biopsi, två olika blodprover och skrapade hud från foten till en odlingsplatta. Som tur var så hade jag övertalat C att följa med in som mina extra öron så han kunde lyssna på de båda läkarnas diskussion medan jag blev stucken och kittlad på foten. C kunde dessutom förklara för läkarn om de utslag jag har i baken, hur de sett ut och utvecklats under tiden jag haft dem. Något jag inte har en aning om eftersom jag aldrig sett dem. De sitter ju på ett ställe jag har svårt att se…
Så nu är det bara att invänta provsvaren från hudmottagningen och se om de kan få reda på vad det är för utslag jag har och om det går att göra något åt dem. Spännande!

Min yngste bror skojade med mig när jag pratade med honom i telefon igår och sa att ”Du ser då verkligen till att utnyttja dina skattepengar ordentligt du när det gäller sjukvård” och det har han ju rätt i. 🙂 Men ingen vore väl gladare än jag om jag sluppit utnyttja dessa pengar…

120611 Christers ståtliga bukett.I måndags fyllde C år.
Döttrarna (E och L) kom på kvällen och gratulerade honom med blommor och presenter. Sonen kunde tyvärr inte komma för han jobbade – som vanligt får vi väl säga. Men det är ju så när man jobbar inom vården.
Vi bjöd på kalops till middag och tårta och negerbollar efter maten. En mysig och lugn kväll. När döttrarna var på väg och skulle åka hem dök en f.d. jobbarkompis till C upp och ville också gratulera. Han hade med sig ägg från sina egna höns som present. Nu var äggen lite väl färska så vi har inte smakat dem än men vi ser fram emot att äta ”hemägg” till frukost framöver.

Onsdag och torsdag har vi tagit det lugnt. Jag som bytte baddag från tisdag till onsdag fick avboka badet då biopsin måste få läka ihop innan jag kan bada igen. Och igår kväll skulle vi egentligen åkt till yngsta dottern L och gratulerat henne på 22-års dagen men då hon är rejält förkyld så blev det uppskjutet till söndag. Men C tog en tur in till Bollnäs ändå för att lämna in vår router för en mjukvaruuppdatering då det strulat för oss en tid så nu får vi hoppas att det strulet upphör.

”Sällan pinkar en trähäst…”

Det duggar inte tätt av bloggar här just nu må jag säga – därav rubriken. Varken orken, lusten eller engagemanget finns. Måste väl i alla fall tala om att jag lever.

120527 Morsdagsbuketten jag fick av Ellinor.

Vi tar det lugnt och tar dan som den kommer nu när C är sjukskriven. Skönt det med men nog känner jag att jag borde vara mer aktiv här hemma för det släpar efter då jag ligger på latsidan. Just nu så orkar jag inte så mycket heller då mitt öga börjat bråka igen och gör ont och högdosen av kortison börjar ge sig tillkänna. Åtminstone skyller jag en del på kortisonet. Känner mig lite mysko på nåt sätt… bl.a. så har jag svårt för att sova och det är inte värken som ställer till det för den känner jag igen. Jag somnar till en liten stund och vaknar efter bara en halvtimme – timme och är klarvaken. Det pillrar och rusar runt en massa smådj..lar i kroppen känns det som och det är omöjligt att ligga kvar i sängen. Så jag går upp och vandrar, som jag brukar göra när värken bråkar med min kropp, men det hjälper inte. Jag är klarvaken och kroppen är klarvaken. Ibland tar jag till musik. Sätter mig i soffan i gästrummet och lyssnar på klassisk musik och väntar på att bli trött och dåsig. Det kan ta tid… Ibland tar jag ljudboken och sätter mig och virkar. Det kan också ta tid… ibland upp emot 1½ – 2 timmar innan jag är så trött så det är nån idé att försöka sova igen.
Kroppen vill inte göra något någon längre stund. Jag blir för trött. Sen vill jag inte så mycket heller. Ingenting känns speciellt roligt längre. Det känns som om hela jag är fylld av seg knäck. Tankar och rörelser går segt – segare än vanligt. Men pulsen är snabb. Så kroppen verkar motarbeta sig själv på nåt sätt.
Jag har läst att man kan få ”psykiska förändringar” om man tar höga doser av kortison en längre tid. Hur lång en lägre tid är står däremot inte. Jag har både hört talas om dem som blir maniska och dem som blir deprimerade av kortison. Jag har klarat mig bra hittills men med 20 mg Prednisolon per dag den senaste månaden så är det kanske inte så konstigt att jag känner av de ”psykiska förändringarna” och blir nedstämd. Men så här vill jag då inte ha det. Det känns som jag fått nog av ”det onda ögat” nu.

