Blåsippan ute i backarna står

Ja nu är då påsken över för i år. Påsken ifjol minns jag inte ens. Den inföll knappt två veckor efter att C dog och det är mycket som känns luddigt tiden närmast efter hans död. Det är ju tur att jag tar en del foton för de hjälper mig att minnas. Tittade nyss och såg att vi var i alla fall till mamma och åt en jättegod laxcheesecake på långfredagen då.

Tänkte nyss att det har ju inte hänt så mycket den här påsken heller men vid närmare eftertanke så har det ju hänt en hel del.
Om jag börjar med skärtorsdagen så blev jag bjuden på lunch nere på stan av L och P. De har sin stuga närmast granne med där vi bodde i Järvsö så det var där vi lärde känna varann. Nu har vi lite sporadisk kontakt. L skickade ett meddelande i onsdags och talade om att de var häruppe nu och de skulle till stan på torsdagen så kanske vi kunde träffas? Naturligtvis ville jag träffa dem så jag for ner på stan och vi gick till Como för att äta lunch och vi hann prata en hel del under lunchen. Väldigt trevligt.

På långfredagen så kom E och vår vän J hit och hämtade mig. J hade erbjudit sig att hjälpa till med att få förhöjningar under sängbenen på plats på mammas säng så vi började med att åka dit och han fixade det lätt. Sen for vi hem till mig och fikade. Jag bjöd på lussekatter och julkakor. Eftersom det varit stiltje med att umgås med folk p.g.a. covid-smittan så har jag en del julfika kvar i min frys. Det blir ju inte av att jag tar upp något från frysen och fikar ensam.

På påskafton tog jag helledigt. Jag löste melodikrysset och sen åt jag min frunch framför tv:n. Jag ville titta på en serie och hade sett att ”Borgen” var tillbaka med nya avsnitt. ”Borgen, riket, makten och äran” heter den nya serien. Det är en dansk serie om politik som gick i tre säsonger mellan 2010 – 2013 som vi följde. Nu kom det nya avsnitt på Netflix. Åtta avsnitt är det. Jag tillbringade hela dagen och en del av kvällen, åt även middag framför tv:n, och såg alla avsnitt. Det var skönt att leva sig in i serien för saknaden efter C var påtaglig i helgen.

Igår, påskdagen, hade vi bestämt att vi skulle till mamma och äta påskmiddag tillsammans. Men innan det så åkte jag dit och städade golven. Mamma tyckte det var hemskt om vi skulle ”vada i skiten” när vi kom dit så det var ju tvunget fixas innan. Mamma har hemtjänst och de städar golven var tredje vecka och nu hade det gått 10 dagar sen sist och då hinner det bli rätt skitigt. Det är ju många som är in till mamma under ett dygn och hon själv är inte i skick för att städa något.
Efter städningen åkte jag hem och skalade potatis och förberedde laxsidan vi skulle äta. E skulle fixa sås till anrättningen och efterrätten i form av en morotskaka. Jag hann med en dusch också innan det var dags att åka hem till mamma igen. Där var redan L, E och V (T jobbade som vanligt) och de hade börjat duka så det var bara att koka färdigt potatisen och ställa in laxen i ugnen.
Vi fick en trevlig stund tillsammans och vi var där i tre timmar. Det tar ju sin tid att äta, prata, diska och fika. När vi for därifrån så var mamma helt slut så hon fick gå och lägga sig och vila.
Recept på laxen.

Idag passade jag på att njuta av det fina och varma vädret. Jag hade sån värk i kroppen idag så nåt nyttigt fick jag inte gjort, hade full schå att gå runt och vattna alla blommor inne. Att sitta rakt upp och ner på altan var inte roligt så länge heller så jag ställde i ordning cykeln, pumpade däcken och oljade kedjan. Sen tog jag årets första cykeltur. Jag styrde mot macken och gick in där för att köpa en Dajmstrut. Åkte vidare till pappa som bor på ett särskilt boende här i byn. Han blev så glad när jag kom och han fick glass. Jag berättade för honom vad jag gjort i helgen, visade lite bilder på telefonen och han försökte prata han med men det är så svårt att höra vad han säger så det gick inte så bra. Sen gick vi ut och satte oss i solen en stund innan det var dags för honom att äta kvällsmat. Då sa jag hejdå och frågade om jag skulle hälsa till mamma och det ville han så jag åkte en snabbis hem till henne och gav henne hälsningen och visade bilderna jag tagit på pappa.

