”Envisan är bättre än rättvisan”

 

Envisan...

 
Min mormor var en vis och livserfaren gumma, eller käring som hon själv skulle ha sagt. Hon sa ofta "Envisan är bättre än rättvisan". När jag frågade henne om vad hon menade med det så svarade hon att "Livet är inte rättvist men om man är envis så är envisan bättre än rättvisan". Jag förstod väl inte riktigt då vad hon menade men med åren (och livserfarenheten) så har jag förstått detta talesätt bättre och bättre.
 
Min mormor gifte sig med min morfar i december 1939. Dan efter att de gift sig ryckte min morfar in på beredskap. Då var min mormor redan gravid och fick, i juli 1940, min mamma. Mormor jobbade i lagårdar och sydde kläder för att de skulle kunna försörja sig. Morfar var hem på permissioner ibland så i februari 1943 fick mormor och morfar en son. Sedan fick min morfar tuberkulos och hamnade på sanatoriet (hette det så?). När morfar blivit så frisk så han fick komma hem så trodde läkarna att han aldrig mer skulle kunna jobba. Det var mormor som fick se till att försörja dem allihop.
Så småningom började morfar åka runt i gårdarna och sälja kläder och sedan symaskiner för att de skulle kunna överleva. Morfar blev piggare och piggare och fortsatte sin försäljarbana med att köra mjölk, sälja dricka och så började han handla med skrot och till sist blev han sopkörare – alltså han hade egna lastbilar och t.o.m några anställda och åkte runt i kommunen och hämtade sopor och skötte även brännugnen där soporna brändes förr i tiden. Det jobbade han med ända tills han var 58 år då han fick några rejäla hjärtinfarkter och t.o.m. dog (han berättade om "efterdödenupplevelser" han hade haft) men återupplivades. Sen blev han sjukpensionär.
 
Min mormor fortsatte att sy kläder på beställning och hjälpa till i lagårdar runt om i bygden. När min mormor var 35 år så fick hon bensår. Som jag minns från det jag var liten så hade mormor alltid bensår. När min mormor var 40 år fick hon sin första stroke. Hon var väldigt sjuk ett tag men piggnade på så småningom och fortsatte att sköta hemmet och sy kläder. De hade utedass och vatten hämtades ute vid pumpen.
 
Hur många gånger min mormor fick en stroke eller tia-attack det vet jag inte men de var många. Jag minns även då hon fick propp i lungan. Hon fick livmodercancer och genomgick strålning och cellgiftsbehandling i Uppsala. Och så stroke igen… och igen… Men varje gång något hände henne eller morfar så kämpade hon på och sa "Envisan är bättre än rättvisan".
 
Min morfar levde tills han var 74 år (1990) och dog stilla i sömnen. Antagligen slutade hjärtat bara slå. Det var på gång att de skulle ge honom en pacemaker (tidigare hade han varit för klen för operation) men det kom aldrig så långt.
Min mormor levde tills hon var 77 år (1993). Hon dog av en stroke. Bara ca ett halvår innan, då hon kom hem från sjukhuset efter en stroke som gjorde henne försvagad i högra sidan, satt hon envist och virkade för att träna upp sin svaga högersida. "Envisan är bättre än rättvisan"!
 
Min mormors älsklingsmusik var Air av Bach.
 
Första snön kom idag…
 

10 reaktioner till “”Envisan är bättre än rättvisan”

  1. Jaa……vad säger man ? Tårarna sitter i ögat. Mina "gamla" var likadana. De klagade aldrig och kämpade på. VIlken enorm viljestyrka ! Och orden som är skrivna och sagda \’r ju sann…….Bra ord….ska lägga de på minnet 🙂
    Min gammelmormor var exakt likadan. Jag har ingen koll på hur många gånger hon fick infarkter…men något höll henne kvar…..kanske envisan ?Min gammelmormor vart 98 år innan hon släppte taget om oss…Den lilla gumman visste sj\’lv den dagen att det var dags…..hon läste en psalm och somnade in stilla med psalmboken uppslagen på bröstet…..Envisan gick i arv till mormor och jag har nog fått min del också där…….
    Mycket vackra ord som du skrivit ner som hyllning till de dina…..Kram och hoppas du har det gott i snöyran 🙂 FÖrresten…det kanske inte snöar hos dig ??? Här vräker det ner stora chips…..

