Långt påsklov.

 

Nu är det dags att klämma ur sig en blogg igen för nu har Paula börjat undra ifall jag blev kvar i Blåkulla. Kan ju meddela att det blev jag inte.

Vi åkte ju till våra vänner i Töreboda på skärtorsdagens eftermiddag då vår kattvakt, yngsta dottern L, kommit. Dagarna innan hade jag fullt upp med att förbereda så att L kunde få några sköna dagar här hos oss när hon nu var så snäll och ställde upp som kattvakt. Jag städade ordentligt, eftersom L är allergisk mot katter, så jag skulle få undan så mycket kattallergener som möjligt och fixade så det fanns god mat hemma så L skulle slippa ta sig till affärn.

 

Med oss till vännerna i Töreboda hade vi tjälknöl, en mintchokladkaka med polkaströssel och presenter till E som precis fyllt 50 år. Presenterna hade jag förstås inhandlat på Ljustorget.

 

På långfredagen hjälpte vi våra vänner med att sortera bort en massa rammel på vinden i huset de ska renovera. Vädret var bedrövligt, först regnade det och sen började det snöa. Det var tur gubbarna tände en brasa (påskeld?) för att kunna elda upp lite rammel så där kunde man värma sig emellanåt. E satte igång elementen i husets kök så det blev riktigt skönt där tills vi skulle fika.
På kvällen åt vi tjälknöl och sen kom L och hennes son R, som också hjälpt till under dagen. Vi fick en trevlig kväll tillsammans med våra vänner.

 

På lördan var det då dags för killarna att åka till Jönköping och Elmia där det var motorshow. Massor med folk hade det varit och de fick se en del fina bilar. C blev dålig då de var där. Han fick ont i kroppen och hög feber.

 

E och jag löste melodikrysset när killarna hade åkt sen åkte E iväg och handlade lite och när hon kom tillbaka satt vi och dona vid varsin dator tills L kom (hon som var där kvällen innan). Medan E höll på med maten så försökte jag hjälpa L med att förstå sig på fb. Jag hoppas jag lyckades lära henne lite så hon känner sig lite mer bekväm då hon sitter vid datorn framöver.
E lagade påskmiddag: ägghalvor med majonnäs och räkor, köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse och en silltårta som det var både ansjovis och matjessill i som var jättegod. Tyvärr så glömde jag att ta fram kameran och ta en bild på hela härligheten. Jag var väl så bekymrad över C som kom hem och var så dålig så det flög ur mitt minne att ta kort. L och hennes son R åt påskmiddag med oss och vi fick sedan en till trevlig kväll tillsammans med våra vänner E, T och deras son T och så L och R som vi nu också räknar till våra vänner.

På påskdagen (8/4) åkte vi hem. Väderprognosen hotade med riktigt dåligt väder på måndan och C var ju dålig så det kändes bäst att åka hem. Men tro inte att C satt i passagerarsätet och vilade medans jag körde. Nädå, han skulle absolut köra så jag fick sitta där bredvid och virka och hoppas att han inte var så dålig så hans reaktionsförmåga skulle svika honom ifall det dök upp nåt oförutsett. Hem kom vi och C var brännhet och matt. L var väl inte precis överförtjust då vi kom hem en dag tidigare än beräknat (hon hade njutit av att vara själv i huset med Snoozen) men då jag fixade en liten påskmiddag så blev hon nöjd.

Måndagen (9/4) ägnade jag åt att baka syltmuffins och negerbollar eftersom jag tänkte skjutsa L hem till Bollnäs och samtidigt passa på att gratulera sonen T som fyllt 26 år dagen innan. Han hade inte tid att fira sin födelsedag den rätta dan då han gjorde sitt första fallskärmshopp just den dan. Jag var mest glad åt att han kom ner hel och hållen och levande så vi fick fira honom en dag för sent.
L och jag åkte till Bollnäs och plockade upp dottern E innan vi for till T. C låg hemma under filten och var brännhet och mådde inte alls bra, stackarn.
När jag skjutsade hem tjejerna efter fikat hos T så följde jag med E upp för att få se vad fint de hade fått det i nya lägenheten.

