Det har varit en rätt händelselös vecka men jag skriver väl om det då…

120109 Domherre.

Det har varit en rätt lugn vecka här hos oss. C har jobbat på som vanligt och jag har varit på badet, affärn för att handla och till apoteket. Inga extra åkturer den här veckan alltså. Därför gav jag mig sjutton på att jag skulle se till att städa. Sist jag skrev hade jag börjat damma och bytt gardinen i gästrummet.

På tisdan var jag till badet, handlade och var på apoteket och så köpte jag två semlor på affärn och åkte bort till C på jobbet så vi fikade och delade på en semla. Den andra semlan fick han spara till dagen efter. Fika och fika förresten… det var väl tur jag varit och handlat så jag kunde ta med mig en tetra mjölk in i baracken för kaffe innan den ”starka magtabletten” är inte så lyckat. När jag kom hem gjorde jag chokladrutor (sockerkakan var slut) och lagade mat och sen orkade jag inget mer den dan

På onsdan fortsatte jag pysslet. Bytte gardin i sovrummet, gjorde rent i badrummet, dränkte orkidéer, vädrade sängkläder och bäddade rent, körde ett antal tvättmaskiner och strök lite tvätt som blivit liggande. Sen hade jag tänkt hinna fortsätta damma men det klarade jag inte av.

På torsdan fick jag sån hjärtklappning och mådde så illa så jag la mig efter att C varit hem och ätit frukost. Jag somnade förstås och sov i två timmar. Men sen mådde jag lite bättre så jag dammade köket, vardagsrummet och hallen och körde trasmattorna i tumlarn på luftning (otroligt vad med katthår som försvinner från dem då) innan jag hängde ut dem på vädring och dammsög och hängde ut övriga mattor. Jag klarar inte att ruska mattorna ordentligt nu för tiden så tumlarn och dammsugarn har fått ta över det jobbet.
När jag börjat dammsuga kom C hem så jag bad honom om hjälp med att torka golven så vi tog hälften av huset och så åt vi eftersom maten var klar och sen tog han resten av dammsugningen och golvtorkandet själv medan jag diskade. SÅ skönt. Det går så fort för honom och för mig tar det en evinnerlig tid eftersom jag måste vila då och då. Så när kvällen kom var det färdigstädat! Gissa om jag njöt!

120119 Gardinen jag virkade till gästrumsfönstret. Nu är den på plats.

Jag är jättedålig på att be om hjälp med det som ska göras här hemma. Jag försöker klara av allt själv och oftast så gör jag det också men som jag mår nu så blir det lite för mycket så jag tyckte att jag var jätteduktig som bad om hjälp.
Ber jag om hjälp så får jag också hjälp av C men ber jag inte om det så får jag klara det själv. Så på det sättet har han det rätt bra för han behöver inte göra mycket alls här hemma eftersom jag är så envis och gör allt hushållsjobb själv. Kanske han har blivit lite bortskämd? Visst, jag är hemma hela dagarna och jag vill ju naturligtvis klara av så mycket som möjligt själv men då jag blir dålig så orkar jag inte men det blir inte med automatik något gjort ändå. Jag måste se till att be om det. Jag klarar ju av att laga mat och diska men det är ju allt annat som blir lite övermäktigt ibland.

E, äldsta dottern, har erbjudit sig att komma hit och hjälpa till med städning om jag behöver men hon jobbar heltid och jag kan ju be C om hjälp också. Om jag tar mig för att be om hjälp alltså… Sen skulle säkert både L, yngsta dottern, och T, sonen, hjälpa mig också om jag bad om det. Men alla tre ungarna bor 5 mil härifrån och de har ju att göra ändå, tycker jag. Så jag fortsätter att kämpa på och göra så mycket jag kan själv. Och så ska jag försöka lära mig att be om hjälp lite då och då…

120111 Rönnbärskvist.På torsdagkväll kom sonen T hit och hälsade på. Han hade varit och åkt slalom i Järvsöbacken som har kvällsöppet tisdagar och torsdagar. Han har kommit på att vi har en mycket bättre dator än vad han har så han tar med sig nya datorspel hit och spelar lite då vi gått och lagt oss. Sen sover han kvar här. Jag tycker att det är mysigt när han kommer så där för vi hinner umgås en del också eftersom han är ledig dagen efter då han sovit kvar här.

Igår när T åkte hem så skickade jag med honom en kasse mat till yngsta dottern, L. Hon är arbetslös och går på ungdomsgarantin och har ju på det sättet sysselsättning men ack så dåligt betalt. Hon lever på existensminimum och eftersom jag precis fått min sjukersättning så ville jag ge henne lite guldkant på helgen.
Hon blev så glad och tacksam så hon skrev en blogg tillägnad mig. Jag blev tårögd då jag läste den för hon hade skrivit så fint om mig.
Klicka på länken -> ”Mamma” så kan du läsa bloggen (hoppas sidan inte strular nu).