Väl hemma igen gick jag en sväng i trädgården. Cykelturen hade mjukat upp mig en del. Jag gick för att se om blåsipporna tittat fram nu i helgen då det varit så varmt och se, det hade de. Det var mer blåsippor än vad vi någonsin haft. Jag tog några bilder och sen satte jag mig vid datorn och fixade med helgens bilder. Vilken tur att jag har min dator så jag kan roa mig med den.

Nu får jag se om vädret fortsätter vara så fint som det varit i helgen för i så fall kan jag börja dona i trädgården. Jag har massor med solrosfrön att ta reda på efter vinterns fågelmatning och kottar och torra kvistar att ta bort och sen ska jag väl så småningom kratta också. Det finns mycket att göra så det är bara att hålla tummarna för att kroppen orkar och vill.

Ibland händer det nånting.

I dessa tider känns livet rätt händelselöst. Då är det roligt när det händer nånting alldeles utanför. Först såg jag ett par gulklädda gubbar som gick omkring längs gatan med någon form av mätinstrument. En stund senare hörde jag att det var något stort som lät utanför här. Då hade det kommit en grävmaskin och gubbarna hade blivit fler. De hade lagt ut en massa svarta säckar på gatan. Och rätt vad det var så tände de eld på säckarna. Vilket tok, tänkte jag. I detta blåsväder. Jag ringde grannen som bor precis bredvid där de nu eldade och fick reda på att de hittat en vattenläcka. I säckarna som brann var det kol. Sen lyfte grävarn stora ”lock” och la dem över de brinnande kolsäckarna. I natt tinar gatan så de kan gräva i morgon och laga läckan. Då har jag nåt att titta på i morgon också. Snacka om att man är svältfödd på aktiviteter när en sån här grej blir så intressant.

Nu händer det nånting här utanför.

Jag går här hemma och pysslar och pratar med katterna eller i telefon, tittar på fåglarna vid fågelbordet, streamar något på tv:n eller sitter vid datorn (där kan jag sitta länge och pyssla). Förmiddagarna går fort för jag sover länge eftersom jag inte har några tider att passa. Sen har jag roat mig med att plocka undan julen bl.a. Nu har jag julgranen kvar att ta bort, julgardinerna i köket och så alla röda dukar som ska bytas ut.

När katterna inte har så bråttom ut så väntar de tills jag behagar vakna.

I helgen gjorde jag lyxiga räkmackor till middag både lördag och söndag. Många räkor på hembakt rågsiktsbröd. Ja alla räkor åt jag inte själv, två räksugna katter hjälpte mig så jag inte behövde äta alltför många räkor.

Det var skidskytte i helgen och det uppskattar jag verkligen. På söndan kom jag på att jag har ju en massa fikabröd sen jul. Har inte hunnit äta så många gånger av det så då tog jag en riktig fika när jag såg skidskyttet på eftermiddan. Lite lyxigt det med. Synd bara att jag inte kan ha någon här som kan fika tillsammans med mig men jag släpper inte in nå folk alls nu.

Sen är det ju vädret då… det blåser och blåser och blåser. Rätt vanligt den här tiden på året om jag tittar bakåt i bl.a. bloggen. Idag har det blåst hela dan. På eftermiddan regnade det och nu ikväll så började det snöa. Värkkärringar mår sällan bra när det är blåsväder liksom många andra som inte är värkkärringar. Idag blev jag dessutom yr och matt också så jag satte mig framför tv:n och tittade på ”Sjuksköterskorna på Fredenslund” på tv4-play. Jag fick sällskap av katterna förstås. Snoozen vill bli kliad i ”lejonmanen” och Mumlan vill att jag smeker henne från huvet och ner på halva ryggen så det gäller att ta fram simultanförmågan då de alltid har det behovet samtidigt.

