”Sällan pinkar en trähäst…”

Det duggar inte tätt av bloggar här just nu må jag säga – därav rubriken. Varken orken, lusten eller engagemanget finns. Måste väl i alla fall tala om att jag lever.

120527 Morsdagsbuketten jag fick av Ellinor.

Vi tar det lugnt och tar dan som den kommer nu när C är sjukskriven. Skönt det med men nog känner jag att jag borde vara mer aktiv här hemma för det släpar efter då jag ligger på latsidan. Just nu så orkar jag inte så mycket heller då mitt öga börjat bråka igen och gör ont och högdosen av kortison börjar ge sig tillkänna. Åtminstone skyller jag en del på kortisonet. Känner mig lite mysko på nåt sätt… bl.a. så har jag svårt för att sova och det är inte värken som ställer till det för den känner jag igen. Jag somnar till en liten stund och vaknar efter bara en halvtimme – timme och är klarvaken. Det pillrar och rusar runt en massa smådj..lar i kroppen känns det som och det är omöjligt att ligga kvar i sängen. Så jag går upp och vandrar, som jag brukar göra när värken bråkar med min kropp, men det hjälper inte. Jag är klarvaken och kroppen är klarvaken. Ibland tar jag till musik. Sätter mig i soffan i gästrummet och lyssnar på klassisk musik och väntar på att bli trött och dåsig. Det kan ta tid… Ibland tar jag ljudboken och sätter mig och virkar. Det kan också ta tid… ibland upp emot 1½ – 2 timmar innan jag är så trött så det är nån idé att försöka sova igen.
Kroppen vill inte göra något någon längre stund. Jag blir för trött. Sen vill jag inte så mycket heller. Ingenting känns speciellt roligt längre. Det känns som om hela jag är fylld av seg knäck. Tankar och rörelser går segt – segare än vanligt. Men pulsen är snabb. Så kroppen verkar motarbeta sig själv på nåt sätt.
Jag har läst att man kan få ”psykiska förändringar” om man tar höga doser av kortison en längre tid. Hur lång en lägre tid är står däremot inte. Jag har både hört talas om dem som blir maniska och dem som blir deprimerade av kortison. Jag har klarat mig bra hittills men med 20 mg Prednisolon per dag den senaste månaden så är det kanske inte så konstigt att jag känner av de ”psykiska förändringarna” och blir nedstämd. Men så här vill jag då inte ha det. Det känns som jag fått nog av ”det onda ögat” nu.

120527 Det är mysigt att gå på dass vid stugan.

Torsdagen den (24/5) var jag till ”Ögon” i Hudiksvall, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Ögat var varken bättre eller sämre så jag får fortsätta med 20 mg Prednisolon till dess jag varit värkfri i ögat en hel vecka. Nu börjar de bli lite rådlösa på ”Ögon”. Min läkare sa att jag var ett svårt fall och att de har för lite erfarenhet när det gäller en sån sklerit som jag har så nu skulle hon ta kontakt med docenten i Stockholm igen och höra om han kan titta på mig också för att eventuellt komma fram till vad de ska göra med mig för att få mitt öga bra. Skönt det rör på sig, tänkte jag. Jag har haft min sklerit i 20 månader nu och legat på rätt höga doser med kortison men det verkar inte vilja bli bättre. Min tbc borde vara borta nu så det var nog inte den som låg bakom skleriten i alla fall.
Jag glömde fråga om de på ”Ögon” glömt bort att reumatologen också vill ha ett finger med i spelet men det ska jag försöka komma ihåg nästa gång jag ska dit.

120602 Hortensian vi fick av mor och far.

Det rör på sig även då det gäller ”fulfoten” för jag ska till hudkliniken i Gävle den 12 juni. Då får vi se om de kan komma på varför min fot ser ut som den gör… ”fulfot” förresten… utslagen har nu brett ut sig uppåt smalbenet så snart har jag ett ”fulben” också
Vi vet vad vi ska roa oss med i alla fall, C och jag… sjukhusbesök och provtagningar… ingen risk vi blir sittande hemma.🙂

Mina föräldrar har varit hit och hälsat på, döttrarna också, liksom några nära vänner och det känns skönt att de kommer och förgyller vår tillvaro och de visar verkligen att de bryr sig och att de varit/är oroliga för C och hans hälsa. Det är skönt att vi har familjen och vännerna.