Igår var jag på badet, handlade och var till apoteket igen. Sen när T hade åkt satte jag mig och tittade på skidskytte. Spännande! Sen var det dags för matlagning och disk och sen kom Leif och hälsade på.
Idag har jag pysslat på med de vanliga sysslorna (mat, disk och tvätt) och tittat på skidåkning. C har fixade frukosten och nu tog han hand om middagsdisken (jag har inte bett om det utan det har han gjort ändå🙂 Men det tog en stund innan han förstod att inte jag tänkte ta hand om middagsdisken tror jag ;-)).

Jag har varit lite piggare den här veckan så jag hoppas det fortsätter så och jag vill gärna bli ännu piggare.🙂 Veckan som kommer blir det ett rännande än hit och dit till HC, CPAP-mottagningen och provtagning så jag lär nog inte få så mycket nytta gjord men det är ju ordentligt städat nu i alla fall.😀

120121 I väntan på att  frukosten ska bli klar.

Nu ska vi titta på en film. ”Pirates of the Caribbian – I främmande farvatten”.

14 responses to “Det har varit en rätt händelselös vecka men jag skriver väl om det då…

  1. Det var rara ord din dotter skriver. Jag förstår att du är en omtänksam mor!! Det har jag förresten förstått redan innan jag läste det tjejen skrivit….
    Det där med att skämma bort karlar…. Det är lätt det🙂
    Jag gick hemma i fem år när vi fick våra söner o då tyckte jag så klart att det var ja som skulle sköta marktjänsten. Så har det sen fortsatt av bara farten.
    Hoppas du får en bra vecka, kram på re´

    • Jag vet inte om jag är speciellt omtänksam som mor. Jag tror jag är rätt omtänksam överhuvudtaget.🙂 Om jag kan ge någon det där ”lilla extra” i vardagen så gör jag gärna det. Om fler gjorde så skulle världen vara mycket bättre.
      Jag tror att karlar har lätt för att bli bortskämda också. De tänker inte som vi och tar mer saker för givna.
      Ha det gôtt!
      Kram.

  2. Hej! Jag hävdar fortfarande att du har för stora krav på städningen! Det behöver inte vara tiptop varje dag! Man kan blunda, i alla fall om man heter Paula, haha
    Gulliga Linn, visst är det ju så att man försöker hjälpa till även om man inte är gjord av pengar! Jag var ju till Falun i förra veckan, o vi åkte o handlade innan för jag lagar alltid middag åt dem då jag är där. Då hittade jag jättebillig kyckling så jag köpte med några kilo…
    Jag brukar ofta köpa med mig frukt för när dom som nu har det jobbigt med ekonomin (bägge pluggar) så är inte frukt det första dom köper.
    Vi har en tuff dag idag du o jag med all skidåkning på längden och tvären, vi var tvungna att ha klockan på väckning för att vakna till slalomen hihi
    Kram

    • När vi städade golven nu så hade jag inte dammsugit på två veckor så Snooz-tussarna rullade. Jag har inte orkat och det är ingen annan som tar fram dammsugarn här heller. Sen är det ju det att jag är kvalster och dammallergiker också så då kan jag inte släppa iväg för mycket för då får jag f-n för det. Jag försöker blunda men näsan klarar inte av att blunda.
      Det är väl så att man som förälder hjälper till om man kan. Smart att köpa frukt för det är ju verkligen guldkant då man har dåligt med pengar för det är ju inte det första man köper då det är klent med pengar.
      Jag har då uppfostrat ungarna bra för alla tre prioriterar mat då de har dåligt ställt lika som jag gjorde då jag var ensam med tre tonåringar och hade halv sjukersättning och jobbade halvtid. Och de uppskattade verkligen att de fick bra mat och det har de tagit med sig. Bra mat behöver ju inte nödvändigtvis vara dyr.
      Tackochlov så brukar jag inte titta på slalom så nu i den paus som blev mellan skidskyttet och damernas åkning som ska starta nu så hann jag ner på affärn en sväng för att köpa bl.a. morötter till dagens middag och så satte jag C att bryna köttet till kallopsen. (Gissa om han såg snopen ut då det brukar ju vara tvärsom. ;-)) När jag kom hem stod köttet och puttrade på spisen och C var ute och skotta snö.
      Kramen.