Igår kväll (onsdag), redan före kl 18 såg jag att fullmånen såg så där disigt fin ut så jag blev tvungen gå ut på altanen och ta en bild. Det är svårt med kvällsbilder, tycker jag men den blev hyfsat fin ändå. I morgon (torsdag) ska jag fortsätta mitt pyssel här hemma och sen sätta mig och beställa varor på nätet från vår ICA-butik så jag kan hämta dem på fredag.

Nu när vi inte ska träffa folk så passa på att ta det lugnt och njuta hemma. Känner du dig ensam – ring till någon. Kanske någon du inte pratat med på länge. Snart kan vi träffa folk igen och ränna i affärer och allt rullar på snabbare. Jag, som inte behöver bekymra mig över ett jobb, försöker tänka mig att jag nu har semester och kan göra lite vad jag vill.

Höst.

Nu känns det att det höst på riktigt. Klockan är inte ens 7 på kvällen och det är kolmörkt ute. På en liten åker inte långt härifrån hör jag ljudet från en skördetröska. Det ljudet har alltid gett mig höstkänsla och det sen jag var liten bondjänta. Vi hade en skördetröska i byn som tröskade åt i stort sett alla bönder däromkring och den gick från tidig morgon till sent på kvällen så när vi gick och la oss så hörde vi hur skördetröskan jobbade någonstans där ute.

Idag har jag städat golv (tagit ut mattor, dammsugit och torkat golv) varvat med vilopauser med virkningen på kökssoffan. Det tog mig lite mer än 5 timmar att fixa städningen idag så jag kände mig nöjd.
En Bougainvillea, som jag tog in för ett par veckor sen, tappar en massa blad när jag tagit in den. Jag skulle ruska av de vissna bladen och fick till min glädje se att den blommar!!! En enda lite blomma – men oj vad jag blev glad. Jag fick den av mina föräldrar då jag fyllde 51 och den påminde mig om resan till Cypern som mamma och jag gjorde på våren det året. Den blommade så vackert då jag fick den men sen har den inte velat blomma för mig. Ändå har jag vårdat den ömt och hoppats att den nån gång skulle trivas och ge blommor igen. Så nu äntligen. 🙂

Igår var vi till Bollnäs en sväng. Vi besökte vår fina återvinningsstation på Sävstaås för att lämna lite sopor och sen åkte vi till Granngården för att köpa solrosfrön till fåglarna och torrfoder till Snoozen. Det sistnämnda fick vi köpa på veterinärstationen då Granngården inte hade den sort som Snoozen äter. Han är kräsen den lille luvern så det går inte med vad som helst.
När vi var klar åkte vi till E en sväng för att få en kopp kaffe och kladdkaka. Och för att gosa lite med barnbarnet också förstås. 🙂
Jag hade kameran med för jag hoppades få syn på nåt fint höstträd att fotografera men det blev bara två bilder. Åker man bil och inte är ute för att fotografera så blir det inte av att stanna för att det står några fina träd efter vägen.

 

På kvällen var det dags för mitt träningspass i varmbassängen. Jag badar på sjukhuset i Bollnäs tillsammans med reumatikerförbundet nu för tiden. Bassängen på Quren i Alfta (f.d Alfta Rehab) gick sönder i fjol sommar och den har inte blivit lagad då det är flyktingförläggning där nu istället.
Yngsta dottern, L, kom förbi, då hon slutat för dagen på sin praktikplats, för att få åka med mig till Bollnäs och få med sig ett par matlådor och så fick hon två pannlappar som jag virkat till henne. Och så hann vi ju prata lite i bilen på väg till stan. 🙂

Ikväll är det inget speciellt att se på tv så jag vet inte vad vi ska hitta på. Just nu är C upp till mor och fars stuga för att hjälpa till och hämta deras skoter som ska lagas. Han kommer väl hem snart så får vi se om vi hittar på nåt eller om vi sitter vid varsin dator och roar oss. 🙂 Eller så sätter jag mig och virkar och lyssnar på en bok. Virkningen jag börjat med är rätt rolig. Jag ska göra ett nytt ”fodral” till min lilla cd-väska som jag har på mig allt som oftast för att lyssna på en bok när jag gör något. Det som är roligt med virkningen är att jag virkar korsade stolpar vilket är nytt för mig. Har sett andra som gjort det på en av alla virksidor på facebook och tyckte det kunde vara kul att pröva. Jag använder restgarnerna efter pannlapparna så den blir lite färgglad.

