”Ja, jag har en sån där….”

110312 Ekorren är hungrig.

Igår blev det fart på snösmältningen hos oss i Storsved. +9º hela dan och solen tittade fram mellan molnen då och då och värmde så gôtt. Det blåste lite också. Snön tinade på vår lilla grusväg så det blev i det närmaste oframkomligt då alla lager snö blev som en stor sörjig massa. Bonden åkte ut med traktorn igår kväll och försökte få någon ordning på vägen. Han höll på till mitt i natta’. Det var jag tacksam för idag när jag skulle åka till badet. Nu är gruset framme på stora delar av vår lilla väg.

Inte är det konstigt att kroppen bråkar en dag som denna… Väderomslag var och varannan timme. Solen sken i morse och det var +7º redan vid 7-tiden. Det blåste lite grand. När jag åkte till badet vid 9:30-tiden så började det regna och det fortsatte från och till i några timmar.
När jag kom hem från badet, efter att ha handlat både på DollarStore, besökt en handarbetsaffär och en elaffär i Ljusdal och ICA i Järvsö och kört iväg med sorteringssopor, så blåste det som bara den. Det visade på vindar upp till 7 m/s på vår lilla väderstation.
Nu skiner solen så fint men det blåser fortfarande riktigt friskt.

110312 Undrar vad ekorren ser?

Hur blir då kroppen när den blir bråkig? Bl.a. så får jag ont. Jag hade svårt att somna igår kväll – fick gå upp och ta värktabletter. Idag har kroppen inte velat göra nånting alls om den fått bestämma men det får den ju inte för det är jag som bestämmer. Den (kroppen) värker och är jättetrött. Huvet hänger inte med heller, jag tappar ord och då kan det bli hur dumt som helst.

Stod inne på elaffären idag och frågade efter ett munstycke till dammsugarn som ska vara bra för katt- och hund-hår (kompisen Leif har precis köpt en och rekommenderade den varmt). Den unga expediten talade om att de inte hade  några såna munstycken hemma men beställde hem när någon ville köpa ett sånt och så frågade hon vad jag hade för dammsugare.
Ja, jag har en sån där…. (tomt i huvet – vad har jag för dammsugare?) … en… ja du vet en… (pinsamt!). Jo, så här är det, sa jag. Jag har fibromyalgi och då kan man bli så här så att man tappar bort ord. (ser att expediten nog inte vet vad fibromyalgi är för nåt). Jo, jag har en sån där dammsugare som jag inte behöver ha själva dammsugarn med mig när jag dammsuger utan bara en lång slang… (Oh, vad pinsamt! Känner mig fruktansvärt dum!)
Jaha, säger expediten. En centraldammsugare?
Ja! Så heter den ju! säger jag lyckligt. En centraldammsugare har jag.
Vad har du för märke på centraldammsugaren då? frågar expediten. Och så behöver vi ett serienummer på den också.
Nu blev det lite för mycket för mig, kände att nu ger jag upp. Jag skiter i att köpa ett sånt där munstycke! Märke och serienummer!!! Jag som inte ens vet att jag har en centraldammsugare!!!
Du, sa jag till expediten. Jag kollar upp det och så kommer jag tillbaka en annan dag. Tack för hjälpen. Hejdå. Sen går jag, så fort jag kan, ut ifrån affärn och funderar på om jag inte ska ta och köpa ett sånt där munstycke i Bollnäs istället.
Det är tur jag är van och inte bryr mig så mycket om vad andra tycker och att jag kan skratta åt det efteråt. Satt och fnissade i bilen sen och funderade på vad expediten tänkt och vad hon berättade för sina jobbarkompisar ”om en tant som inte ens vet att hon har en centraldammsugare”. 🙂

Det är ju såna här dagar jag verkligen borde lyssna på kroppen och stanna hemma och inte göra nånting och absolut inte gå ut bland folk och i affärer och göra bort mig. Men jag kan ju inte låta kroppen bestämma – det är jag som bestämmer. Envisan sätter in och då får jag ju skylla mig själv. 🙂
Jag hoppas att du som läser fått le lite nu. Kanske någon t.o.m. känner igen sig. 😉

Tulpanbukett.