  3. Du kämpar då på du. Jag är lite bortskämd av Jan han fixar allt så ibland får jag säga att jag ska göra saker. Alltid när det är något så säger han jag tar det, men han ska ju vila med och jag kan göra och vill med. Jag skulle kommentera i Carina Nordqvist blogg men det lyckades jag inte med. ja du Carina som du kämpar så peppar du mig att kämpa med. Vet inte när allt kommer men en dag kommer nog jag att bli jätteledsen. Man fattar nog inte riktigt än hur sjuk man är. Kommer säkert ikapp mig när behandlingarna börjar men tar det då. Jag ska igenom det här ska vara lika stark och envis som du så klarar jag nog det här.Tack för dina peppande ord hos mig kram

    • Ja, jag kämpar. Jag tror inte så många förstår egentligen hur mycket jag kämpar för många gånger är det mest bara med hjälp av min envishet som jag klarar av att göra allt här hemma som jag gör. Allt tar så lång tid för jag är långsam i det jag gör och jag måste vila då och då. Det som andra gör på en timme kan ta mig 3-4 timmar. Samtidigt vill jag inte sluta kämpa heller. Slutar jag att göra allt jag gör här hemma så låter jag mina sjukdomar besegra mig och det ska de inte få göra. Och när jag kämpar och håller fast vid allt jag envisas med att göra så känner jag mig nyttig och rättså frisk för om jag inte klarar av att göra det jag vill så måste jag ju erkänna att jag är sjuk och det erkänner jag inte! MEN ibland så behöver även jag hjälp då inte min envishet räcker till. Då vore det bra om jag vore lite bättre på att be om hjälp eller ännu hellre att C tar över då han ser att jag inte orkar. Helst ska han göra det utan att låtsas om det.🙂 Visst är jag knäpp?
      Jag vet att jag har sjukdomar och att jag är sjuk. Förnuftsmässigt vet jag det. Men ändå vill jag inte bete mig som om jag är sjuk. För då känner jag mig sjukare. Förstår du hur jag menar?
      Då nån säger till mig ”Åh vad du kämpar fast du är sjuk” så säger jag ”Äsch inte är jag så sjuk inte”. Är det det som kallas förnekelse? Men nu har jag i alla fall erkänt (för dig och andra som råkar läsa det här) att jag kämpar.

      Klart du kommer att kämpa! Och du kommer att få kämpa hårt. Men ge aldrig upp! Om du ger upp så gör det bara en kort stund och börja sedan kämpa igen. Du har mycket att kämpa för. Bl.a. en stor och härlig familj.
      Du kommer att bli ledsen. Jätteledsen. Gråta floder. Gör det. Det lättar. Det behövs. Men när du fått ur dig en massa gråt så kommer du att börja kämpa igen för du har inget annat val.
      Jag blir väldigt ledsen ibland och gråter och undrar varför jag ska ha det så här. Vad har jag gjort som har fått en massa sjukdomar som bråkar med mig? Men när jag gråtit ur mig det som behövde ut så tar jag nya tag och kämpar igen och ser framåt och ger mig sjutton på att jag ska bli, om inte frisk för det kommer jag inte bli, friskare. Om ett halvår kommer jag nog att må bättre… eller om ett år…

      Min yngsta dotter skrev en blogg tillägnad mig och där skrev hon: ”Det finns de som tror att sjukdomar kommer utav att man har gjort något fel och att gud då skulle straffa en för det och där med göra en sjuk.
      Det tror inte jag.
      Jag tror snarare att den gud älskar den prövar han.
      Med andra ord måste gud älska min mamma väldigt mycket, men inte mer än vad jag och mina syskon gör.”

      Hon har tänkt till och kommit fram till en väldigt bra förklaring och den vill jag också tro på.
      Varma kramar till Dig, Eva. ♥

  4. Ja du Carina, vi e så lika. Gör det mesta själva hemma men sen skiljer vi oss åt. Jag har lättare än du att inte”se skiten”.Om jag inte mår bra en dag gör jag en punktinsats. Dvs torkar av bordet byter duken och tänder ett ljus.Sen e det viktigt att inte titta runt på övriga skiten;)
    Skämt å sidor du e en kämpe och jag beundrar dej SÅ MYCKET!!
    En vän till mej säger:gud ger dej inte mer än vad du tål. Mitt svar blir alltid att jag inte vill tåla så mycket.Då ler hon och säger : jag skickar dej en ängel så går det bättre.Så det gör jag till dej, hoppas att ängeln kommer med tålamod,styrka och välmående.
    Kram på dej och hoppas du får en bra vecka

    • Jag jobbar på att inte ”se skiten”.🙂
      Vi får väl starta en klubb för inbördes beundran😉 för jag är full av beundran för dig som kämpar med att hjälpa din svärfar så mycket som du gör (ja, svärmor med förstås). Det är stort! Och sen har du tonåringar du måste orka med också. Mina vuxna barn hör jag mest på telefon. Jag behöver ju inte bry mig om att påminna, tjata, se till att det finns rena kläder eller laga mat till dem. Sånt har jag gjort ifrån mig så jag får koncentrera mig på C jag.😉 Men jag tjatar inte på honom…😀
      Du har en klok vän – och snäll som skickar en ängel till dig. Och nu skickar du en till mig. Tack. Jag ska vårda den ömt så den kan ge mig det tålamod, styrkan och välmåendet som jag behöver.
      Stor kram till dig! Var rädd om dig!