Jodå, vi sysselsätter oss.

Hej och hå vad tiden rusar iväg! Här går vi hemma båda två och man kan ju tycka att det ska bli lite långtråkigt och långa dagar men våra dagar går så fort och inte tycker jag att vi direkt har det långtråkigt heller.

Det har väl inte hänt så mycket sen sist jag skrev… tror jag. *kliar mig i huvet och funderar*. Vill ju gärna skriva ner det lilla som händer för mitt eget minnes skull.

Tisdag (30/10) var det bassängträning som vanligt. Efteråt var vi till Ljustorget och fikade. Linnea, som egentligen är barnledig, var där och donade och grejade i cafeterian. Det är hon som är hjärnan bakom alla goda bakverk de serverar där och hon har lärt upp några i personalen som kan baka en del utav allt gott men vissa saker är det bara Linnea som kan baka har vi fått veta.

På onsdan (31/10) var vi till Ljustorget igen men vi drack bara en slät kopp kaffe den här gången(!). Vi var där för att försöka hjälpa till att få igång en ljusskrivare (ja det finns såna också) och ett program till skrivaren som sedan ska få in bilder på lyktor och ljus. Nu fattades ett usb-minne med programvaror på så det blev inte så mycket gjort för oss men jag skannade in ett par bilder som så småningom ska pryda två lyktor om vi får allt att fungera och C packade upp och kopplade ljusskrivaren.

När vi donat klart på Ljustorget åkte vi ner till Bollnäs till sonen T med hans vinterdäck. Passade även på att besöka dottern L då vi ändå var i stan.

Vi var iväg och tog influensa vaccin på torsdag (1/11) så nu ska vi förhoppningsvis klara oss hyfsat om vi får säsongsinfluensan.

På fredan (2/11) var det dags för provtagning igen för mig. Sen åkte C och Leif och hämtade älgkött. Mor och far skulle också ha älgkött så de åkte hit upp för att hämta det. Nu visade det sig att den älgen var väldigt grovstyckad. Nog för att min far varit med och styckat älg men den här hade han inte verktyg att ta sig an så vi fick fika och umgås en stund istället och så åkte de hem utan älgkött. Leif känner en slaktare som tog på sig att stycka älgen men inte förrän på lördan.

På lördageftermiddag (3/11) åkte så C och Leif till slaktarn och fick älgen styckad och uppdelad på tre och köttfärsen mald. Leif skulle direkt till sitt jobb efter besöket hos slaktarn så hans kött skulle få stå i vårt förråd under natten. Nu blev det så olyckligt så att Leif fick dödsbud då de var hos slaktarn. Hans mamma hade dött. Det blev inget jobb för honom den kvällen.
När C kom hem frös vi ner vårt kött utom köttfärsen och sen packade vi köttfärsen åt mor och far och åkte till Alfta med deras kött. Där blev vi bjudna på mat innan vi åkte hem igen. Mamma hade gjort kotlettrad och potatishalvor med bacon och lök på i ugnen. Det var gött!

På söndan (4/11) började vi dagen med att packa både vår och Leifs köttfärs. Sen åkte stora syltkastrullen på spisen och där kokade vi älgben. Leif kom på eftermiddan och hämtade sitt kött och vi blev sittande en bra stund och pratade.
På kvällen kom äldsta dottern E hit och hälsade på. Vi åt älgfärsbiffar med kantarellsås och pressad potatis och till efterrätt hade jag bakat en rulltårta som jag gjorde bakelser av. C eldade i braskaminen så E fick sitta och mysa vid den.

