Sömnapné och tandfraktur.

Åvattnet.

Nog för att hösten ställer till det i kroppen för mig men jag kan inte annat än njuta av den här årstiden heller. Se dig omkring! Vilka underbara färger naturen bjuder på nu innan kylan, vintern och snön greppar tag i oss. Och vad gör jag då? Jo, glömmer ta med mig kameran när jag åker iväg med bilen. Visst, jag har kamera i mobilen också men jag har ju inte riktigt fått kläm på att den finns där så den kameran glömmer jag bort. När jag var ute och åkte idag hade jag kunnat stanna flera gånger för att ta bilder på träd med färgsprakande kronor. Nu hade jag inte direkt tid att stanna och oftast inte tillfällen heller då trafiken måste få flyta på utan att en fotogalen käring tvärnitar för att ett träd har fina färger så det var kanske tur att jag glömde kameran hemma idag. Jag måste ta mig en åktur enbart för att fotografera nu i veckan innan färgprakten försvinner.

Båthuset vid Åvattnet.

I torsdags tog C med mig på en åktur till Åvattnet där han är och jobbar nu. Båthuset skulle förevigas för takstolarna hade kommit på plats. Några till foton blev det naturligtvis också och en omväg upp på ett berg och så en annan väg hem så några foton blev det. Sen när vi kom hem så var det ju bara att fortsätta för då var ju ”fotoögonen” igång och det var ju faktiskt fina färger här hemma också som även denna höst blev förevigat.

Utsikt.

På kvällen fick vi besök av sonen, T. Det var roligt för det var ett tag sen han var hit och så fick vi höra lite om hans resa till Kentucky där han varit för att hälsa på vänner.

I lördags kom äldsta dottern, E, med pojkvännen, T, och hälsade på så jag skyndade mig och snodde ihop en laddning nötkakor för att ha nåt mer än bullar och sockerkaka att bjuda på till fikat. Det var rätt länge sen de var hit också så det var bara att njuta av besöket och vi fick en trevlig eftermiddag tillsammans. Och mina kakor tyckte de om. 🙂

Vattendrag.

Måndagen började inte så bra. Jag upptäckte att en tand som spökat för mig ett tag hade blivit en bit fattigare. Var den biten tagit vägen har jag ingen aning om så jag lär nog ha svalt den under natten. Det var bara att ringa tandläkaren. Jag kunde få en tid redan samma kväll men tyckte att det skulle räcka om jag fick en tid idag (tisdag) då jag hade andra planer. Jag skulle nämligen till Hudiksvall (nån som blir förvånad?) och för att kunna hålla den avtalade tiden, kl 14:00, var jag tvungen åka hemifrån senast 11:20. Dagen skulle nog bli lång och jobbig ändå. Denna gången var det ”Öron, näsa, hals” som ville träffa mig om den där ”snarkutredningen” som jag kallar den.

När mor och jag var till Cypern så tyckte mor att det var så otäckt för att jag hade såna andningsuppehåll då jag sov och dessutom så snarkade jag väldigt högljutt. När jag kom hem så berättade jag det för C så han kollade upp det och naturligtvis hade mor rätt.

Stor svamp.

Snarkat har jag gjort i flera år (antagligen p.g.a. allergierna och astman) men inte så högljutt som nu, enligt C. Andningsuppehåll har jag inte haft förr vad jag eller C vet utan det här (både de högljudda snarkningarna och andningsuppehållen) har börjat under våren. Det är inte så konstigt egentligen då jag rätt snabbt gick upp 6 kg från januari till maj och alla kilona har satt sig från höfterna och uppåt. Jag har fått väldigt runt ansikte och en rejält tjock och fet dubbelhaka – jo, jag har haft dubbelhaka förr också men den blev väldigt välfylld nu – som känns som den är i vägen allrahelst då jag lägger mig ner och den trycker på andningsvägarna.

Hur som helst så har de analyserat de tester som gjordes på mig den natten jag hade ”snarkutrustningen” på mig och kommit fram till att jag har en måttlig sömnapné. Jag har andningsuppehåll i snitt en gång varannan minut och de är rätt långa så min syresättning går ner under 80% och det är inte så bra eftersom det leder till att celler i blodkärlen dör och då blir det större risk för mig att få hjärtinfarkt eller stroke. Nån snarkskena var det inte tal om, sa doktorn, för den skulle nog inte hjälpa på mig utan jag ska få en CPAP (Continuous Positive Airway Pressure ). Det är en kompressor som via en slang till en mask ska få mig att andas normalt då jag sover.
”Öron, näsa, hals”-läkaren ska nu skicka en remiss till medicinkliniken som ska prova ut vilken sorts mask jag behöver och sen är det medicinkliniken som ska följa upp behandlingen med tester framöver.

En anlagd damm mitt i skogen.

Det blir ju riktigt spännande att se/känna vad som blir bättre för mig i och med att jag slipper andningsuppehåll då jag sover. Jag kan nämligen inte sätta fingret på något direkt symtom som kommer ifrån detta. Jag har alldeles nyss läst om vilka symtom som är vanliga. Onormalt stor trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem och irritation är de vanligaste symtomen. Trött är jag ju ändå och varifrån den tröttheten kommer det vet jag ju inte då jag har en hel del sjukdomar och mediciner som kan göra mig trött. Huvudvärk har jag haft de senaste två veckorna men i och med att jag har feber så tycker jag inte det är så konstigt. Koncentrationssvårigheter hör ju till fibromyalgin så det är inget jag tänkt nåt speciellt på. Inlärningssvårigheter är lite svårt att upptäcka då jag inte försökt lära mig något speciellt i vår utom det nya facebook nu då förstås. 😉 Inte vet jag om jag varit speciellt irriterad heller men det ska jag komma ihåg att fråga C om.
Däremot kan jag känna att jag är lite svullen och irriterad i halsen på mornarna. Torr i munnen är jag också då jag vaknar. På nätterna vaknar jag ibland av att det gör ont i tungan och upptäcker då att jag har bitit fast tungan med mina kindtänder. Jag har också vaknat och känt att jag bitit ihop tänderna väldigt hårt så jag fått ont i käkarna (kanske inte så konstigt att tanden gick sönder).
Sen har jag drömt massor nu de senaste månaderna och det har ju varit ovant, jag som trott att jag inte drömmer alls. Men läkarn sa att där hade vi det… eftersom jag har så pass många andningsuppehåll så kommer jag inte ner i någon djupsömn utan stannar kvar i REM-sömnen och det är ju i den lite ytligare sömnen man drömmer.

Höstkvällssol i Storsved.

Det blev en rätt jobbig och lång dag då jag inte var hemma förrän strax efter kl. 17. C hade maten på gång så jag fick sätta mig till dukat bord. Sen åkte vi och gratulerade Leif som fyllde 60 + något år.

Idag har jag varit och badat (åkte hemifrån 9:30) och åkte sen direkt ner till Bollnäs och tandläkarn. Jodå, det hade försvunnit både en bit av tanden (en fraktur som tandläkarn sa) och lite fyllning så efter en kvart var tanden fylld och fixad och jag var en tusenlapp fattigare.
Det firade jag med att träffa yngsta dottern, L, och sonen, T, som båda var lediga. Vi gick på NK (konditori i Bollnäs) och åt en varsin sallad. Så var den dagen räddad. 🙂
Jag var inte hemma förrän strax före kl 17 så jag stannade till på Öjerestaurangen och köpte med mig en pizza hem till C så jag slapp laga mat. Själv var jag ju mätt.

Avslutar med en bild på Snoozen i en minst sagt konstig sovställning.

Snoozens skruvade sovstil.