120517 Rosorna Christer fick av Ellinor.

C är så pigg han kan bli nu innan de hittar vad som är fel och gör något åt det.
Att vänta på provsvar kan vara tålamodsprövande och allrahelst då provsvaren dröjer då läkaren, istället för att ringa, skickade svaret med snigelposten vilken verkligen levde upp till sitt namn (snigelposten alltså). När det tar en hel vecka för ett brev att komma fram så lär det ju blivit fel nånstans. Nu sa inte provsvaren så mycket heller så det blir fler provtagningar för att hitta vad som ställer till så att C inte mår bra. Vi får väl hoppas att det inte tar så lång tid att finna felet… eller så lång tid innan provsvaren kommer fram…

120527 Far grillade kyckling. 120527 Morsdagstårtan som jag hade gjort.

Morsdag firade vi i mor och fars stuga tillsammans med mor och far, äldsta dottern E och hennes sambo T och yngsta dottern L. Sonen T var till Cypern med min yngsta bror J så de kunde inte vara med. Jag fick ett fint halssmycke av L med en röd sten med en uggla på bara för att som hon sa ”Du är ju klok som en uggla” och av E fick jag en stor fin bukett blommor (de står lika vackra nu som då jag fick dem).
Far grillade kyckling medan mor fixade tillbehören och L och jag hjälptes åt att duka (E satt med en stukad fot och slapp hjälpa till denna gång). Efteråt åt vi tårtan jag hade med. Vi hade en mysig eftermiddag tillsammans i solskenet.

I onsdags (30/5) hade vi besök av våra vänner från Kalmar under dan. De var på väg norrut för jobb och var då så gulliga så de hälsade på oss. En guldkant i tillvaron.

Våren går framåt här men jag tror inte det kan kallas sommar än om man räknar på medeltemperaturen. Men häggen blommar, liljekonvaljerna är på gång liksom syrenerna.
120517 Braskaminen.I slutet av v 21 fick vi lite sommarvärme men nu är det kallt och blåsigt igen och de lovar regn i närmare en vecka framöver. Idag är det i det närmaste storm, +6º och hittills har det kommit 15 mm regn. Just nu skulle det inte vara dumt med en liten brasa i kaminen men sotarn har inte varit hit och provtryckt rökgångarna än.
Hoppas det inte är som C säger… ”Sommaren i år var en fredag” och då menar han fredagen den 25/5 som var som en riktig skön sommardag.

(Pekar du på bilderna ser du vad de föreställer. :-))

16 responses to “”Sällan pinkar en trähäst…”

  1. Hej vännen, lite deppigt låter det hos er och det är väl inte konstigt alls med tanke på allt ni gått igenom. Du borde kanske ta upp med läkaren detta med psykiska måendet och kanske ta till någon medicinsk hjälp där. Serotonin är hos mig en bristvara, o jag måste få det tillsatt i kroppen för att inte bli alldeles missmodig.
    Så länge inte C har fått en vettig diagnos så svävar ni ju också i ovisshet, och dina vanliga dagliga rutiner fungerar ju inte heller när ni går hemma bägge två! När Hasse är hemma får jag aldrig något gjort!
    Jag kan bara hoppas att saker och ting börjar förändras så sakteligen hos er, o så länge du inte har lusten och orken så ska du inte tvinga fram något utan låt det liksom värka ut.
    Jag tror att bara den riktiga sommaren kommer så känns livet lite lättare att leva
    Tänker mycket på er och skickar varma kramar från pörtet

    • Mitt psykiska mående är nog en kombination av både kortisonbiverkningarna och att allt var så ovisst. Den ena biten har ju löst sig nu och det var ju skönt men jag är inte riktigt mig själv i psyket än men kan jag hålla ”små-dj–larna i schack så brakar jag inte ihop titt som tätt iaf. Men klarar ingen stress nu varken kroppsligt eller psykiskt. Ibland då kroppen varvar upp så kan jag bli lite manisk och babbla på som bara sjutton, nästan lite hysteriskt. Nog för att jag kan prata annars men nu babblar jag om du förstår hur jag menar.
      Jag försöker ta det lugnt och kan inte göra så mycket mer heller då orken tryter…
      Kramen.