På måndan (5/11) hade vi slödag. Ja, vi tog reda på de kokta älgbenen förstås men annars gjorde vi inte så mycket nytta. Jag satt vid datorn och fixade några grattiskort till vänner som fyller år och C satt mest och spelade spel på laptoppen. På kvällen såg vi en hyrfilm ”Spelets regler” som var riktigt spännande och bra.

Tisdag (6/11) dags för bad igen och ett besök på Ljustorget med tillhörande fika. 😉 Fortfarande inget usb-minne så vi fick inget vettigt gjort där.

Onsdag (7/11) blev det en resa till Ljustorget igen. Nu var usb-minnet på plats så vi kunde installera skrivare och det speciella programmet. Jag donade lite med bilderna i photoshop elements (ett program jag inte kan) men var inte nöjd med dem men vi tänkte ändå testa att skriva ut en av dem på ett ljus. Då fattades det en drivrutin till skrivaren! Vi kom överens med ägaren att ett proffs skulle få leta rätt på drivrutinen istället för att vi skulle leta oss blå och ändå kanske ta hem fel drivrutiner. Jag lånade med mig fotona hem och kikade på dem i ”riktiga” photoshop och kom på att jag gillar det ”riktiga” photoshop bäst för där kunde jag göra lite med bilderna men än är de inte färdiga. Längre än så kom jag inte den kvällen.

På onsdagseftermiddan ringde en läkare från hudmottagningen. Nu hade de fått provsvaren som togs på foten sist. Det var någon form av svamp. Så då vet jag varför foten blivit bättre nu sen jag var dit och fick en salva mot svamp. Jag var ju inte helt säker på det eftersom jag i samma veva fick sänka Metojectet. Läkarn hade haft en tanke på att sätta in tabletter mot svamp men då salvan fungerat så bra så ska jag nog klara mig med bara den. Jag ska fortsätta med salvan i ca två månader till och så ska läkarn höra av sig igen om två månader och höra så allt var bra. Får jag tillbaka besvären ska jag höra av mig.
Jag kom på efteråt att några tabletter mot svamp ska jag nog inte ha för de går inte så bra ihop med mitt Remicade-dropp.

På torsdan (8/11) var det dags för en resa till Hudiksvall och reumatologen. C följde med mig in till reumatologen (första gången han var med där) och jag blev undersökt och utfrågad.
Jag kommer tydligen att få fortsätta med Remicade-droppet i ca 3 år och detta p.g.a. skleriten i mitt öga som från början kommer från min psoriasisartrit. Min psoriasisartrit i sig är inte så pass allvarlig så jag behöver biologisk medicin men mitt öga behöver denna biologiska medicin om jag förstod reumatologen rätt. Han pratar inte så bra svenska så ibland är det lite svårt att förstå honom liksom han har svårt att förstå mig allrahelst då jag pratar dialekt utan att tänka mig för.
Då jag talade om att jag fortfarande mår dåligt av Metojectinjektionerna så sänkte han styrkan på Metojectet igen. Mår jag bättre av den lägre styrkan ska jag få fortsätta med den men mår jag inget bättre av den så ska jag återgå till den högre styrkan… och må dåligt… Sen förklarade han att den biologiska medicinen behöver Metojectet för att fungera fullt ut så därför måste jag fortsätta med Metoject även om jag inte mår så bra av den.
Sen fick jag Citodon utskrivet på prov eftersom den enda värktablett jag har nu är Alvedon och den räcker inte så långt.
Jag var nöjd med besöket och C tyckte att min reumatolog verkade bra och duktig och det kan jag ju hålla med om.
Väl hemma så kokade jag kålsoppa för första gången i mitt liv…

När vi var på väg hem från Hudiksvall åkte vi in på Ljustorget en sväng för att jag skulle lämna tillbaka bilderna jag lånade med mig dan innan. Naturligtvis tog vi en fika men denna gång åt vi en räksmörgås så det var lite nyttigare än fikabrödet. 🙂

Igår (9/11) var det C:s tur att besöka sjukvården. Jag och virkningen följde med men satt i väntrummet. 🙂
Solen sken så fint och jag hade förstås lämnat kameran hemma men när vi åkte en sväng och tittade så åkte mobilen fram och den kameran fick duga. Bilderna blir inte som med den riktiga kameran och allrahelst motljusbilderna får lite annorlunda färg men de blev skapliga ändå.

