”A piece of cake” sa sköterskan.

Lila tulpan.Tack för alla lyckönskningar och tankar ni sänt mig idag! 🙂 Massor med kramar till er alla.

Koloskopiundersökningen gick bra! En sköterska hämtade mig i väntrummet ca 12:50, visade in mig i ett rum där jag fick klä om och tog mig sedan med till underökningsrummet. Där tog hon blodtryck på mig och så satte hon en nål som skulle användas till lugnande och smärtstillande medel. Läkaren kom in och sa att han ville prova utan lugnande eller smärtstillande först om det var okej för mig. Tyckte jag sen att jag behövde det ena eller det andra eller båda delarna så skulle jag få det. Klart jag tackade ja till att prova utan medicinering. Jag tackar nej till bedövning hos tandläkarn också om jag inte ska dra ut en tand eller rotfylla, då vill jag ha bedövning.
Visst gjorde det lite ont och var rätt obehagligt (mest obehagligt var det när tarmen fylldes med luft) men inte värre än att jag fixade det med lite djupandning. Nog är jag van värre smärta än då där – jag är ju fibrokärring. 😉
Så mycket beröm som jag fick vid den underökningen var det länge sen jag fick. 🙂 Båda sköterskorna och läkaren tyckte att jag var så duktig och smärttålig som klarade av undersökningen utan medicinering.

Undersökningen tog en kvart! Sen var pinan över. Tur jag tackade nej till lugnande och smärtlindring.
”Jag hittade inga tumörer, ingen cancer, inga polyper, inga synliga inflammationer men vi får se vad biopsin säger för det kan finnas inflammationer som inte syns för blotta ögat. Det enda jag hittade var tarmfickor och det är inte farligt men förklarar varför du ibland är trög i magen och får diarré då och då.”
Vad bra! tänkte jag. Nu kan reumatologen (som remitterade mig till den här undersökningen) utesluta inflammationssjukdomar från tarmarna också. 🙂 
”Det där var ju ‘a piece of cake’ för dig det” sa min sköterska. ”Nu får du köra bil hem också om du inte vill ha gubben som chaufför”.
Sen erbjöd hon mig saft och skorpa medan jag tog igen mig en stund och jag tackade så klart ja till skorpan men ville hellre ha vatten än saft. Gissa om det var gôtt med ”vatten och bröd” då. Sen fick jag gå till toan och ”lufta ledningarna” innan sköterskan tog bort nålen så jag fick klä på mig och gå därifrån.

13:45 ringde jag till C och talade om att jag var nere vid sjukhusentrén färdig att åka hem. Han var redan på sjukhusområdet och letade parkeringsplats utan resultat så vi hoppade över fikat i sjukhuscafeterian och for till Hemköp i Delsbo och handlade lite. Sen for vi hem och fikade. Jag åt en halv semla med varm mjölk – oj, vad jag njöt av semlan. Sen tog vi en tupplur.

Nu har vi ätit spagetti och köttfärssås. Och jag har druckit mjölk! Tror du jag njöt av maten, eller? 🙂
Jag lagade maten och C fick ta hand om disken.

Sammanfattning: Det som var värst med koloskopiundersökningen inklusive förberedelserna var att dricka 4 liter äckligt saltsmakande laxermedel.

Tips till dem som ska göra en koloskopiundersökning: Köp hem isglass och syrliga karameller. Glassen räknas som saft men du får ändå tugga lite. Karamellerna skyndar du att stoppa i dig varje gång du druckit laxeringsvätskan så du slipper den uhôgliga eftersmaken.
Om du får, testa att göra undersökningen utan lugnande och smärtstillande så blir du snabbt dig själv efter undersökningen och slipper ligga kvar där ca en timme efteråt för att ta igen dig efter medicineringen. Klarar du dig inte utan medicinering så ta då emot den och tänk på vilken tur det är att man kan få välja själv.

Nu ska jag sätta mig framför tv:n och greppa virkningen.

Domherren och grönfinken.

 

Jag säger som Emil i Lönneberga: Än lever jag…

Sitter här och smuttar på en kopp te och försöker uppbringa lite ork för att bädda och duscha. Det blev bara tre timmars sömn inatt eftersom jag inte vågade lägga mig förrän kl. 3.