  2. Tråkigt att ni inte mår bra och att det tycks vara svårt att få reda på vad det beror på i båda fallen..
    Ditt psykiska mående är nog lite beroende av att du inte får några riktiga förklaringar på saker och ting, nu har du ju C att tänka på också och oroa dig över, men det blir bra till slut ska du se!
    Håller med dig om att det är svårt att ”få nåt gjort” när man har karln hemma, det går liksom på ”tomgång” då och allt blir, åtminstone för mig liksom rubbat…
    Är jag ensam en dag då maken kanske är iväg på jobb, då jädrar kan jag få en massa saker ur händerna..
    Det där med sommaren.. tittar ut just nu, det blåser halv orkan och regnet piskar mot rutorna, det är 4,5 plusgrader och ”gatuskräcken” Elvis, han tror visst att det är MITT fel att det är sånt skitväder för han tittar på mig med smaaaaaala ögon och så fnyser han!
    Kan ju tala om, att ut, det vill han inte!
    Hoppas att du/ni får svar på proverna och om det är så att det måste medicineras så kommer det med stor säkerhet bli bra.
    Var rädda om er nu..
    Ha dé!/Kram

    • Ja nog kan man gå på tomgång då båda är hemma. Jag skulle nog envisas och göra mer om jag vore själv hemma så det kanske är bra ändå att vi båda är hemma så jag tar det lite lugnare också. Men ändå så har jag ju ”mina” sysslor och de finns ju varje dag. Lite jobbigt då jag inte alltid känner att jag orkar med dem heller. Städningen har legat nere och jag har bara dammsugit i då det varit absolut nödvändigt. Har fullt upp med att orka laga mat och diska… Men et blir väl bättre framöver hoppas jag. Behöver inte vara så orolig för C längre nu då alla provsvar är klara. Så nu gäller det för honom att ta igen sig efter den pärs han varit med om och jag får hoppas att biverkningarna lugnar ner sig när jag får trappa ner kortisonet.
      Ännu ingen riktig sommarvärme… men idag har det åtminstone inte regnat iaf.🙂
      Kramen.

  3. Kanske inte bra tips men Imovan ( sömntablett ) har räddat min sömn ! Kram

  4. Vad tåliga du/ni är som står ut med allt. Jag går o gnäller för jag har dragit en tand o fått en infektion efter som känns. Men det finns ju de som har det värre….På onsdag åker vi 5 damer med Birka på Ålandstripp, Lena L är med också. Vi har även klart med Norgejobb vi sk a åka 2 veckor från första juli till samma ställe vi var förra sommaren så det blir kul att komma tillbaka. Ha de o hoppas allt blir bättre

    • Jag kan trösta dig med att ju fler krämpor ju större tålamod får man…😉
      Hade ni roligt på Ålandstrippen??
      Jasså det blir Norge igen. Kul för er. Se till att få lite semester också.
      Kramen.