  2. Tyckte mycket om att läsa om din Mormor o Morfar, vi får inte glömma våra förfäder …
    Min Morfar var statare och flyttade ofta, Mor bytade skola oftare än en gång om året !!
    Sköt om dig !
    Kramar, Doris

  3. Hej Carina!!!
     
    Just som din mormor så tycker jag om Bachs Air. Och envisan är bättre än rättvisan det hade hon allt rätt i din mormor. För visst kan man ibland tycka att livet är lite orättvist.
    Min mamma hon var inte särskilt religös och brukade använda ett ordspråk BÄTTRE SITTA I HÖLASSET OCH TÄNKA PÅ GUD ÄN ATT SITTA I KYRKAN OCH TÄNKA PÅ HÖLASSET. Ja det kan ligga sanning i det.
    Tänk om jag bott lite närmare dig då hade jag gärna hjälpt dig med dina gardiner. Det är så roligt att sy det har jag alltid tyck. Fast inte orkar man som förr inte den förbaskade fibron suger ju musten ur oss ibland som du om någon vet om.
    Själv mår jag trots allt lite bättre nu. Ska till dottern i Stockholm på måndag. Jag flyger upp det tar bara 45 minuter från Landvetter till Bromma. Sår himlans roligt få träffa mina små barnbarn det var längesen nu. Och i morgon kommer sonen hem med sambo och den lille. Smörgåståtrta har jag beställt det blir enklast så. Då slipper jag stressa med att laga en massa mat. Bättre skoja med den lille har köpt present. Kära nån så roligt med barnbarn. Det är verkligen livets efterrätt.
     
    Kram från Inger på bloggen

  4. Åh vad det är härligt att höra om di gamle nu när mina "ungar" var här så blev det mycket prat om alla släktingar som bott på torpet och det gav ringar på vattnet så jag fick berätta mycket om både min och Mästers förfäder .Så kul att dom är intresserade hoppas bara att dom minns….Jag önskar att jag hade frågat mera …….nu går det inte…….
    Stor kram med hopp om att du mår skapligt .
    Hälsa din käre Byggare Bob

  5. Hej tjejen! Ja se så det kan gå! Det är aldrig för sent eller vad man nu ska säga…vi resonerade som så att om vi nu klarat dom första femton åren så håller vi nog ihop nästa femton också…och då är vi nog för gamla för att skiljas…Du skulle sett tjejen i guldsmedsaffären när vi valt ring och hon skulle erbjuda en försäkring. Ja, vi tar väl på två år då, sa jag, längre vet man ju inte om man lever…hon var helt chockad, hihiVilken härlig historia om din mormor och morfar. Min mormor växte ju jag upp med men hon var märkligt tystlåten om sin man som dog långt innan jag föddes. Tror mamma bara var elva år när han gick bort. Jag tror inte han var så snäll mot mormor om jag ska va ärlig…hade ett sjutusans humör den mannen. Nä, nu ska vi ta kväller, i morgon är det åter arbetsdag, för vissa, som maken…Kram till er från pörtet/hoppas stugan blir klar till julen!

  6. Hejsan.
    Tack för kommentar i Emils album.
    De är så söta mina gossar.
    Ja detta verkar vara en rolig sida.
    Jag yrar mest rundor här just nu men jag lär mig nog snart ;O)
    Det står att jag inte är vid datorn och jag vet inte hur jag ändrar det….
    Har kollat överallt men INTE hittat rätt.
    Kan du kanske hjälpa mig med det?
     
    Mvh Malin..

  7. Hej Ninni!
    Vad fint du har skrivit om din mormor och morfar!
    Själv har jag "tappat" blogg lusten… lägger mest in nån bild då och då, alltid nåt 😉
    Ha det gott och sköt om dig!
    Kram
    Ps. Vi hade jätte kul i Lycksele, ABBA showen var toppen! 😀 Ds.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s