Marknaden i Skästra blev vårt lördagsnöje.

Marknadsvimmel i Skästra.  Ockelboskoter visas upp i Skästra.

Idag var det dags för oss att besöka Skästra marknad. Skästra ligger bara några kilometer norr om Järvsö (mot Ljusdal) så vi har inte så långt dit men det är ändå inte promenadavstånd, allrahelst inte för mig. 🙂

E och L kom åkande från Bollnäs och gjorde oss sällskap till marknaden. Planerat inköp för båda jänterna och för mig var strumpor. C brukar vilja köpa Järvsö cocosbollar.

Solen sken så vädret såg ut att bli perfekt och det var det väl nästan också, bara det inte blåst så isiga vindar men vi var glada åt att det inte snöade så intensivt som det gjorde igår.

Ett litet lamm på Skästra marknad.

Marknaden är inte så stor men det blir en hel del yta att gå på ändå. Jag hade full schå trots att jag hade kryckorna med mig.
Bland det första vi kom fram till var några unga killar som var där för att visa upp sina gamla fina Ockelboskotrar. Ni vet de där första skotrarna som kom ut i slutet av 60-talet, tror jag det var.
Sen var det en hel del marknadsstånd med varierande utbud. En utställning med traktorer och lite andra redskap har de på marknadsområdet också men dit var inte jag och tittade i år men C tog en sväng för att se det.

Jänterna och jag fortsatte uppåt på området och där fanns det några små hagar med får och lamm där alla barn kunde få titta och eventuellt klappa. Längst upp och längst bort på området höll forbönderna till med sina ekipage. Längs vägen dit var det marknadsstånd med hantverk av olika slag.

Forbonde på marknaden i Skästra.

När vi kände oss klara med allt tittande så gick vi samma väg tillbaka och passade på att handla det vi skulle ha. Jag köpte 12 par strumpor, med motiv, för 100:-. Sen köpte vi ett par godbitar i ett stånd där de sålde fint chokladgodis, en vällagrad holländsk ost i ett oststånd och så naturligtvis Järvsö cocosbollar. Men det blev inte bollarna i år utan cocostoppar.

Marknadsfynd. :-) Cocostoppar och strumpor.När vi kom hem började jag med maten och fick lite hjälp av döttrarna medan vi pratade om ditt och datt. Potatisgratäng och skivstekt marinerad biff och en grönsallad blev det idag. C tog sig en tupplur under tiden.
När vi hade ätit och diskat for E och L hem till Bollnäs, mätta i magen och förhoppningsvis nöjda med dagen.

Någon skidåkning har jag inte haft tid att se på idag. Men det gör ju ingenting för det är mycket trevligare att umgås med ungarna. I morgon sitter vi nog här själva och då kan vi nöta ändan framför tv:n.

Konstkulverten på Hudiksvalls sjukhus.

Möljen i Hudiksvall.

I måndags då jag var till sjukhuset i Hudiksvall fick jag nästan en timme på mig innan bussen skulle gå hemåt och då passade jag på att gå i ”Konstkulverten”. Det var en härlig upplevelse med alla fina bilder som är målade direkt på väggarna där.

En by i Eritrea.

Det är konstnären Tesfai Darghé som målat alla konstverk. Han kom som flykting till Hudiksvall 1991. 1994 började han arbeta med målningarna på sjukhuset. Bilderna är från Hudiksvall och från Eritrea. Sverige på ena sidan och Afrika på den andra sidan. Han har skapat en ”Integrationskulvert”.

Konstverket består av 109 bilder längs den 300 meter långa kulverten.

Elefanterna från ena hållet.

