Betala för att läsa samma morgontidning på webben som vid köksbordet?

I morse då vi vaknade var det vinter igen. Ja, snöfallet började i går eftermiddag men det la sig inte på vägen på en gång, bara på åkrarna och gräsmattorna. Men när vi klev upp var det vitt, vitt, vitt. Det var ca 15 cm blötsnö när jag var ut och fotograferade förhoppningsvis de sista vinterbilderna för den här säsongen. Men jag lovar ingenting.
20 cm snö var det innan snöandet gav upp. Nu har det så sakteliga börjat tina bort.
Någon morgontidning fick vi inte heller. Tidningsutkörarn ville väl inte åka in på vår lilla väg. Han verkar vara lite bekväm eller feg den där tidningsutkörarn. Vid 9-tiden kom en ung tjej från hemtjänsten körande på vår lilla väg – hemtjänsten ballar inte ur för lite snö inte.

Häromdan satt jag och författade en insändare till lokaltidningen men fick svar igår från insändarsidan att den inte kommer med för ämnet har varit uppe tidigare. Det hade jag glömt då den insändarn publicerades i mitten av januari…
Hälsingetidningar har tidigare låtit oss prenumeranter läsa de fyra hälsingetidningarna gratis på webben. Nu har de gjort om hela e-tidningen och nu vill de ha betalt. Om jag är prenumerant får jag betala 39:- i månaden för att läsa samma tidning som jag har i pappersformat! Ingen utav de andra tre tidningarna. Vill jag läsa någon av de andra hälsingetidningarna får jag betala 75% av vad den papperstidningen kostar per år.
Det är väldigt lite som skiljer de fyra tidningarna åt. Familjesidan, sporten, något enstaka reportage, någon enstaka insändare och annonserna. Det är absolut inte värt att betala nästan 2 000:-/år för att få läsa dödsannonserna, något enstaka reportage eller någon insändare i veckan som inte stått i Ljusdalsposten eller nöjesannonserna vilket är det jag varit in på webben för att läsa i Ljusnan tidigare. När vi nu betalar 2 463:-/år för att ha Ljusdalsposten som papperstidning så blir det ju inte att vi går in och läser den på webben heller. Det ska vara de gånger vår tidning uteblir då när inte tidningsutköraren gitter åka in på vår lilla väg för att han tror att väglaget är sämre där än på stora vägen. Inte ens då vi varit bortresta har vi läst Ljusdalsposten på webben och inte sjutton tänker vi betala för att göra det nu heller.
Jag tycker att de kan låta oss prenumeranter välja vilken av de fyra tidningarna vi vill ha via webben för 39:-/månad. Jag inbillar mig att det vore fler som nappade på det än på att betala för att läsa samma tidning på nätet som vid köksbordet.

 

Samtidigt har en tanke slagit mig… är det så att de vill att vi som prenumererar på papperstidningen istället ska prenumerera på webbtidningen? Det skulle bli en stor besparing för dem då de inte behöver betala för vare sig papper, tryckning eller utkörning. Det skulle de ju kunna tjäna massor på.

Jag får läsa Ljusnan på biblioteket i framtiden för att hålla reda på vad som händer och vilka som dör i Alfta med omnejd. Jag får väl tänka på att jag tjänar ett par tusen om året då jag gör det.

De senaste dagarna har det inte hänt så mycket här mer än att både C och jag var och tog prover på HC igår (20/4) och sen var jag och badade. C jobbade som vanligt.
Vi har inget planerat i helgen heller så det blir väl mest bara att slappa.

I morse då jag var ut och fotograferade och konstaterade att inte tidningen hade kommit, tittade jag ändå i brevlådan för vi hade inte hämtat posten igår. Vi får oftast ingen post på fredagar men det hade vi fått den här gången tydligen. Jag hade fått ett brev som talade om att jag vunnit ett kort (”Reskassa” på bussar och tåg här i länet) på 200:- för att jag talat om, i en enkät, vad jag tycker om stationen här i Järvsö. Undrar om jag var den enda som gick in på webben och fyllde i enkäten eller om jag verkligen haft tur???

Nu håller jag tummarna för att det här var de sista snöbilderna i min blogg den här säsongen.