Jag fick i mig fyra liter med laxermedel men det tog mig 5½ timme. Klarade inte av att trycka i mig 2½ dl i kvarten då jag blev illamående av mängden och smaken. Men enligt sköterskan som ringde mig igår var det bättre att det tog lite längre tid än att jag försökte få i mig medlet på mindre än 4 timmar.
Jag började dricka strax före kl. 16. Från kl. 18 till 2:30 inatt var jag på toa 26 gånger. Jo, jag höll räkning. 🙂 Det var inte obehagligt som när man t.ex. har magsjuka för jag hade inte magknip eller ont i magen, kände knappt att jag behövde på toa.
Jag hoppade dock över kvällsmedicinen eftersom den nog bara passerat magsäcken med rekordfart och inte hade hunnit göra någon nytta.

Idag får jag festa på te och kaffe tills undersökningen är gjord. Kaffet drack jag i morse och har nu övergått till te som väl får räknas som frukost. Har tagit beslutet att skjuta fram cellgiftsmedicinen tills i morgon för att inte reta magen mer än nödvändigt idag. Övrig medicin ska jag nog klara av hoppas jag även om jag bara har teblask i magen.
Är lite hungrig men inte så jättesugen på mat ändå så man vänjer sig snabbt. Huvudet värker och ”det onda ögat” likaså. Huvudvärken lär väl gå över när jag börjar äta antar jag och jag hoppas att ”det onda ögat” också bara vill ha mat. 😉 Har ingen speciell lust att ta Alvedon heller så jag biter ihop.

11:30 sätter vi oss i bilen och åker till Hudiksvall. 13:00 ska jag vara på plats.

Röda och vita tulpaner.

 

Hej och hå… här går det undan.

TulpanbukettDe ringde från Endoskopimottagningen nyss. De hade fått en sjuk läkare så de höll på att pussla för att få ihop det så de undrade om jag kunde komma redan i morgon kl. 13. Efter några frågor från mig så jag fick veta att det kommer att fungera trots att det blir en dag mindre av förberedelser så svarade jag ja. Så nu har jag druckit första glaset av laxermedlet. Jag ska inom de närmaste fyra timmarna dricka fyra liter laxermedel. Hur många timmar/gånger jag får springa på toa av det blir ju intressant att se. 😉 Skönt att få det gjort så snart som möjligt, tycker jag. Tror jag….

Synd att jag inte har en laptop för annars hade jag ju kunnat parkera den inne vid toan och haft riktigt trevligt där. Nu får jag nöja mig med en ljudbok och det är ju inte så tokigt heller.

Så snart jag hämtat mig från det här äventyret ska jag blogga om det. 🙂

Undersökningar, diet och parkeringsböter.

Oj vad dagarna sprungit iväg och jag har inte bloggat på evigheter känns det som. Dels har jag känt av blåsvädret och sen har det varit rätt fullt upp ändå, IRL. 🙂
Blåsväder är jag så trött på så jag blir nog galen snart. Blåsväder och värkkäringar går inte ihop.

Tandläkarens väntrum.

I torsdags var jag ute och rände hela dan. Först for jag norrut, till Ljusdal, för att röntga bäckenet enligt reumatologens önskemål. Sen vände jag söderut, for till Bollnäs, där jag åt frukost med mina båda döttrar innan yngsta dottern och jag tog bilen ner på stan för att hitta jeans till henne. Jeans fick vi tag i och var så glada för det tills vi kom till bilen… Då gick sola ner. Jag hade fått parkeringsböter! Hade ställt mig på ett ställe där vi stått förr i en handikappruta. Det var ju bara det att de gjort om till lastzon där nu. MEN symbolen för handikapparkering fanns kvar på asfalten så jag mitt dumma nöt tänkte inte mer på det utan parkerade där förstås. 700:- kostade det.
Jag skjutsade hem L för att sedan åka till tandhygienisten. Med de böterna hade jag väl egentligen inte råd med tandhygienisten men jag tänkte att det får väl ordna sig på nåt vis. L var så snäll och erbjöd sig att låna mig pengar om jag skulle behöva det för att kunna betala böterna.

Parkeringsböter.

När jag fått min tandsten borttagen, fått tänderna putsade (får mycket beläggningar som inte vill gå bort p.g.a. min muntorrhet) och fått konstaterat att jag har svamp i munnen så åkte jag vidare mot Min nya sjal som jag fick av mamma.Alfta, till mor och far. Där blev jag bjuden på mat och fick en gosig sjal som mamma hade stickat till mig.
Det var kväll innan jag var hemma i Järvsö igen.