Idag har vi tagit det rätt lugnt. Vi har löst melodikrysset som vi alltid gör på lördagar. Leif har varit hit och fikat. Snabeldraken har fått motion och så har vi tittat på andra och tredje perioden av Finland – Sverige-matchen som Sverige tyvärr förlorade. Under första perioden pratade jag i telefon och fixade kvällsmat så därför såg vi bara två perioder.
Nu blir det snart ”Så mycket bättre” och det vill vi gärna se.

Jag har blandat gamla och nya bilder i denna blogg. Vi har inga löv kvar på träden längre…

Vi har varit i Småland.

Nu har vi varit iväg på vår tripp till Småland. Vi har haft härliga dagar och jag har fascinerats av alla höstfärger därnere. Upptäckte att vi saknar en höstfärg häruppe hos oss. Brunt. Jag satt och njöt av alla fina färger och emellanåt, när det inte var så mycket fint att titta på, så virkade jag. 🙂

Vi kom iväg strax efter 8 på fredagsmorgonen (19/10) och vårt första mål var att hälsa på Nitha och Mäster utanför Loftahammar. Några pauser gjorde vi efter vägen då vi sträckte på benen, drack lite kaffe och gjorde annat nödvändigt du vet. 🙂

Hos Nitha och Mäster blev vi bjudna på goda smörgåsar och gött fikabröd med nykokt kaffe. Det satt fint. Vi bubblade och pratade allt vi kunde för att hinna så mycket som möjligt på de få timmar vi var där. Sen såg vi oss omkring på nya ombyggnader som gjorts sen vi var där sist. Till sist var vi tvungen att åka vidare innan det blev mörkt och Nitha varnade oss för mycket vilt efter vägen.
Vi hade inte åkt så långt innan vi såg en älg som sträckte sig upp emot ett träd och åt men det var tackochlov den enda vi såg för det mörknade fort.

Nästa anhalt var Kalmar där vi hälsade på våra goda vänner M och S. De bjöd på en god skinkpaj och sen satt vi och pratade långt in på natten. Även de håller på att bygga om och till så där hade det också blivit en hel del nytt sen vi var där sist.

På lördan (20/10) löste vi melodikrysset som vanligt. Denna gång hade vi hjälp av våra vänner också. 🙂 Sen for vi ner på stan en sväng och var till Claes Olsson där en mp3-spelare inhandlades för att vi ska kunna få mer musik i bilen. Någon utflykt för att titta på något var det ingen idé att göra för det var dimma i Kalmar. Dessutom var både jag och C rätt mosiga efter resan ner. M köpte en tårta på ett bageri nere på stan som vi smaskade i oss till eftermiddagsfikat. Vi fortsatte att umgås och bara prata och dricka kaffe med avbrott för kvällsmat.
Under kvällen sprang jag vid datorn titt som tätt och rippade ner de skivor vi hade med oss till mp3-format och la in dem i den nya mp3-spelaren.

På söndan (21/10) sov vi länge allihopa. Det behövdes tydligen. Vid 12-tiden for vi sedan vidare till Vrigstad där C:s dotter med familj bor. Jag njöt av höstfärger hela vägen dit och fick möjlighet att fotografera lite bruna träd i Lammhult.

C:s dotter J med man M har tre flickor (ja tänk att C är morfar till 3 söta tjejer) och alla har förnamn som börjar på J. Flickorna är 17, 14 och 11 år och de rider och tävlar allihopa. Familjen har 5 hästar så det är ingen fara att de ska vara sysslolösa nån gång.