Det är viktigt att få ta farväl…

Min f.d. arbetskamrat och vän dog för några veckor sen. Svårt att fatta att hon inte finns mer. Jag vet inte om jag nån gång kommer att förstå det fullt ut. Såg hennes namn inne bland mina kontakter på hotmailen häromdan. Kunde inte förmå mig att ta bort henne därifrån.

Det är alltid svårt att förstå, när en nära anhörig eller vän dör, att de inte finns mer. Att gå på begravningen och få ta farväl brukar vara ett bra sätt att börja förstå att den anhörige eller vännen verkligen har dött.
När det gällde min vän som dog så kunde jag (och många med mig) inte ta farväl vid begravningen eftersom min väns familj bestämt sig för att begravningen skulle äga rum ”i kretsen av de närmaste”…

Jag kan förstå att det kan bli jobbigt för familjen när det blir en massa folk på begravningen så det kanske är därför de tar beslutet att bara de närmaste ska få närvara. Eller så vill de inte ha nåt ”ståhej” alls. Skälen kan vara många. Det kanske t.o.m. var min vän som önskade att det ska vara en begravning med bara de närmaste. Hur som helst så var det bara att acceptera och respektera att vi som var vän och/eller arbetskamrat inte fick vara med för att ta farväl.

Det verkar bli mer och mer vanligt med såna begravningar där bara de närmaste närvarar.
Förr var hela byn med på begravningen och alla vänner och bekanta och släktingar. Sen var det mat eller fika efteråt och en massa tal. Man satt tillsammans och mindes den döda, mest trevliga saker. Och det blev många tårar förstås… men ibland även skratt…

Jag vill inte påstå att det var bättre förr men en gyllene medelväg kanske vore nåt.

Jag tycker att vem som helst ska få gå på själva begravningen och få ta farväl. Däremot borde man kunna strunta i det där med fikat om man känner för det. Det blir dyrt och det kan vara väldigt jobbigt och påfrestande för de allra närmaste.

Men ta inte bort chansen, för alla som vill, att få gå och ta ett sista farväl.

Jag hade velat ta farväl av min vän…

Hur uppför vi oss?

 Det här är andra raset från taket denna vinter.

Såg en länk hos en av mina vänner på fb häromdagen, klickade på den då jag tyckte den var intressant. ”Kassörskan säger hej men han ser inte” var rubriken och tar upp hur vi uppför oss mot våra medmänniskor. Kassörskan i snabbköpskassan säger ”Hej” till sin kund som inte ens ser på henne – än mindre svarar. När kassörskan frågar om han vill ha kvittot får hon heller inget svar, inte ens en blick.

Det här är något som tydligen blir mer och mer vanligt och det drabbar naturligtvis dem med serviceyrken värst. Hur mår personalen som blir behandlade så här dag efter dag, flera gånger om dan?
Dessa personer utför ett viktigt arbete, ofta för en låg lön, och ska ha all uppskattning för det. Det minsta man kan begära är väl att vi som får servicen åtminstone säger ”Hej” och svarar på tilltal och även säger ett ”Tack och hej” innan vi går därifrån.

Jag och de flesta i min ålder har blivit uppfostrade till att säga ”hej” och ”tack” till dem som utför dessa serviceyrken då vi kommer i kontakt med dem. Men vad har vi gjort för fel då det verkar vara de yngre generationerna, våra barn och barnbarn, som inte ens verkar se dessa personer som är så viktiga för oss för att livet ska fungera?

Vad tycker du?

Veckan f.ö. har varit lugn. Det blir väldigt lugnt nu då jag orkar så lite. Jo, jag har orkat släpa runt snabeldraken så vi drunknar inte i damm och jag har bakat en sockerkaka men mycket mer har det inte blivit gjort här heller. Jo, jag har tittat på skidåkning!

Igår delade jag mediciner i min dosett och då ser jag ju vilka mediciner som håller på att ta slut. Det blev att slå en signal till lungkliniken och den trevliga sköterskan Christina där. Jag har ju fått öka mitt Tenormin, som jag tar mot min hjärtklappning, med två tabletter om dan. Ordinationen, från min distriktsläkare, är på en tablett om dagen och nu då jag tar tre tabletter om dagen så tar ju medicinen fort slut. Om jag skulle försöka ta ut en ny burk så protesterar apotekspersonalen för enligt dem så får man ju inte ta ut medicinen förrän man gjort av med 2/3 av den ordinerade mängden. Att ringa distriktsläkaren för att få henne att skriva nytt recept med fler tabletter än vad hon ordinerat skulle bli en massa tjafs i onödan så därför vände jag mig till lungkliniken istället. Där sitter det inte fast i nånting. Sköterskan och jag var rörande överens om att apoteket är lite väl nitiska ibland och att de ibland nästan kan sätta sig över det läkare har ordinerat. Men nu kommer det att gå rätt till i alla fall.

