”Det onda ögat”… fortsättning.

Lila Tulpan.Nu verkar det fungera med den nya medicinen till ögat och jag tror den hjälper för jag har mindre huvudvärk. Men det blev ju lite strul efter vägen. Natten till igår fick jag hjärtrusningar och domningar eller om det var myrkrypningar (kändes mest som domningar) i armar och ben då jag gått och lagt mig. Det gick inte att ligga kvar så jag klev upp och vandrade runt och flämtade av hjärtrusningen. Kom på efter en stund att jag skulle ta och kolla upp vad det var för mediciner jag fått. Jag hade ju kollat lite tidigare också men inte kollat de mediciner jag redan tar så jag ville se om det var nåt som inte passade ihop. Det var det ju. Voltaren (som jag hunnit ta en utav) och Orudis retard (som jag tagit maxdos av i flera år) är närbesläktade så det kan ju ha blivit en reaktion av detta. Överdosering?

Igår morse kände jag fortfarande av lite domningar i händer och fötter och hjärtat dunkade lite snabbare än vanligt.
C lånade blodtrycksmanschetten av grannen (arbetsgivaren) så jag kunde kolla blodtrycket. Sen ringde jag distriktssköterskan och kollade av med henne vad hon tyckte om mitt blodtryck och pulsen. Hon tyckte att blodtrycket var okay men att pulsen var lite väl hög men inget som var farligt eftersom jag alltid har hög vilopuls och tar medicin för detta.

Lite senare ringde jag ögonmottagningen och där får jag lämna telefonnummer och de ringer tillbaka. Lite stressad kände jag mig för jag började bli sen till badet. Jag ville absolut inte missa badet heller för på fredag blir det inget bad då personalen har planeringsdag. Jag fick rabbla alla mina mediciner och styrkorna på dessa till sköterskan på ögonkliniken och hon skulle återkomma när hon pratat med läkaren. Precis när jag svängde in mot Ljusdal ringde sköterskan igen och talade om att jag inte skulle ta någon mer Voltaren. (hade inte tagit nån på morgonen heller för det vågade jag inte) Om jag fick några fler biverkningar skulle jag ta kontakt med dem på en gång. Kortisontabletterna skulle jag fortsätta med till nästa återbesök så fick ”min” läkare ta ställning till hur stor dos jag skulle ha sedan.

Skönt. Det kändes som en lättnad att de hade lyssnat och tagit till åtgärder och att jag kunde höra av mig direkt om det blev nåt mer strul. Jag ser fortfarande pulsen i ”det onda ögat” men inte lika tydligt som i helgen så det kanske försvinner snart det med. *önskan*
Jag badade, handlade och åkte hem och vilade. Sen satt jag vid datorn en stund och skrev ett par nya sidor till ”Tips för WP” här på bloggen.
När jag höll på med kvällsmaten ringde T (sonen) och tänkte komma för att byta till vinterdäck på sin bil. Han hade utrustat sin bil med ett nytt batteri så nu startade den så snällt så. Vilken tur jag kunde öka på matmängden så jag kunde bjuda sonen på mat. 🙂 Jag gjorde en broccoligratäng med rökt skinka. Det blev riktigt gott.

T kom och bytte däck och tackade ja till kvällsmat. När vi precis ätit färdigt kom vår vän L. Han ville också ha mat så det var bara att duka fram en tallrik till. Vilken tur att jag lagat så pass mycket mat… 🙂

Idag känns det bättre i hela mig. Hjärtat har lugnat ner sig och huvudvärken är inte så stark längre och jag har både lyckats göra ett par sockerkakor och dammsugit. Men jag håller på att bli tokig på lille Pysen som upptäckt att det finns jord i blomkrukorna och att det är så roligt att kliva i krukorna och sprätta jorden utanför… De största krukorna har jag lagt gladpack (plast) i och hoppas han inte river bort den för att komma åt jorden. Jag får väl passa på att njuta av den lille kattrackarn för om ett par veckor så har han flyttat och då kommer både jag och Snoozen att ha så tråkigt och lugnt här.

Alldeles nyss ringde telefonen och det var ögonmottagningen som meddelade att jag får komma på återbesök på måndag (1/11). Hoppas jag är mycket bättre då….