När vi kom fram till Vrigstad var hela familjen vid stallet så vi åkte direkt dit. Där fick vi träffa alla hästarna och en söt kattunge som hette Bengt.
De två yngsta flickorna skulle ut och rida så J åkte i förväg med oss hem till deras stora fina hus. Vi var till dem och hälsade på, över dan, för 4 år sedan och sen har jag träffat J och M då C låg på sjukhuset i Gävle. Annars har jag bara pratat med J på telefon och det är inte så ofta för naturligtvis är det C och hon som pratar med varann mest. Men jag må ju säga att J har en härlig familj och jag kände mig riktigt hemmastadd där. J brås inte på sin far vad gäller ordflödet i alla fall. 😉 Vi hade hela tiden massor att prata om och hon berättade om dem och deras liv och intressen.

På måndan (22/10) åkte C och jag ut och såg oss omkring i Vrigstad och Sävsjö då familjen jobbade och var i skolan. C har bott och jobbat på båda ställena så jag fick se var han varit i sitt tidigare liv. 🙂
Vi besökte även Vallsjö nya kyrka där J är döpt. Det var en ståtlig kyrka men den såg större ut från utsidan än vad jag upplevde den vara på insidan. Kyrkan är uppförd 1890 – 1891 och ersatte då Vallsjö gamla kyrka enl. Wikipedia.
Ruinen Eksjöhovgård i Sävsjö fick jag också några foton på. Sten Sture den yngre ska ha använt en byggnad där som jaktslott men den byggnad som nu är ruin har fältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupt uppfört på 1650-talet enligt Wikipedia.

Tyvärr blev det inget foto på Vrigstads kyrka eftersom den var täckt med byggnadsställningar för att de håller på att renovera bl.a. tornet på kyrkan. Kyrkan uppfördes i alla fall 1865 enl. Wikipedia. (Oj vad mycket man kan lära sig via Wikipedia ;-)) Jag hoppas få tillfälle att fotografera den någon annan gång då vi är därnere.

 

På måndagskvällen då familjen var i stallet åkte C iväg en sväng och hälsade på en gammal jobbarkompis och då passade jag på att sitta vid datorn en stund. Annars blev den inte så flitigt använd, vår laptop, under vår Smålandstripp. C smet undan ibland och kikade in på fb och jag kikade in innan jag skulle sova. Vi fick nämligen varsitt sovrum. Jag sov i en jätteskön och bred säng och sov så gott varje natt. C hade heller inget att klaga på vad gällde hans säng. Men nog saknade jag närheten till C lite grann.

Tisdagen (23/10) var dagen för begravningen. Det var J:s morbror och C:s vän och f.d. svåger som dött. Jag var med på begravningen men frågade J om det innan för att höra vad som var mest passande. Jag kände ju inte den döde. Men som J sa ”du hör ju ihop med pappa” så då blev det så.
Nu fick jag hälsa på alla J:s släktingar på hennes mammas sida. Alla var glada för att C kommit för att vara med på begravningen. Det var en fin och stämningsfull begravning.
Det var inget officiellt begravningskaffe så vi fikade hemma hos J och pratade om begravningen. Alla tre flickorna var med på begravningen och det var första gången de var på en sådan.

På onsdan (24/10) var det då dags för oss att åka hem igen. Vi kom iväg vid 8-tiden och rastade bara två gånger varav den sista i Falun där vi stannade på värdshuset för att äta. Men vi stannade till och tankade vid Brahehus så jag fick en ruinbild där också. 🙂

Hemma väntade Snoozen på oss. Han var inne för han hade vägrat gå ut för det blåste för mycket fick vi veta av sonen T som var kattvakt från måndag till onsdag. Dottern L, som var kattvakt från fredag till måndagseftermiddan, hade däremot fått släppt in och ut Snoozen hur många gånger som helst. Han utnyttjade säkert att han hade kattvakt. 🙂