Vi fick besök av sonen, T, vid 21-tiden igår kväll. Han hade varit i Järvsöbacken och åkt skidor. Han har inte åkt sen han var i tonåren men har nu skaffat sig utrustning så han kan roa sig i backarna igen. T har sovit kvar här så vi får njuta lite av hans sällskap även idag – när han vaknar. Kul!
Det har varit sovmorgon här idag och jag var, för en gångs skull, uppe först. Det var Snoozen som väckte mig för han ville ut. Så jag kokade kaffe till dem som kan dricka denna ädla dryck på morgonen och sen satte jag mig här och skrev i väntan på att de ska vakna. Nu är C uppe men T sover fortfarande. Men nu ska jag fixa frukost för nu vill min första laddning (TBC-medicinen) medicin ha lite sällskap i magen. Efter frukost kan jag ta min andra laddning medicin (min vanliga medicin). Sen får vi se vad den här dagen har att bjuda på.

Jag funderade häromkvällen var Snoozen tagit vägen. Då låg han och sov inklämd under soffan vid mina fötter bredvid min virkpåse.

Vilka tv-program ska jag välja att se när alla bra program sänds samtidigt?

Ja nog är det höst nu. Åtminstone om man tittar på alla nystarter på tv-programmen. Efter en sommar med bara skit på tv så ramlar det på oss en massa bra program. Det är Maestro, Doobidoo, Robinsson, Fångarna på fortet, True Talent, Bonde söker fru, Ensam mamma söker.., Idol, Moraeus med mera, Tack för musiken, Gäster med gester, ja, listan kan göras hur lång som helst. Jättebra! Kul! Det är ju sånt vi behöver när höstmörkret kommer och vi vill sitta inne och ha det skönt med värmeljus, en pläd och en kopp te eller kaffe.

Allt är frid och fröjd… eller??? Nää! Måste alla program sändas samtidigt? Veckan som kommer ser ut så här:
Måndag kl 20: Maestro på 1:an, Ensam mamma söker på 3:an och Idol på 4:an.
Tisdag kl 20: Idol på 4:an. (jag slipper välja!!!)
Onsdag kl 20: True talent på 3:an, Bonde söker fru på 4:an.
Torsdag kl 20: True talent på 3:an, Robinson på 4:an.
Fredag kl 20: Doobidoo på 1:an, Idol på 4:an.
Lördag kl 20: Gäster med gester på 1:an, Fångarna på fortet på 4:an.
Söndag kl 20: Moraeus med mera på 1:an, Idol på 4:an och kl 19:30 – 21:30 är det True talent på 3:an.
Dessutom finns det fler sevärda program kl 20 också som jag inte räknat upp just här.

Måste de sända alla program kl. 20??? Visst, jag vet att kanalerna konkurrerar med varann – men ändå! Dessutom är de flesta repriser på lördagar och söndagar på dagtid! Vissa samtidigt då med! Nog är vi väl uppe längre än till kl. 21 på vardagskvällarna så de kan sprida ut alla trevliga program lite? Det hjälper ju inte att vi har två tv-apparater för jag kan ju bara titta på en tv i taget. Vill C och jag se olika program är det ju en fördel förstås för då kan vi ta varsin tv. (vilken tur att vi inte har en hel hög med ungar som också vill se på tv…)

Vi betalar både tv-licens och för en parabol och ändå ska de flesta bra program sändas samtidigt. Övriga tider är det knappt sevärda program på nån kanal. Va” less jag blir!

Jag vet att jag kan se vissa av programmen på datorn, vissa som repriser på lördagar och söndagar och så borde vi väl se till att ha utrustning så vi kan spela in sånt vi inte hinner se men jag blir less ändå.
Jag tror inte nån kanal vinner på att de lägger de flesta bra programmen som många vill följa samma tid.
Och jag är väl medveten om att det är ett ”i-landsproblem” men jag lever ju i ett i-land så… 

Vad tycker du???