Det var en märklig känsla att gå och se alla dessa konstverk. Det var en närhet och ett djup i bilderna så jag fick känslan av att vara med i bilden. Vissa djur blev nästan levande och verkliga och då allrahelst elefanterna. Det kändes rätt mysko att då jag kom från ena hållet så stod elefanterna vänd emot mig och tittade på mig. När jag kom från andra hållet, mot samma bild igen, så stod de vända mot mig då med. Jag var tvungen att gå några gånger fram och tillbaka just förbi dessa elefanter för att kolla ifall jag fått något hjärnsläpp eller liknande för det kan ju inte vara möjligt att elefanterna ska titta på mig både från ena hållet och det andra. Men så var det. Jag kan inte begripa hur konstnären målat detta… Verkligen skickligt.

Elefanterna från andra hållet.

Det var tur att det fanns ett par nedfällbara sitsar efter ungefär halva kulverten för den kändes lång. 300 meter låter inte så mycket förstås men jag skulle ju tillbaka också och för mig är 600 meter jobbigt. 🙂 Det gick dessutom uppför i ca 150 meter. Nu gick jag sakta och stannade och fotograferade så det tog mig en bra stund att gå i kulverten. Och elefanterna var jag ju tvungen att gå fram och tillbaka framför några gånger. 🙂 Tur att ingen såg mig när jag gjorde det för då hade de väl trott att jag hade en skruv lös. Det räckte nog med att jag gick där och blixtrade med kameran. 🙂 Jag var lagom klar med min kulvertpromenad till nästa buss skulle gå västerut mot Ljusdal.

Badflickor eller är det paradiset?

Jag sätter inte in alla bilder här på bloggen för det blev rätt många men jag har lagt in dem i ett album på SkyDrive så här kan du se allihop. Du kan även klicka på bilderna här i bloggen för att få se dem i större format.

För den som någon gång är till Hudiksvalls sjukhus så säger jag bara: Gå till konstkulverten och upplev konstverken på plats. Det ger ro i själen, fröjd för ögat och ett skönt välbefinnande.

Vem är mest ond?

Återbesök på ”Ögon”.

 Ögonläkarens arbetsrum.  "Ögonfotoapparat".

Lite uttjatat ämne men… igår var jag på återbesök till ”Ögon” i Hudiksvall. Det var positivt eftersom ”vecken” på näthinnan var borta. 🙂 Så nu blir det nedtrappning av kortisonet och det rejält också. 2,5 mg/vecka. Så det blir nu 10 mg, nästa vecka 7,5 mg och då ska jag komplettera med kortisonögondroppar också och sen 5 mg och så ett nytt återbesök om lite drygt 3 veckor. 🙂 Min ögonläkare sa att det var rätt ovanligt att man får såna där veck på näthinnan av en Sklerit. Hon hade aldrig sett det förr så jag blev den första för henne.
Nu är det bara att hoppas att det läker bra och att jag slipper fler bakslag. Cellgifterna ska visst göra en hel del för läkningen av inflammationen också så det ska nog gå vägen.

Innan resan till Hudiksvall var jag iväg på provtagning. Jag ska ta prover varannan vecka i tre månader nu för att kolla mina värden då jag äter Methotrexate.
När proverna skulle tas så säger sköterskan att jag skulle haft en samling med mig…. Jag fattade ingenting så hon förtydligade sig med att jag skulle ha samlat urin. Jaha… och hur skulle jag ha vetat det? Jag förstår mig inte på remisserna. Hon menade att det skulle reumatologen ha informerat mig om men hon skulle skriva dit och tala om att de missat det så får de höra av sig till mig med information. På mitt förslag, att jag kunde väl samla nu den här veckan då och så kunde hon skicka in det när det var klart, blev det nobben. Nä, det ska liksom gå rätt och riktigt till. (märks ironin?) Antagligen får jag åka ner till hälsocentralen och hämta uppsamlingskärlet ändå men vad bryr de sig om att det blir en extra resa och struligare. Nä, det ska gå rätt väg – vore väl synd om det ska bli lite lämpligt för någon.