Fredagen gick bort i mest bara värk och vila. Ja, och så var jag och badade förstås. 🙂 Jag ringde även till polisen i Bollnäs för att överklaga parkeringsböterna. Och den snälla polisen tyckte att jag skulle ringa till någon på kommunen (Bollnäs) som hade ansvar för vägarna, vilket jag gjorde. Fick prata med en trevlig karl som var vägingenjör. Han berättade att de gjort om till lastzon där för 1½ år sen. Då sa jag att jag tyckte det var dumt att de inte hade brytt sig om att ta bort den målade handikapp-parkeringssymbolen från asfalten. Men jag höll naturligtvis med honom om att det är skyltarna som gäller i första hand. Sen sa han att nästa gång jag åkte till Bollnäs för att handla så skulle jag åka in på gågatan och parkera där för där får jag stå upp till 3 timmar om jag har parkeringstillstånd för handikappade(!). Han skulle kolla upp det där med lastzonen och symbolen och resonera med sig själv och återkomma. Han ringde inte tillbaka under fredagen.

En tavla på "Annersers" - mitt föräldrahem - som hänger i mor och fars stuga.

Ringde gjorde de däremot från Endoskopimottagningen i Hudiksvall, i fredags. De hade fått en återbudstid nu på torsdag och undrade om jag kunde komma för min koloskopiundersökning då. Visst. Jag tackade ja. Sköterskan lät så glad så och började tala om hur jag ska leva dagarna innan undersökningen för något brev från dem skulle jag inte hinna få förrän på måndag eller tisdag. Så från och med idag så lever jag på flytande kost. Ingen mjölk eller yoghurt ens. Nyponsoppa, saftsoppa, buljong, te, kaffe och vatten får jag äta/dricka fram till torsdagseftermiddag då min undersökning är klar. Huvvaligen. Ingen mjölk!!! Det är ju värst. Men dags att plocka fram fördelarna och se lite positivt på det hela…
♣ Kanske jag kan bli av med åtminstone 1 av de 4,5 kg jag lagt på mig sen efter jul?
♣ Skönt att få göra den där undersökningen så är den avklarad sen.
♣ Vilken tur att det bara är 3½ dag med flytande kost.
♣ Kanske jag kommer att må bra av och trivas med den flytande dieten så jag vill ta till den fler gånger även om jag inte måste?
…kommer inte på nåt mer.

I lördags åkte vi upp till köpingen (så kallas Ljusdal häromkring) och tänkte oss få tag i en varsin Team Andreas-bakelse och så handla lite mat. Tji fick vi vad det gällde bakelsen för den var sedan länge slut och några andra bakelser fanns inte heller men det var på gång så om jag kunde vänta lite så kunde jag få köpa bakelser. Jag väntade. Buddapestbakelse fick vi nöja oss med. Lite mat inhandlades liksom Thomas DiLevas nya skiva och en ny leksak till Snoozen.

Snoozens lördagseftermiddag.

 Igår (söndag) tog vi med oss Leif och åkte till mor och far i stugan och fikade. En nätt liten tripp på ca 9½ mil enkel resa. 🙂 Men vi kom ut och fick se lite… skog… 🙂 och så träffa mor och far förstås – det var ju huvudsaken.

I morse ringde telefonen här och en trevlig polis från Bollnäs ville ha mitt En ros till polisen som ringde mig idag.personnummer. Sen ville han att jag skulle skicka ner böteslappen till honom så han kunde ta bort boten. ”Menar du att jag slipper betala böterna då?” frågade jag. ”Jaa.” sa den goa polisen. Med ett stort leende på läpparna sa jag:”Jag skickar den till dig idag ja’. Tack!” Sen kastade jag mig på telefonen och ringde och berättade för C om att polisen ringt. 🙂
Gissa om jag blev lättad och glad. Jag slipper betala 700:- i böter! 🙂 Ibland lönar det sig att överklaga.
Jag postade brevet med böteslappen innan jag åkte till HC för provtagning. 🙂

Nu har snart min första dag med flytande Tulpaner.kost gått. Hoppas de här dagarna går fort för jag blir rätt grinig (sur) när jag inte får tugga och äta normalt. Och inte dricka mjölk! Men vi kom på att hårda karameller måste jag ju kunna suga på (stod t.o.m. i pappren från Endoskopimottagningen att man kan suga på en karamell) och isglass smälter och blir flytande innan den når min mage och inte är det nån mjölk i heller. C körde mig ner till affärn så jag kunde inhandla dessa nödvändiga produkter för att få lite guldkant på mina dagar med endast flytande föda. Så nu känns det genast mycket bättre. 🙂
 

”Ja, jag har en sån där….”