Jag kommer att sålla. Men det blir rejäla krockar mellan programmen ändå.
Jag kommer försöka att följa: Idol, True talent, Moraeus med mera, Robinson och Bonde söker fru.
Snacka om att det krockar på söndagar! Men lördagarna tror jag hellre att jag struntar helt i tv:n eller tittar på nån bra hyrfilm. Jag orkar inte hänga med på allt – det blir bara för mycket.

Var tog helgens utlovade solsken vägen???

 

Nu börjar det likna vår även hos oss. Det har varit 6 – 7º varmt både lördag och söndag och söndagen bjöd även på regn och dimma. Var tog den utlovade solen vägen??? Det sas i väderprognoserna inför helgen att det skulle bli sol. Den såg vi ingenting av. Men det har, trots solens frånvaro, tagit hårt på snön som minskat riktigt rejält i helgen. Visst, än finns en massa snö kvar men det ingav ändå större hopp då det försvann så pass mycket snö.
Ett par vårtecken har vi också. Igår såg vi en bofink och i morse hörde C tranorna. Våren är på väg…

I lördags blev inte dan alls som jag hade tänkt mig. Vi löste melodikrysset som vanligt och vid 12-tiden skulle vi ta oss en tur till Ljusdal för att hämta de beställda Team Andreas-bakelserna på Finess. Då ringde telefon. Yngsta dottern, som ringde, lät rätt förtvivlad. Hon hade strul med datorn och efter att ha pratat med henne en stund så blev jag rätt klar över att det nog inte fanns så mycket annat att göra än att införskaffa en ny dator. Ungen måste ju ha datorn om hon ska klara av skolarbetet på högskolan och då hon går en kurs som heter ”Kreativt skrivande” så är datorn livsnödvändig. Hon fick ta långa benet före för att hinna ner till datorbutiken innan den stängde medan jag ringde äldsta dottern för att be henne åka till samma butik för att stötta sin lillasyster i datorköpet. Sen fick jag se till att sätta över pengar till L för att hon skulle kunna genomföra köpet. Som tur var så hade datorbutiken en dator hemma som var klar att användas direkt. Ingen väntetid. Puh..

Vi åkte upp till Ljusdal och hämtade bakelserna och sen direkt hem så jag fick plocka ihop installationsskivor till olika program som L behöver och så for jag till Bollnäs. C valde att stanna hemma.
20:40 åkte jag hemåt igen. Då hade vi bränt backupskivor (bara de tog 2 tim och 40 min) och installerat nödvändiga program. Jag som sett fram emot ”Körslaget” på tv under kvällen missade hela programmet. Men ”Team Andreas” gick vidare så det kändes ju bra.
Bakelsen avnjöt vi när jag kom hem. Men jag glömde att fotografera skapelsen så vi lärer nog köpa den en gång till.  

Igår tog vi det rätt lugnt och jag fick se ”Körslaget” i repris. C lagade middagen och diskade så jag kände mig lyxigt ledig. Sen åkte vi och hälsade på Rufus (Pysen) och hans husse och matte. Oj, vad Rufus vuxit. Han har börjat vara ute också så nu är han en riktigt stor kattkille. 8 månader blev han igår.

 

Är du lika trött på reklam i tv som vi (C och jag) är? Hur mycket tid kastas bort på något så onödigt som tv-reklam?

Jag roade mig med att kolla lite tider då jag såg ”Körslaget” på söndagen. Programmet skulle börja 11:30 och sluta 13:00. Där sprack det på en gång eftersom de första 3 minuterna bestod av reklam. Mitt i alltihopa var det dessutom lottodragning! I reprisprogrammet! Snacka om gamla siffror! Onödigt! Hur som helst när programtiden var slut och jag räknade ihop minutrarna så fördelade de sig så här:
♠ Körslaget höll på i exakt 60 minuter.
♠ Reklamen tog sammanlagt 24 minuter i anspråk av tittarnas tid.
♠ Lottodragningen tog 6 minuter helt i onödan eftersom dragningen hölls på lördagskvällen.

Om ”Körslaget” skulle visas på en reklamfri kanal skulle det räcka med 60 minuters programtid. Resten av tiden är tid som tv-kanalen slösar bort av vår fritid på reklam och repris på lottodragning. Är det vettigt? Nää, det tycker inte jag.
Vad tycker du?