  5. Tack för en trevlig dag hos er! Nu e vi hemma i Kalmar igen. 300 mil på 5 dagar, det gör vi ALDRIG om!!
    Men jag kan än en gång konstatera att Sverige e avlångt. I Bjästa sken solen från en klarblå himmel i fredags. När vi kom till Uppsala började det att regna fortsatte genom Stockholm i rusningstrafik (2,5 timmar) ända till Ödeshög. Där blev det uppehåll och sol så vi ställde husbilen där för natten. Vaknade till solsken och vindstilla för att sen fortsätta söderut mot Malmö. Då kom vintern!! Hagel stora som golfbolllar och 2 cm vitt på vägrenen, var f-n e sommaren!!
    Konserten var bra men KALL! Jag trodde att jag skulle frysa ihjäl.
    Så nu sitter jag i soffan och känner varje millimeter av min kropp.
    Men men jag ska inte klaga det finns dom som har det värre.
    Jag tycker att du verkligen ska ta upp hur du mår med din läkare(någon av dom).
    Det måste finnas någon liten tablett du kan ta som inte inverkar på dom övriga;) Skämt och sidor ta kontakt med en läkare idag. jag vet att du inte vill träffa fler men du behöver det!!!!!
    Gubben och jag ser fram mot att träffa er ett par dagar i sommar. Tänk att kunna sitta och dricka kaffe och prata utan att i bakhuvudet veta att man snart måste åka vidare. Himmelriket!!
    Mina ljus var lika fina när jag kom hem som i den mest fantastiska affär som jag har varit i. Snacka om ögongodis!!
    Kram och hälsa gubben din. Vi håller alla fingrar och tår för att ni ska må bättre båda två!!

    • Nu har ni ju i alla fall testat att åka så långt på så få dagar så ni vet hur det är. Det är till att samla på sig erfarenheter.😉
      Tänk… jag gjorde ju som du skrev. Jag tog kontakt med ögon samma dag och du vet ju hur det gick.🙂

      Har det börjat ordna till sig på tomten för er nu? Och har du tagit igen dig efter studenten?
      Jag ser också fram emot att ni kommer och stannar några dagar så vi slipper känna oss stressade. Hoppas vi får må riktigt bra då och att sommarn kommit även hit då så vi kan sitta ute och njuta också. Och behöver du så kan vi ju åka till Ljustorget igen.😉

      Kramen.

  6. Skönt att sambon är lite bättre. Men förstår dig så väl att ibland sånorkar man inte med något. Jag har inte varit sjuk så länge och humöret har varit bra men i helgen var allt botten. Och du har kämpat så länge nu klart det blir jobbigt men du är så duktig tycker jag. Kram ha en bra dag

    • Det är skönt att det är fler än jag som inte orkar… för ibland känns det som att jag är ensam om problemet även om jag vet så väl att fler är orkeslösa och sjuka. Jo nog börjar jag lessna på att kämpa på med både den ena och den andra sjukdomen men nu känns det ändå som att det börjar reda upp sig. Sen om det blir så får framtiden utvisa men jag har mer hopp om att skleriten ska bli bra/bättre så jag slipper kortisonet iaf. TBC-medicinen slipper jag ju nu och bara det är ju skönt men jag har inte märkt av det än – att jag blivit piggare eller så men det kanske kommer det med. Övriga sjukdomar får jag väl dras med men det klarar jag av bara jag slipper kortisonet och andra ”onödiga” mediciner.
      Du är väl en kämpe om någon!!! Jag beundrar dig för att du törs och klarar av allt. Sköt om dig!
      Kramen.

  7. När jag såg tårtan tänkte jag: ”Nu har E varit framme igen.”, men så var det du! Fin tårta, säkert god.
    Att ni går hemma båda är nog inte bra, men vem 17 kan göra något åt det? Lite solsken och värme skulle pigga upp. Att man kan deppa av kortison är känt men det är förstås olika från person till person. Du har flera anledningar till att må som du gör, inte lätt att veta vad som gör vad.
    Hoppas och ber att ditt öga blir bättre, att du får träffa Stockholmsläkaren och att C blir utredd och frisk. Stora krya-på-er-kramar! ♥ ♥