  5. Ja du det är mycket att göra i ett hem om man vill det ska vara städat rent dammfritt och fint, och det vill man ju! Men man måste se till så man inte blir för pedantisk eftersom det kanske gör att man inte hinner med att göra andra roliga saker här i livet. Så lagom kompott av allt är nog bäst. Att hjälpas åt så mycket som går av de tråkiga hemsysslorna gör att även de känns lättare och roligare
    önskar er en fin fortsättning på veckan kram från Kristina

    • Pendantisk var det länge sen jag var. Det har jag fått vänja mig av med sen jag fick fibromyalgi. Och nu med ännu fler diagnoser så blir det bara det nödvändigaste. Det var liksom dags att damma och torka golv nu då det inte blivit gjort sen veckan före jul. Hur skitigt som helst vill jag inte ha och det är inte så bra för min damm och kvalsterallergi heller.
      Visst vore det roligast att hjälpas åt hemma men då jag ständigt är hemma med sjukersättning och sambon jobbar heltid så blir det mest så att det är jag som donar här hemma. På helgerna önskar jag att vi kunde dela upp sysslorna mer så även jag känner att det är helg. Men det jobbar jag på….
      Ha en skön vecka.
      Kram.

  6. Ja Carina tror din dotter har rätt inte är det något straff inte. Jag har tänkt på när jag varit in hos dig och kikat här ibland förr, hur kan hon vara så positiv i allt hon har. Men idag tror jag att jag förstår dig bättre man måste ju försöka annars kan man lika gärna lägga sig ner och sluta leva. Jag tror att mitt har jag fått för att bli starkare och få ett bättre liv i slutändan. Hade det hänt för ett år sedan att jag fått beskedet om cancern så hade jag lagt mig ner men idag med en massa hjälp av ångestgrupp och annat så är jag starkare. Tror helt klart att allt har en mening och när jag är klar med det här är jag nog mycket starkare och värdesätter livet mycket mer. Men du Carina är nog min förebild i hur man ska klara sig igenom sjukdomar. Kram

    • Ja, man får nog inte mer än vad man klarar av vad gäller sjukdomar eller motgångar. Det är väl som de som får ett förståndshandikappat barn. Hur många gånger har inte jag tänkt såna gånger att ”Det var då rätt familj som fick den gåvan för de är just de rätta att klara av det”. Så det är väl så vi får se på våra sjukdomar också. Och det är nog därför du har fått din cancer nu och inte för ett år sen. Och när du tagit dig igenom den här prövningen så kommer du vara en helt annan människa med en helt annan syn på livet. Jag tycker själv att jag förändrats en hel del i mitt sätt att vara under det här senaste året. Och jag har blivit mer ödmjuk och tacksam.
      Häftigt att få vara någons förebild!🙂 Men när vi har tagit oss igenom det här, du och jag Eva så är det nog du som är min förebild istället.😉
      Kram.

  7. Men oj. är du dammallergiker också, det var inte skoj! Den sjukdomen skulle jag inte klara, haha, så himla lat som jag är.
    Idag har jag dock uträttat stordåd, har piskat mina mattor i snön! Så nu är inte snön på baksidan vit och fin längre, hihi
    Mina dagliga promenader sen vi flyttade hit har faktiskt gjort att jag orkar mer än förr, blir så glad då jag märker det.
    Tittar du på ”Mot alla odds” andra delen går idag. Jag tycker första avsnittet var ganska lovande, inte bara för att alla har handikapp utan för att det är en spännande resa som jag själv skulle vilja ha gjort.
    Nu ska Blinka få en kissväng efter maten.
    Kramen

    • Ja, jag är ju dammallergiker också… så du kan tänka dig att jag, när jag inte dammsugit på två veckor, börjar bli lite desperat och börjar känna av dammet och Snooz-tussarna (som också samlar upp damm) som börjar rulla omkring här. Då gäller det att uppbåda envisheten och få undan detta damm.🙂
      Åh vad härligt att ha piskat mattorna i snön. Då blir de ju som nytvättade.🙂 Men det är ju synd på snön på baksidan men vi får väl hoppas att det kommer mer snö snart igen.
      Härligt att märka att dina promenader ger dig mer ork men även din viktnedgång inverkar nog i detta också.
      Jodå, jag såg också ”Mot andra odds” i tisdags och sitter och ser det just nu samtidigt som jag skriver svar till dig.🙂 Men ska logga ut nu och luta mig mot ryggstödet och bara titta.
      Ha det gôtt!
      Kramen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s