I tisdags (10/4) kom dottern E upp och hälsade på. Med sig hade hon en gardinkappa som behövde kortas av på bredden som vi hjälptes åt med. Sen for vi en sväng till Järnboa för att köpa två rundstavar som hon skulle rulla upp sina ”hiss”-köksgardiner på och så en sväng till handarbetsaffärn för att titta på gardintyger.

 

I onsdags (11/4) hade jag tid på HC för att visa upp min ”fulfot” som ju blev ännu fulare efter den behandling min HC-läkare satte in. Min läkare beklagade att det blivit som det blev men nu skulle hon skicka en remiss till hudkliniken och försöka få dem att ge mig förtur med min ”fulfot”. Det blir ju spännande.
Jag badade efter läkarbesöket eftersom jag bokat om badtiden för att slippa åka till Ljusdal två dagar i rad. Gissa om det var skönt att få glida ner i det varma vattnet igen. Jag blev så trött när jag kom hem så jag gjorde C sällskap i soffan och sov ett par timmar.

Igår gjorde jag inte så mycket nyttigt mer än att jag körde snabeldraken runt här jagandes Snooz-tussar. På kvällen såg vi andra finalmatchen mellan Brynäs och Skellefteå. Den var riktigt spännande så det var skönt att rätt lag vann.

Idag har jag badat igen så nu är jag klorerad och fin inför helgen.
C är i stort sett feberfri men rätt så matt och klen fortfarande så det blir nog en lugn helg. Fast jag hoppas ju att C ska orka åka på Motorrevyn i Bollnäs i helgen förstås för jag vet ju hur gärna han vill dit. Men vi får väl se hur det blir med det.

Det blev dåligt med fotograferandet i påskhelgen men jag sätter in de foton jag tog som inte vännerna syns alltför väl på. Jag vill inte ”hänga ut” mina vänner på bloggen för ingen av dem är intresserade av att visa sig här.
Ett tips till dig är att peka på bilderna med muspekarn så du ser bildtexterna.
Jag brukar alltid skriva såna.
Jag har tagit 15 000 bilder med min kamera nu. Jag fick den av C för 5 år och 1 månad sen. Den är rätt flitigt använd…

Jag har i alla fall virkat en hel del i påsk och även nu under veckan efter påsk. De 75 varv jag fick riva upp på den vita gardinkappan jag håller på med har jag snart virkat igen och det är inte så många varv kvar innan den är färdig. Men det ska till en kant runt om också. Jag har även hunnit med en gul liten lampslöja som jag tyvärr inte hann få färdig innan vi åkte bort men den får jag väl sätta upp till påsk nästa år istället.
Men jag hann med att få dit de blårutiga kuddöverdragen på kuddarna i kökssoffan innan vi åkte i alla fall så nu har jag gjort undan det också.

Läkarbesök, ”Ögon”, datorpyssel och lite annat.

Jag slapp att få nåt mer kortison i onsdags (14/3) då jag var till min ”ST-husläkare”. Jag fick antibiotika, Heracillin 3 tabletter/dag, i 10 dagar och en kortisonkräm, Dermovat, i 10 – 14 dagar istället. Nu tar jag ju redan två sorters antibiotika (TBC-medicin) men det är av en annan sort så ok då. Nu hoppas jag att detta hjälper på min ”fulfot” annars blir det hudläkare som nästa steg. Det där med att jag tog så mycket kortison redan hade doktorn missat, erkände hon, så hon tyckte det var bra att jag sa ifrån.
Jag passade även på att fråga henne om det är nån biverkan av nån medicin som gör att jag haft ont i halsen sen trettonhelgen. Då blev hon lite brydd men ska undersöka min hals vid ett återbesök om tre veckor då hon även ska se om foten blivit bättre.
Ett besök hos apoteket fick det bli på hemvägen för att hämta de nya medicinerna.