    • Tack för de snälla orden om tårtan!🙂 Ellinor är och förblir bäst på att garnera tårtor men jag lär mig lite jag med.😉
      Det jobbiga med att gå hemma båda två är att vi båda är ”sjuka”. Ingen orkar nånting… det är frustrerande! Men jag tycker jag har klarat lite mer nu lite då och då de senaste dagarna så jag hoppas att det håller i sig.
      Jo, nog finns det fler orsaker till att bli deppad, det är jag medveten om. Däremot tror jag absolut att de maniska inslagen och den extrema värk jag får så snart jag gör något har med kortisonet att göra. Oron i kroppen likaså. Att sitta i ett väntrum är en plåga. Inte klarar jag att virka heller för det gör för ont. Men det har börjat gett sig lite nu så jag hoppas det försvinner snarast möjligt.
      Stockholmsläkarn var en mysig läkare som jag fick stort förtroende för. C jobbar på att bli frisk, dvs vilar och vilar och testar att göra något ibland. Vissa saker klarar han av, andra inte. Förstår vad han går igenom. Det är frustrerande och psykiskt jobbigt då man vill så mycket och kroppen inte orkar med det. Han får lära sig att vila ofta då han gör något och det är inte det lättaste då man är van att kunna göra i stort sett allting.
      Kram på dig! ♥

  8. Lilla vän vad du har det jobbigt…. Tycker uppriktigt synd om dig o din C.
    Jobbigt att känna sig nedstämd, jag vet…. Ofta när jag precis slagit upp ögonen o fortfarande ligger kvar i sängen känner jag en ”oro” i kroppen, det är inte kul…. Har blivit något bättre men morgnarna kan känna onödigt ”mörka”….. Oron jag känner vet jag inte riktigt vad den beror på men har o har haft många, många sjuka o andra som mår dåligt o har problem omkring mig. Verkar ta åt mig lite för mycket av sånt men vet inte hur man gör för att ”skaka av sig” direkt.
    Hoppad du åtminstonde får den hjälp du behöver den 12 iaf….
    Du är onödigt hårt drabbad….
    C då ? hur har han det ?
    Om vi kunde få lite vackra, soliga dagar nu för det behöver vi riktigt mycket !!
    Kramar till dig kommer här…. // Britt Inger

    • Jag har nån gång hör uttrycket ”Den Gud älskar prövar han”. Gud måtte älska oss väldigt mycket just nu…
      Jag är inte lika nedstämd länger och ”smådj-vlarna” och oron i kroppen börjar också bli bättre tackochlov. Det är jobbigt att känna sig nedstämd och ha en oro i kroppen. Förstår att du kan känna dig så när du har mycket ”elände” runt omkring dig. Inte vet jag hur du ska skaka av dig det heller. Jag har rätt lätt att skaka av mig sånt då jag fick lära mig det då jag jobbade som skötare på psyk i Bollnäs. Annars hade jag inte klarat av att jobba där. Men den här gången kom det väldigt nära mig (och sånt brukar jag också kunna skaka av mig) men då jag själv mår rätt dåligt av olika krämpor och mediciner så kanske det inte fungerat att skaka av sig heller. Men som sagt, jag känner mig bättre nu och jag hoppas att du kan komma på något sätt att skaka av dig det du har omkring dig också. Prova med ”Sinnesrobönen” – den kanske kan hjälpa dig lite. Just det där med att ”acceptera det jag inte kan förändra”.
      Jag har ännu inte fått reda på några provsvar från Hudkliniken så det är väl dags att börja ringa och bråka på dem så jag får veta något. Antar att de skickat svaret till den läkare som skickade remissen. Det är ju bara det att hon är ST-läkare och studerar samtidigt som hon jobbar så hon är inte alltid på HC. Nu kan hon ju dessutom ha semester… och det lär inte vara nån annan som tar tag i det heller.
      Visst är jag/vi rätt hårt drabbade men jag är fortfarande tacksam för att det inte är cancer på nån utav oss för de behandlingarna är grymt jobbiga.
      C är sjukskriven en månad till och ska vila, äta upp sig och poa på med saker och ting i sin egen takt här hemma. Ungefär så stod det på senaste sjukintyget. Det verkar ta tid att återhämta sig efter den kraftiga infektionen han hade.
      Solen är jag inte så beroende av men lite mer värme så det blir behagligt att vara ute… och om det då kunde sluta blåsa för jämnan!
      Kram till Dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s