Det var jobbigt att fara norrhälsingland runt på provtagning och återbesök och dessutom tog jag en promenad i ”Konstkulverten” på sjukhuset. Det var en upplevelse! Jag hade kameran med men jag berättar (och visar bilder) om den en annan gång. Resultatet blev inte bara en härlig konstupplevelse utan även värk i natt och så även idag och lite yrsel som strössel på det hela.

E:s cheesecake.I söndags var vi bjudna till äldsta dottern E på mat. Jättegôtt var det med kycklingwok med en kryddstark sås och till efterrätt en härlig cheesecake med hallon i och serverad med chokladsås och hallon bredvid. Det blev en trevlig kväll då även sonen T och yngsta dottern L var med.

E:s katter, Mizzie och Mumlan, tycker också om att få besök och poserade snällt framför kameran. 🙂 Mumlan är syster till Snoozen men hon är mycket mindre så det märks att hon är en liten dam.

Mizzie och Mumlan.

 

Skidskyttestafett och paj.

Idag har jag tittat på VM-skidskyttestafetten för damer. Det var ingen höjdare att se, då våra svenska damer kom in på en sjunde plats mer än 3 minuter efter vinnarna från Tyskland. Men vi är väl inte bättre än så då. Ändå var våra damer inte så pjåkiga på själva skyttet men farten under skidorna var lite för långsam. Nu är det slut på de VM-tävlingar jag sett fram emot i vinter men det är ju några fler skid- och skidskyttetävlingar kvar att se på tv ändå. 🙂
Något hockey-VM lär jag inte få se, eftersom vi inte har kanal 6, då vi har Canal Digital via parabol. Men från 2012 – 2017 ska det visst vara möjligt att få se även hockey-VM för mig då Tv4 köpt rättigheterna till de sändningarna. Äntligen!!!

Hur ska vi nu ta oss till förrådet?Igår rasade snön äntligen från garagetaket. Vi har väntat på det länge men det har dröjt. När det rasar från garagetaket på den sidan så tar vi oss inte fram till vårt förråd och inne i förrådet har vi en frys där jag precis lagt in semmelbullarna jag bakade i tisdags… Idag var C ute och skottade en gång till förrådsdörren så vi kommer åt semmelbullarna och behöver inte vänta till framåt sommarn för att äta upp våra semlor. 😉 Det är tur jag har C som skottar och donar.

Efter tips från Paula så skickade jag efter en bok, ”Härliga pajer till middag och dessert”. Den kostade faktiskt bara 49:- på Adlibris och där kan man ju även välja att få boken hemskickad portofritt, vilket tar nån dag extra, så det var det verkligen värt.
I fredags testade jag en Fetaost- och laxpaj ur den boken. Den var nästan lika god som Kantarellpajen jag gjorde förra fredan. 🙂 Jag har lagt ut receptet här för den som vill testa.

Ikväll är vi bjudna till äldsta dottern E på mat. Det blir spännande att se vad hon bjuder på för gott. 🙂 

Fetaost- och laxpaj.

Än är det långt till vår…

 
Stuggranne.
I morse då vi klev upp var det -5º och det blåste ca 5 m/s. Och snö hade vi fått också som på vissa ställen drivit ihop ordentligt. Det ska ju vara 10 m/s om det ska räknas som storm så vi hade bara frisk vind. På lokalradion varnades det för väldigt hala vägar. Solen har nu tittat fram och det ser lovande ut inför helgen då det visst skulle bli fint väder. Blåser gör det fortfarande förstås…

Jag har ingen aning om hur mycket snö vi har men mycket är det och det kommer nog att ta tid innan allt detta har tinat bort. Det är långt till våren här hos oss än. Jag lider inte av att det fortfarande är vinter och snö för jag är ju van att ha vinter. Jag tycker att det blev mycket bättre nu efter nattens snöväder för nu är snön vit och fin vid vägkanterna igen. 🙂
Värre är det för dem som bor i de södra delarna av vårt avlånga land som fått Uthyrningsstuga som ligger efter vår lilla väg. Gökboet kallar vi den p.g.a. balkongen.mer vinter och snö än vad de är vana vid. Har förstått att det är många av dem som tycker att det känns rätt hopplöst nu. Men jag kan ju trösta er med att våren kommer helt säkert och ni får vår tidigare än vad vi får här hos oss. 😉