I torsdags (15/3) var jag till ”Ögon” i Hudiksvall och träffade min vikarierande ögonläkare och så kort besök har jag aldrig haft nån gång på ”Ögon”. En sköterska testade min syn och tog ögontrycket och sen fick jag vänta en liten stund på att komma in till läkaren. Väl inne hos henne så tittade hon i båda mina ögon, mest i ”det onda ögat” och tyckte att det såg lite bättre ut än sist så hon droppade inte ens pupillvidgande droppar den här gången. Jag ska fortsätta med 15 mg Prednisolon eftersom det var när jag var nere på 12,5 mg jag fick mer besvär i januari och så vill varken hon eller jag att det ska bli igen. Mina TBC-mediciner tar bort en del verkan av kortisonet och den nya antibiotikan jag fick i onsdags kan ta bort en del verkan av Metojectet så det är inte läge att minska något kortison just nu. Resultatet av magnetröntgen såg bra ut. Både hjärnan och ögonhålan var utan anmärkning. Nytt återbesök på ”Ögon” om en månad!!! Härligt!

När jag kommit hem i torsdags (C skjutsade mig till och från bussen i Ljusdal) fikade C och jag och då kom vår vän Leif på besök. Med sig hade han en laptop som han precis hade köpt. Laptopen lämnade han kvar hos mig så jag skulle fixa lite med den. Ta bort program han inte ville ha och lägga in ett annat virusprogram och andra program han behöver. Då fick jag fullt upp resten av dan.
På kvällen tog vi laptopen och åkte hem till Leif och fortsatte att dona med datorn hemma hos honom. Foton, musik och annat från hans gamla dator skulle flyttas över liksom favoritlänkar så han hittar till de webbsidor han brukar besöka. Han hade köpt smarrigt fikabröd så vi smorde kråset medan datorn arbetade.

I fredags (16/3) var det så dags för bad igen, tackochlov. Det behövde min kropp verkligen efter en ganska intensiv vecka. Det tar hårt på en spjuckel-käring att åka kors och tvärs på läkarbesök m.m. Passade på att handla på hemvägen så det blev gjort inför helgen. Jag lyckades se liiite skidåkning på eftermiddan men blev ju tvungen att ta med mig kameran ut och fotografera min underbart galna sambo som njöt solen och av det sista av snön på går’n…

Igår (17/3) såg vi på skidåkning allt vad vi kunde. Leif kom en snabbis för att låna en USB-kabel som var likadan i båda ändar för att kunna få igång sin nyinköpta trådlösa router Vi fick även besök av äldsta dottern E och hennes pojkvän T. De hämtade några stora platsbaljor som de ska använda då de ska flytta ihop i månadsskiftet. De fick göra oss sällskap framför tv:n med fikat trots att ingen av dem är speciellt intresserad av skidåkning. Tur jag har en förstående dotter och dito mågämne.

Idag har vi också ägnat oss åt skidåkning på tv. Även idag kom Leif på besök och han hade med sig sin laptop för det var nåt han behövde få hjälp med. De såg för sköna ut när de satt där vid vardagsrumsbordet, gubbarna, med varsin laptop framför sig så jag var ju bara tvungen att föreviga det.

 

Jag lyckades även ta mig ut och ta några bilder på hur våren kommit till oss här i Storsved idag. Det blir även en del virkat när det är skidåkning. Kvällsmaten lagade vi tillsammans efter skidåkningen. Det blev kycklinggratäng (som jag fixade) och hasselbackspotatis (som C fixade). Jag och passa hasselbackspotatis som ska penslas går inte ihop, jag glömmer bort de stackars potatisarna. Dessutom är C mycket bättre på att skära dem tunt och snyggt. Sen är det alltid roligare att hjälpas åt med matlagningen, tycker jag.

Veckan som kommer blir lite lugnare (tror jag) och det är tur för jag känner av att jag fått mer antibiotika igen. Har blivit lite klenare i kroppen och så reagerar magen förstås. Men jag hoppas jag får lite gjort här hemma ändå för det behövs.

Den här bilden har min dotter E tagit och jag har fixat bort bakgrunden i photoshop.

Årets första blogg (2012).