110312 Ekorren är hungrig.

Igår blev det fart på snösmältningen hos oss i Storsved. +9º hela dan och solen tittade fram mellan molnen då och då och värmde så gôtt. Det blåste lite också. Snön tinade på vår lilla grusväg så det blev i det närmaste oframkomligt då alla lager snö blev som en stor sörjig massa. Bonden åkte ut med traktorn igår kväll och försökte få någon ordning på vägen. Han höll på till mitt i natta’. Det var jag tacksam för idag när jag skulle åka till badet. Nu är gruset framme på stora delar av vår lilla väg.

Inte är det konstigt att kroppen bråkar en dag som denna… Väderomslag var och varannan timme. Solen sken i morse och det var +7º redan vid 7-tiden. Det blåste lite grand. När jag åkte till badet vid 9:30-tiden så började det regna och det fortsatte från och till i några timmar.
När jag kom hem från badet, efter att ha handlat både på DollarStore, besökt en handarbetsaffär och en elaffär i Ljusdal och ICA i Järvsö och kört iväg med sorteringssopor, så blåste det som bara den. Det visade på vindar upp till 7 m/s på vår lilla väderstation.
Nu skiner solen så fint men det blåser fortfarande riktigt friskt.

110312 Undrar vad ekorren ser?

Hur blir då kroppen när den blir bråkig? Bl.a. så får jag ont. Jag hade svårt att somna igår kväll – fick gå upp och ta värktabletter. Idag har kroppen inte velat göra nånting alls om den fått bestämma men det får den ju inte för det är jag som bestämmer. Den (kroppen) värker och är jättetrött. Huvet hänger inte med heller, jag tappar ord och då kan det bli hur dumt som helst.

Stod inne på elaffären idag och frågade efter ett munstycke till dammsugarn som ska vara bra för katt- och hund-hår (kompisen Leif har precis köpt en och rekommenderade den varmt). Den unga expediten talade om att de inte hade  några såna munstycken hemma men beställde hem när någon ville köpa ett sånt och så frågade hon vad jag hade för dammsugare.
Ja, jag har en sån där…. (tomt i huvet – vad har jag för dammsugare?) … en… ja du vet en… (pinsamt!). Jo, så här är det, sa jag. Jag har fibromyalgi och då kan man bli så här så att man tappar bort ord. (ser att expediten nog inte vet vad fibromyalgi är för nåt). Jo, jag har en sån där dammsugare som jag inte behöver ha själva dammsugarn med mig när jag dammsuger utan bara en lång slang… (Oh, vad pinsamt! Känner mig fruktansvärt dum!)
Jaha, säger expediten. En centraldammsugare?
Ja! Så heter den ju! säger jag lyckligt. En centraldammsugare har jag.
Vad har du för märke på centraldammsugaren då? frågar expediten. Och så behöver vi ett serienummer på den också.
Nu blev det lite för mycket för mig, kände att nu ger jag upp. Jag skiter i att köpa ett sånt där munstycke! Märke och serienummer!!! Jag som inte ens vet att jag har en centraldammsugare!!!
Du, sa jag till expediten. Jag kollar upp det och så kommer jag tillbaka en annan dag. Tack för hjälpen. Hejdå. Sen går jag, så fort jag kan, ut ifrån affärn och funderar på om jag inte ska ta och köpa ett sånt där munstycke i Bollnäs istället.
Det är tur jag är van och inte bryr mig så mycket om vad andra tycker och att jag kan skratta åt det efteråt. Satt och fnissade i bilen sen och funderade på vad expediten tänkt och vad hon berättade för sina jobbarkompisar ”om en tant som inte ens vet att hon har en centraldammsugare”. 🙂

Det är ju såna här dagar jag verkligen borde lyssna på kroppen och stanna hemma och inte göra nånting och absolut inte gå ut bland folk och i affärer och göra bort mig. Men jag kan ju inte låta kroppen bestämma – det är jag som bestämmer. Envisan sätter in och då får jag ju skylla mig själv. 🙂
Jag hoppas att du som läser fått le lite nu. Kanske någon t.o.m. känner igen sig. 😉

Tulpanbukett.