I tisdags och onsdags fick jag bakat det jag tänkt mig börja med i måndags då jag inte orkade göra nånting alls. Så nu är frysen fylld med matbröd, semmelbullar och kubb. Tyvärr så har jag så kort minne så jag kom inte ihåg att jag skulle sänka gradantalet på kubben från 250º till 225º men nu har jag skrivit till det i mitt recept i min receptpärm så nästa gång ska jag väl få till Uthyrningsstuga som ligger efter vår lilla väg.det då. När det blev lite för varmt för kubben så blev den mest välgräddad undertill och det såg jag ju inte förrän efter några plåtar. Lite torrare kubb blev det men den går nog i ändå som det verkar. Det är ju så gott med kubb och mjölk, tycker jag och så även C.
 
Idag har jag varit upp till Ljusdal och badat i varmbassängen. Lika skönt som alltid. 🙂 Sen var jag in på biblioteket och lämnade tillbaka en mp3-bok och kikade runt lite men lånade ingen ny denna gång. Jag är en flitig besökare på biblioteket men jag brukar faktiskt gå in via internet och reservera de böcker jag vill låna. Då kan boken komma från något av länets andra bibliotek och jag får snabbare tag på den bok jag vill läsa/lyssna på. När boken finns på mitt bibliotek för avhämtning får jag ett sms om det. En otroligt bra service som gjort att jag lånar mer böcker. De är ju så dyra att köpa – om det inte är rea.
 
Snoozen väntar på att fåglarna ska vakna.Måste ju berätta att jag fick kontakt med ”Ögon” i Hudiksvall i onsdags. Detta efter att jag ringt dem och knappat in telefonnummer och personnummer. Jag berättade för sköterskan som ringde upp att jag hade mailat dem men det hade hon inte sett och så talar hon om att de får inte svara på mail som kommer! Jag kom mig tyvärr inte för med att fråga varför de då sätter ut en mailadress på sina papper de skickar ut om återbesökstid. Mycket märkligt, tycker jag.
Sköterskan sa dessutom att jag hade en återbesökstid men att brevet nog inte hunnit hem till mig (det kom med posten samma eftermiddag). Jag skulle få komma den 30 mars(!). Eftersom min läkare sagt till mig att jag skulle få återbesök efter en månad (från den 3 februari räknat) så protesterade jag naturligtvis mot ett återbesök så långt fram. Jag vill ju få fortsätta trappa ner kortisonet om det ser ut som att ögat blivit bättre och att vänta länge det hade jag inte tänkt mig. Vi har så trångt om tider, sa sköterskan, men det accepterade inte jag så det blev lite diskussion innan sköterskan lovade att prata med min läkare och återkomma senare. Precis efter lunch ringde min läkare och gav mig en tid redan på måndag (14/3) för hon ville naturligtvis se mitt öga och se om det är läge att sänka kortisonet igen. Hon tyckte inte alls att det var så klokt att vänta ända till 30 mars.
 
 Jag tackade så klart ja till tiden och fick sedan ringa min tandhygienist, som det var meningen att jag skulle till just den 14:e. Sen ett samtal till Hälsocentralen för att tala om att när jag kommer och tar proverna på måndag Snoozen börjar bli desperat.morgon så vill jag in snarast möjligt för att sedan hinna till Hudiksvall. Vi får väl se hur det går. Får jag vänta för länge på HC så struntar jag i provtagningen och åker tillbaka till dem på tisdag istället för till ”Ögon” ska jag!


Nu ska jag sätta mig framför tv:n, greppa min virkning och titta på skidskyttestafett. Det finns ju några fördelar med att vara sjukersatt och hemma på dagtid.