Snoozen har julgransplundring – varje dag…

Tänk dig att klockan börjar närma sig 14:00. Snart dags att ta 2 av dagens alla tabletter. Den ena tar jag med glädje. Jag tappar upp kallvatten i kaffepannan och ställer den på spisen och knäpper på plattan… Nu är kl. 14:00. Tar andäktigt mina 2 tabletter med en skvätt kallvatten ur kranen. Nu hör jag att kaffevattnet snart ska koka upp. Jag lägger på kaffet och låter det koka upp i kaffepannan innan jag ställer det åt sidan så det får sjunka. Drar in den ljuvliga doften av nykokt kaffe. Efter en liten stund slår jag upp det nykokta kaffet i termosen, tar fram min kaffemugg och slår i knappt halva muggen med kaffe. Sätter mig vid köksbordet och drar in den ljuvliga doften innan jag smuttar på det heta kaffet. Mmmm… va gôtt!!!

Sen jag började med mina TBC-mediciner så kan jag inte dricka kaffe förrän jag tagit min ”starka magtablett” på eftermiddan.
Jag som vill ha kaffe på en gång jag kliver upp på morgonen.
Jag som tyckt att måndagar varit pestdagar eftersom jag då inte kunnat dricka kaffe på morgonen bara för en tablett som ska tas allra först på morgonen, tillsammans med 2 dl vatten, och minst en halvtimme innan jag äter eller dricker något annat. Jag kan inte äta eller dricka nåt annat på ca 2 timmar när jag tagit den tabletten för då får jag ont i magen. Rejält ont.
Nu är jag tacksam om magen tillåter mig att dricka kaffe efter kl. 14:00 på dan. Det är inte varje dag jag kan göra det heller. Igår drack jag inte kaffe på hela dan bara för att magen krånglade.

E hade med sig en tårta när hon var hit dan före nyårsafton. En köpetårta. Så otroligt god. Det var maräng och hallon på den.
Undrar om man kan beställa en tårta som består av bara maräng och hallon?
Vi hann hugga in på den innan jag kom på att jag skulle fotografera det goda bakverket.

Men idag får jag dricka mitt kaffe. Det är gôtt och gör gôtt dit det kommer för idag är magen piggare. Idag är jag bara alldeles otroligt allergisk, nyser och snyter mig och har lite tungt att andas. Men nu gör det ingenting – jag kan ju dricka kaffe!

På nyårsdan hade vi slödag. Jag såg naturligtvis på nyårskonserten på kanal 2. Vi fick besök mitt under konserten av C och E-B (Pysen/Rufus husse och matte) men de ville också se konserten så det gjorde inget. C fixade fika till oss.
När besöket åkt hem vilade vi. C i sovrummet och jag (snarkande) på vardagsrumssoffan. Jag somnade i slutet av damernas skidåkning…
Kvällsmaten denna slödag bestod av rester sen kvällen innan. Restaurangen skickade med så pass mycket mat så vi, som inte är så stora i maten, kunde äta en dag till av maten. Gissa om det kändes lyxigt att slippa laga mat två dagar i rad.

Det snöade här på nyårsdan. Igår (måndag) regnade det. Sen rätt vad det var så snöade det stora flingor, som tumvantar. Och helt plötsligt så regnade det igen. Naturen verkar velig, tycker jag.
Idag har det flugit några snöflingor bara. Men snön ligger kvar. Tackochlov!

Igår fick jag reda på att min f.d. jobbarkompis och vän, B, dog strax före nyårsafton. (jag är inte säker på något datum än men antagligen den 29/12). Hon har kämpat mot sin cancer i knappt ett år men det gick inte att göra något åt den. Jag var och hälsade på henne den 24 oktober. Det var sista gången jag fick träffa henne och prata med henne. Det är så svårt att förstå. Att hon inte finns mer. Livet är så orättvist.
B var min sista jobbarkompis innan jag fick min sjukersättning. Vi jobbade så bra tillsammans och hade så roligt på jobbet och både hon och jag älskade att jobba.
Vi umgicks även en hel del privat.
Mina tankar går till hennes familj nu. Vilken jobbig tid de har nu och framöver.

Jag tog med mig kameran ut idag när jag skulle hämta posten. Kom på att det kanske finns de i detta avlånga land som glömt bort hur det ser ut när det är snö på backen. Håll till godo.