120527 Det är mysigt att gå på dass vid stugan.

Torsdagen den (24/5) var jag till ”Ögon” i Hudiksvall, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Ögat var varken bättre eller sämre så jag får fortsätta med 20 mg Prednisolon till dess jag varit värkfri i ögat en hel vecka. Nu börjar de bli lite rådlösa på ”Ögon”. Min läkare sa att jag var ett svårt fall och att de har för lite erfarenhet när det gäller en sån sklerit som jag har så nu skulle hon ta kontakt med docenten i Stockholm igen och höra om han kan titta på mig också för att eventuellt komma fram till vad de ska göra med mig för att få mitt öga bra. Skönt det rör på sig, tänkte jag. Jag har haft min sklerit i 20 månader nu och legat på rätt höga doser med kortison men det verkar inte vilja bli bättre. Min tbc borde vara borta nu så det var nog inte den som låg bakom skleriten i alla fall.
Jag glömde fråga om de på ”Ögon” glömt bort att reumatologen också vill ha ett finger med i spelet men det ska jag försöka komma ihåg nästa gång jag ska dit.

120602 Hortensian vi fick av mor och far.

Det rör på sig även då det gäller ”fulfoten” för jag ska till hudkliniken i Gävle den 12 juni. Då får vi se om de kan komma på varför min fot ser ut som den gör… ”fulfot” förresten… utslagen har nu brett ut sig uppåt smalbenet så snart har jag ett ”fulben” också
Vi vet vad vi ska roa oss med i alla fall, C och jag… sjukhusbesök och provtagningar… ingen risk vi blir sittande hemma. 🙂

Mina föräldrar har varit hit och hälsat på, döttrarna också, liksom några nära vänner och det känns skönt att de kommer och förgyller vår tillvaro och de visar verkligen att de bryr sig och att de varit/är oroliga för C och hans hälsa. Det är skönt att vi har familjen och vännerna.

120517 Rosorna Christer fick av Ellinor.

C är så pigg han kan bli nu innan de hittar vad som är fel och gör något åt det.
Att vänta på provsvar kan vara tålamodsprövande och allrahelst då provsvaren dröjer då läkaren, istället för att ringa, skickade svaret med snigelposten vilken verkligen levde upp till sitt namn (snigelposten alltså). När det tar en hel vecka för ett brev att komma fram så lär det ju blivit fel nånstans. Nu sa inte provsvaren så mycket heller så det blir fler provtagningar för att hitta vad som ställer till så att C inte mår bra. Vi får väl hoppas att det inte tar så lång tid att finna felet… eller så lång tid innan provsvaren kommer fram…

120527 Far grillade kyckling. 120527 Morsdagstårtan som jag hade gjort.

Morsdag firade vi i mor och fars stuga tillsammans med mor och far, äldsta dottern E och hennes sambo T och yngsta dottern L. Sonen T var till Cypern med min yngsta bror J så de kunde inte vara med. Jag fick ett fint halssmycke av L med en röd sten med en uggla på bara för att som hon sa ”Du är ju klok som en uggla” och av E fick jag en stor fin bukett blommor (de står lika vackra nu som då jag fick dem).
Far grillade kyckling medan mor fixade tillbehören och L och jag hjälptes åt att duka (E satt med en stukad fot och slapp hjälpa till denna gång). Efteråt åt vi tårtan jag hade med. Vi hade en mysig eftermiddag tillsammans i solskenet.

I onsdags (30/5) hade vi besök av våra vänner från Kalmar under dan. De var på väg norrut för jobb och var då så gulliga så de hälsade på oss. En guldkant i tillvaron.

Våren går framåt här men jag tror inte det kan kallas sommar än om man räknar på medeltemperaturen. Men häggen blommar, liljekonvaljerna är på gång liksom syrenerna.
120517 Braskaminen.I slutet av v 21 fick vi lite sommarvärme men nu är det kallt och blåsigt igen och de lovar regn i närmare en vecka framöver. Idag är det i det närmaste storm, +6º och hittills har det kommit 15 mm regn. Just nu skulle det inte vara dumt med en liten brasa i kaminen men sotarn har inte varit hit och provtryckt rökgångarna än.
Hoppas det inte är som C säger… ”Sommaren i år var en fredag” och då menar han fredagen den 25/5 som var som en riktig skön sommardag.

(Pekar du på bilderna ser du vad de föreställer. :-))