På torsdag (25/10) var det då dags för mig att åka till Hudiksvall för att få mitt Remicade-dropp. Jag hade skjutit upp det några dagar eftersom vi skulle till Småland.
Det var jobbigt att sätta sig på bussen till Hudiksvall efter att ha åkt bil hela dan innan men det var ju inget annat att göra.
När jag kom fram fick jag i alla fall höra att jag inte skulle behöva 4 timmar för mitt dropp denna gång utan bara 2 timmar. Skönt! Jag fick en säng att ligga i och låg där och slumrade och somnade av lite men så vaknade jag av att jag var täppt i näsan och hade svårt att andas. Astman var på väg… Det som utlöste astman var en medpatient, som kom då jag sov, och hon hade så mycket parfym på sig så det klarade jag inte av då. En sköterska som hörde mig hosta på typiskt astmavis kom och frågade hur jag mådde och jag sa som vanligt att ”det är nog ingen fara, jag ska ta min Ventolinspray nu så går det nog snart över”. Jag fick mat också men det var svårt att äta då jag hade så svårt att få luft. Inte blev det nåt bättre med astman heller. De öppnade ett fönster så jag skulle få lite frisk luft därigenom men det hjälpte heller inte. Till sist fick jag gå till en annan liten sal och där fick jag Ventolin genom en mask. DÅ släppte det. Mitt dropp blev färdigt under tiden men de ville inte släppa iväg mig förrän de såg att jag skulle klara av det så jag fick bli kvar en stund till. Till sist fick jag gå därifrån och då gick jag ner till busshållplatsen och satt där i 20 minuter och andades frisk luft då jag väntade på bussen. Det var skönt.

 

I Ljusdal väntade C på mig och det var så skönt att se honom. Vi åkte till Ljustorget och fikade innan vi åkte hem. (Klicka gärna på länken och kika på deras hemsida för de håller på att göra om den.)

På fredan (26/10) fick vi se domherrar vid vår fågelstuga. 🙂 Så nu ska det väl snart bli vinter och snö.
Äldsta dottern E och mågen T kom för att byta till vinterdäck på bilen. Jag tog tillfället i akt och gjorde en bärpaj. Eftersom C inte är så förtjust i pajer så blir det inte av att göra några såna då vi är själva så jag får passa på när vi får besök för jag älskar bärpajer med vaniljsås.

Jag skulle till kuratorn så jag fick åka innan vårt besök åkte hem. Mötte dem sen nere på byn då jag var på väg hem igen.

I lördags gjorde vi inget speciellt mer än löste melodikrysset, tittade på några repriser på tv och på kvällen såg vi ”Så mycket bättre” och sen såg vi en hyrfilm ”I mörkret är alla vargar grå”.

Igår söndag (28/10) behövde vi handla lite och bestämde oss för att göra det i Färila. Då kunde vi passa på och hälsa på vår vän K och fika där men innan vi åkte dit så tittade vi in på Ljustorget och köpte med oss kolapajer till fikat. 🙂
Jag virkade färdig den svarta löparen igår kväll också. Den som äldsta dottern E har beställt. Den blev 122 cm lång och 47 cm bred.

I morse då jag vaknade och låg kvar i sängen fick jag höra yngsta dottern L på radion. Hon har blivit intervjuad eftersom hon är långtidsarbetslös och nu sände de en snutt av intervjun på nyheterna på vår lokalradio, Radio Gävleborg.
När jag sen masade mig ur sängen så fick jag se att det var alldeles vitt ute. Det snöade och så har det fortsatt hela dan. Vi har väl fått ca 15 cm snö men det sjunker ihop nu eftersom det blivit lite varmare ute, har 0º just nu.
Jag tycker att det är härligt med snön. Det gör mig ingenting om det blir vinter här nu för träden har inga löv längre och det blir ju så tråkigt ute då men snön livar upp och gör allting mycket ljusare.

Passade på att fotografera ett fult märke jag har på armen idag. Jag får såna titt som tätt och det ska tydligen bero på kortisonet. Det ser ju för tråkigt ut. Dessutom får jag blåmärken väldigt lätt nu och då de tar prover så får jag be om tryckförband så jag slipper stora fula blåmärken på halva armen p.g.a. provtagningen.
Fulfoten har däremot blivit riktigt fin. Om det beror på salvan jag fick mot svamp eller för att jag fått sänka Metojectet vet jag inte för Hudmottagningen i Gävle har inte skickat några provsvar sen jag var dit sist den 14 september. Bedrövligt! Jag får väl ringa och tjata för att få nån reda antar jag.