Nu ska jag gå in och sätta mig tillsammans med sambon i vardagsrumssoffan och ”glåma” på tv:n och virka på den röda fönsterremsan som inte blev färdig till jul.

Så här såg det ut här i Storsved kl. 15:00 idag – efter att jag hade druckit kaffe.
(Gäller de båda sista bilderna)

Jag har köpt en nystmaskin.

Dagarna rusar ifrån mig känns det som och vad jag gör med dem vet jag inte riktigt för jag hinner inte med nånting, nånstans nu som det känns. Halva september har gått och jag har bara skrivit en blogg!
Sen har jag dåligt samvete för att jag inte kikat in på mina vänners bloggar på länge. Jag gör lite försök då och då men blir ofta avbruten av något då jag börjat läsa nån blogg och så försvinner det tillfället. Jag får hoppas att mina bloggvänner har tålamod med mig.

De första fem dagarna i september mådde jag inte nåt vidare. Jag hade feber, ont i kroppen (mer än vanligt), ont i ögat och var allmänt matt och klen. Antagligen var det fibron eller psoriasisartriten som spökade.
Men nog är jag mycket sämre allmänt nu om jag jämför med för hur jag var innan jag fick skleriten. Allt jag gör tar nu ännu längre tid och jag blir ännu lättare uttröttad och måste vila. Alla mediciner kan säkert göra sitt till med mitt allmäntillstånd för det följer ju oftast med en hel del biverkningar när man måste ta mediciner. Och för att minska på biverkningarna får man andra mediciner som även de ger biverkningar…

Vilken tur jag har, mitt i allt detta, att jag har min förstående sambo, C. Det är ju inte alltid så lätt att bo ihop med en virrig värkkärring. Men med en stor portion humor och ett stort tålamod så går det bra och C har båda delarna.
Vi har ju väldigt kul tillsammans tack vare den humor vi har och vi både slänger käft och har en del hyss för oss och det gör allt mycket lättsammare och roligare. Vi skrattar tillsammans i stort sett varje dag. De som inte känner oss och ser och hör vad vi gör och säger tycker säkert att vi är lite knäpp eller konstig. Ja, det kanske våra närmaste tycker också – vad vet jag – men det bryr vi oss inte om. Vi fortsätter med våra hyss och vår tokiga humor ändå.
Jag har ju bra förebilder också. Mina föräldrar har en härlig humor och slänger käft med varann dagligen och de har varit gifta i snart 51 år. Mina morföräldrar hade också humor och slängde käft med varann och de var gifta i 51 och ett halvt år då morfar dog 1990.
Det är nog en fördel i ett förhållande att man kan ha roligt tillsammans även i vardagen.

1 september firade vi 5 år. Det var alltså 5 år sedan vi började vara tillsammans som ”par”. Vi är ju rätt dåliga på att fira saker och ting så det blev bara lite stillsamt med rosor på bordet, lite god mat (västerbottenpaj) så där mitt i veckan och chokladrutor och mjölk som kvällsfika. Jag hade naturligtvis gjort ett ”kärlekskort” till C. Första året gjorde jag ett kort för varje månad. Nu får han bara ett på vår årsdag.

När C kom hem på fredan (dan efter vår årsdag) hade han med sig smulgubbar till mig som jag fick som efterrätt. Det är kärlek det! Han har kommit med smultron, jordgubbar och blåbär till mig flera gånger i sommar och jag blir lika glad varje gång för det är en sån fin kärleksförklaring, tycker jag. Den här gången blev jag extra glad för jag hade mått så dåligt hela dan och klarade inte ens av att åka och bada. Jag mådde naturligtvis lite bättre efter den uppvaktningen.

Förra lördan (3/9) var C och hjälpte en stuggranne med lite snickarjobb. Då vi skulle missa att lösa melodikrysset tillsammans så tyckte C att jag kunde väl komma dit och lösa krysset och så blev det. Jag satte mig på cykeln och rullade dit – ca 500 meter. Ja, just rullade för det lutar med hela vägen – det var inte lika roligt då jag skulle hem igen…
C har fått en fin radio, av sin arbetsgivare, att ha med sig på jobbet och det var ett otroligt bra ljud i den och det behövs ju då det knackas och bankas mest hela tiden.
Det var dimma på morgonen men det blev en solig förmiddag så jag njöt på stuggrannens altan och hade en härlig utsikt samtidigt som vi löste melodikrysset.
På vägen hem såg jag att vår granne Margit, som är en pigg 87-åring, satt ute och läste morgontidningen så jag stannade till för att säga hej men jag blev kvar i över en timme för vi hade mycket att prata om.  Samtidigt fick jag lite vila på vägen hem. och det behövdes för jag var ju inte precis i toppform heller då jag hade lite feber och en hel del värk.

Veckan för övrigt var rätt händelsefattig och det var skönt. Inga besök på sjukhus eller hälsocentraler. Det var bara badet som fick mig att lämna huset den veckan. I mitten av veckan började jag piggna på och lyckades damma och städa golven (uppdelat på två dagar som vanligt) vilket var välbehövligt.

I fredags (9/9) åkte vi till Bollnäs en sväng efter att vi ätit. C hade lånat ut lite verktyg till sonen, T, som han behövde ha tillbaka nu men eftersom T farit till USA för att hälsa på kompisar så hade han lämnat verktygen till sin storasyster, E, ifall hon skulle åka upp till oss i Järvsö och hälsa på. Men E blev förkyld så därför fick vi åka och hämta verktygen själva. Vi stämde träff med E (som började piggna på från sin förkylning) och yngsta dottern, L, på Krokanen (ett café i Bollnäs) och tog en fika tillsammans där innan vi återvände till Järvsö igen. Mysigt att träffa döttrarna och det var gött fikabröd på Krokanen också.

Hittade ett recept i fredags som jag naturligtvis var tvungen att pröva redan på lördan. Det var ett recept på Twixkakor och de såg så goda ut och jag gillar ju Twix och en massa andra chokladbitar också förstås. Receptet hittade jag på Jennys matblogg och där fanns massor av recept. Jag stal med mig bilden därifrån också så det är inte min bild. Receptet har jag lagt in här ifall du vill hämta det.
De blev jättegoda men min kola blev lite för hård så ett tips är att ta av kolan från plattan då kulprovet fortfarande är som en knappt formbar kula. Jag kokade kolan lite för länge men nu vet jag ju till nästa gång jag gör Twixkakor.

På lördagseftermiddan var vi och hälsade på Leif. Vi visste att hans syster Lena skulle vara där så vi ville passa på att träffa henne. Hon bor i Småland så vi försöker träffa henne då hon kommer hemöver. Leifs och Lenas mamma var också där. Det var kul för det var länge sen vi träffade henne också. Hon är 85+ och klar och redig i huvet men har legat en del på sjukhus det senaste året.

Söndan blev en slödag för oss. Vi tittade på varsin tv och jag passade på att virka förstås.
Jag har virkat en hel del på sista tiden och det är så roligt när kroppen tillåter att jag virkar. I sommar har jag virkat en grön gardinkappa till gästrummet och nu har jag virkat en löpare till yngsta dottern.
Jag köper garn på härvor i handarbetsaffärn här i Järvsö och då har jag fått sitta där och nysta garnet. Hon som har handarbetsaffärn är en otrolig servicemänniska och erbjuder kaffe varje gång jag är dit. Det sitter nästan alltid ett gäng damer där och stickar, pratar och dricker kaffe så det är ett riktigt samlingsställe för dem som vill ha lite sällskap då de handarbetar.

 

För ett par veckor sen köpte jag en nystmaskin från Vinterverkstan så nu har jag nystat upp de härvor jag haft liggande hemma + de nya vita som jag precis börjat virka en gardinkappa av. Vad lätt det går att nysta garn med nystmaskinen. Garnvindan hade jag sen tidigare. Den är efter min mormor och trots att inte alla delar finns så fungerar den bra.
Virkningen tar nog en del av datortiden nu för jag sätter mig gärna med virkningen då jag tar pauser. Tidigare var det datorn som fick alla paustider.